Sök
  • Startsida
  • Gunnar GlöersenJaktvårdskonsulent, rovdjursfrågor
  • Madeleine LewanderWebbredaktör
  • Magnus RydholmKommunikationschef
  • Isabel Mena-BerlinKommunikatör
  • Svenska Jägareförbundet
  • Click to open the search input field Click to open the search input field Sök
  • Meny Meny

Mikael Karlsson avgår!

Jakt • 2014-06-15

Jag hade egentligen inte tänkt kommentera ordförandebytet i SNF, men efter att ha läst vad Mikael Karlsson säger till Värmlands Folkblad kan jag inte låta bli. ”Fakta är ju att jag suttit i långa förhandlingar där Jägarförbundet varit med, och vi är numera överens på de flesta punkter om hur rovdjursstammarna bör förvaltas. Att påstå att vi aldrig kompromissar är dumheter”. Han säger också att han stör sig på att vissa debattörer. Jag hoppas att jag är en av dem!

Låt mig vara tydlig, under Karlssons ledning har SNF inte kompromissat en millimeter! Det enda de kompromissats med under hans ledning är andras intressen och andras värden. De eftergifter som han syftar på i t ex Vargkommittén har inget med kompromisser att göra. En kompromiss innebär att man balanserar för- och nackdelar för de inblandade.
Försök hitta en enda rad i Vargkommittén betänkande eller åsiktsförklaring som innebär att SNFs medlemmar får en nackdel i förhållande till det de egentligen vill.

Jag kanske har missat SNFs kompromisser i vargförvaltningen under de år Karlsson varit ordförande. Alla som läser mitt inlägg kan väl rätta mig och visa på verkliga kompromisser där SNFs medlemmar faktiskt fått en nackdel av de beslut föreningens ordförande skrivit under eller drivit i vargfrågan.
Kanske kan någon hitta ett dokument där SNF genom Karlsson skriver att beståndsreglerande jaktpå varg är nödvändigt, åtminstone i framtiden! 40 000 sälar i Östersjön är inte nog för att medge licensjakt, så jag tror att ni får söka länge efter stöd för vargjakt!

av Gunnar Glöersen/8 Kommentarer
https://blogg.jagareforbundet.se/wp-content/uploads/2018/10/svenskajagareforbundet-logo.svg 0 0 Gunnar Glöersen https://blogg.jagareforbundet.se/wp-content/uploads/2018/10/svenskajagareforbundet-logo.svg Gunnar Glöersen2014-06-15 22:57:382014-06-15 22:57:38Mikael Karlsson avgår!

Matchen som aldrig spelades!

Jakt • 2014-06-13

Häromdagen skrev FACE tillsammans med flera andra intressen under en överenskommelse med EU kommissionen om stora rovdjur, ”Coexistence between People and Large Carnivores”. Som vanligt finns det kritiska röster som anser att vi, genom FACE, inte borde delta i den här typen av grupper eller arbete. De menar att det är som att sälja sin själ till djävulen!
Personligen ser jag inte vad alternativet är. Det borde väl stå klart för alla idag att det är EUs regelverk som direkt eller indirekt styr rovdjursförvaltningen i Sverige? Vad skulle vi vinna på att inte försöka påverka besluten i Bryssel? Är det kritikernas åsikt att EUs rovdjursförvaltning ska bestämmas av vargkramarnas företrädare ensamma?

Den kritik som riktas mot vår medverkan har två huvudorsaker. Den första är från dem som driver nollvision. De kan givetvis inte acceptera skrivningar i överenskommelsen som säger att vargen hör hemma i Europa. Men den kritiken är som att spotta i motvind i full storm, allt kommer tillbaka!
Den andra kritiken som handlar om förändring av Art- och Habitatdirektivet är betydligt mer relevant. Vissa uppfattar nämligen EU plattformen som ett erkännande att direktivet är bra. Eftersom jag för SJFs räkning varit med på båda de wokshops som kommissionen hållit och dessutom direkt till kommissionen och genom FACE sett till att alla skrivningar som antyder att direktivets utformning idag är bra har tagits bort, kan jag garantera att vare sig FACE eller SJF eller någon annan brukarorganisation har ändrat uppfattning. Vi anser fortfarande att direktivet måste ändras! Detta har vi tydligt framfört till kommissionen och därför har också kommissionen en neutral skrivning i den frågan i det avtal som undertecknades. I plattformen konstateras i princip bara att direktivet är det gällande juridiska regelverket.

Det är intressant att se hur andra valt att presentera överenskommelsen. WWF hyllar det och beskriver rovdjursstammarnas ökning som ”en framgångssaga”! WWF glider dock på sanningen i fråga om direktivet. De skriver att man förbinder sig att direktivet ”ska” vara den juridiska grunden, trots att det inte står så i texten!

Lantbrukarnas organisation Copa-Cogeca som motsvarar jägarnas FACE avslutar istället med det omvända. ”Vi respekterar gällande lagstiftningen, men med tanke på dynamiken i de stora rovdjurspopulationerna och EU: s utvidgning, är vi övertygade om att den inte längre överensstämmer med verkligheten.” (min översättning).

SJF skriver i princip samma sak i sitt pressmeddelande. ”Dagen när EU behöver göra om Art- och Habitatdirektivet kommer allt närmare. Och vi kommer göra allt i vår makt för driva på den processen.”

Den här processen kommer att visa om det finns en verklig vilja från kommissionens sida att ta till sig argument från alla de människor som drabbas negativt av de stora rovdjurens återkomst och om de börjar tolka direktivet mera flexibelt och ger medlemsländerna större handlingsutrymme eller om de fortsätter med sin restriktiva tolkning av juridiken. Om de väljer att inte bli mer flexibla kommer plattformen att spricka och kraven på att riva upp direktivet att bli än större. Det är något som skrämmer kommissionen. Frågan är nämligen betydligt större än antalet vargar i Europa, det handlar om saker som utökad brunkolsbrytning och exploatering av naturskyddade områden.

Avslutningsvis konstaterar jag att naturvårdssidan driver en gemensam linje och de angriper sällan eller aldrig varandra i rovdjursfrågan. På brukarsidan däremot hotas det ständigt med uppsagda medlemskap, påståenden om att jakten offras och annat skitprat. Nu är det väl till del en konsekvens av att vi ser att framför allt vargstammen fortsätter att öka och att allmogejakten hotas. Vårt arbete har inte burit den frukt vi förtjänar. Politiken har vi lyckats någorlunda med, men genomförandet är en katastrof. Men det betyder inte att det hade blivit bättre om vi låtit bli att sitta i nationella råd, rovdjursutredningar eller vargkommittén. Utan vår medverkan hade troligen inte ens politiken varit acceptabel.

Att vi är med i EU och att andra, även de uttalat EU kritiska, idag helt skamlöst använder EU för att stoppa vargjakten har många missat. De tycks tro att Art- och habitatdirektivet kommer att rivas upp av sig självt bara vargarna dödar tillräckligt många hundar och får i Sverige och om SJFs underskrift saknas på EU överenskommelsen!
Sorry, det kommer inte att ske. Vi kan inte som vissa andra organisationer välja att bara spela på hemmaplan. Matchen spelas nämligen inte ens på hemmaplan, den spelas i Bryssel! Är man med i matchen kan man utdela tuffa men regelrätta tacklingar och förhoppningsvis vinna matchen. De som ändå väljer spel på hemmaplanen för de mest hängivna fansen spelar mot öppet mål och vinner givetvis alltid till fansen stora glädje, eftersom vare sig motståndarna, publiken eller domaren är där. De är på bortamatchen! I den slutliga tabellen däremot kommer inte ens resultatet från hemmamatchen att finnas med. Det är som om den aldrig har spelats!

av Gunnar Glöersen/31 Kommentarer
https://blogg.jagareforbundet.se/wp-content/uploads/2014/06/eu_platform_carnivores.jpg 3509 4967 Gunnar Glöersen https://blogg.jagareforbundet.se/wp-content/uploads/2018/10/svenskajagareforbundet-logo.svg Gunnar Glöersen2014-06-13 13:24:572014-06-13 14:01:35Matchen som aldrig spelades!

Gå i fängelse utan att passera GÅ!

Jakt • 2014-06-09

 

monopol

Ibland blir det fel. Länsstyrelsen i Värmland beslutade om skyddsjakt på en skadegörande varg i förra vecka. Tanken var säkert att underlätta för djurägare om vargen återkommer och angriper fler få. Tyvärr lyckades länsstyrelsen skriva ett beslut som är näst intill omöjligt att utnyttja men framför allt riskerar att få skytten eller jaktledaren anklagad för grovt jaktbrott och rent av riskera fängelse!

I mitt förra inlägg kritiserade jag Jan Bergstam. I den här frågan, enligt SRFs Facebooksida, tolkar vi däremot länsstyrelsens beslut precis likadant. Jag tror däremot inte att vi har samma syn på hur beslutet borde ha utformats.

Länsstyrelsens beslut innebär att man får skjuta en varg inom ett rovdjursavvisande stängsel utan att först ropa buuuhh! Det är egentligen det enda länsstyrelsen har medgett. I andra, vanliga hagar, får man inte skjuta en varg utan att först ropa buuhh. Dessutom har de bestämt att jakten ska ledas av jaktledare och jakten får starta först när länsstyrelsen gett sitt medgivande! Redan där uppstår problem. Hur organiserar man i förväg en skyddsjakt inom ett hägn som är rovdjursavvisande? Visst det går, men i praktiken förväntas alltså jägare sitta i 14 dagar och passa vid ett hägn ditt varg normalt inte ska ta sig in.

Vad värre är måste flera andra villkor för jakten vara uppfyllda. Det räcker inte med att länsstyrelsen en gång godkänt hägnet som rovdjursavvisande. Skytten och jaktledaren måste gå runt och kolla att det inte finns trädgrenar, stenar eller liknande intill hägnet som vargen kan utnyttja för att hoppa in. Det får inte heller vara mer än 30 cm från marken till understa tråden någonstans i hägnet. Inte heller får spänningen ens tillfälligt ha sjunkit under 4500 volt. Finns det sådan ”brister” riskerar man att åtals för grovt jaktbrott om man skjuter en varg utan att först ha ropat just, BUUHH!

Länsstyrelsen grundar sitt beslut på att en varg har angripit får inom ett rovdjursavvisande stängsel. Problemet, vilket Bergstam skriver på SRF sida, är att just det hägnet inte uppfyller kravet för att få skjuta en varg enligt tillståndet! Det löper nämligen en stenmur direkt utanför stängslet. Så om någon till äventyrs skulle komma på idén att skjuta en varg som angriper får i den hagen skulle jag bestämt avråda. Du riskerar att få gå i fängelse utan att först passera GÅ!

Glöm länsstyrelsens skyddsjakts tillstånd. Använd § 28 istället! Den får ni använda i vilken hage som helst, utan jaktledare, länsstyrelsetillstånd, jakttid eller obegripliga villkor! Men glöm inte att först försöka avstyra angreppet genom att ropa BUUHH!

av Gunnar Glöersen/1 Kommentar
https://blogg.jagareforbundet.se/wp-content/uploads/2014/06/monopol.jpg 400 400 Gunnar Glöersen https://blogg.jagareforbundet.se/wp-content/uploads/2018/10/svenskajagareforbundet-logo.svg Gunnar Glöersen2014-06-09 16:00:212014-06-09 16:00:21Gå i fängelse utan att passera GÅ!

Släpp inte in naturen i staden!

Jakt, Rovdjur • 2014-06-09

ogräs

Maskros mellan kullerstenar, värre än vargar!                         Foto: Gunnar Glöersen

 

I dagens Nya Wermlandstidning finns en artikel om att ogräs tillåts växa under parkbänkar och mellan kullerstenar i Karlstad. Det är väl inte så märkligt att man kan reagera över det. Det som fick mig att reagera var att den som driver projektet ”Skönhetsrådet”, är Jan Bergstam som i rovdjurssammanhang företräder Naturskyddsföreningen och Rovdjursföreningen.

Bergstam förfasar sig alltså över att naturen tillåtits komma in på Karlstads gator! Men när vargar kommer i på våra tomter eller dödar våra tamdjur, då ska vi på landsbygden anpassa oss till att naturen kryper närmare. Någon förståelse för att vi upplever det som ett problem existerar överhuvudtaget inte.

Man kan tycka att det är lite petigt att anmärka på Bergstams engagemang för ett renare och ogräsbefriat Karlstad. De flesta delar nog hans åsikt i detaljfrågan. Men det intressanta är ändå just hur det som berör människor i närområde kan skapa debatt och ilska. Ja t o m lite ogräs mellan kullerstenarna ger Bergstam en förstasida i NWT. Samtidigt kan man ha noll förståelse för hur andra människors liv förändras av att det nu finns ca 200 vargar i Värmland.

Idag kommenterar samma Bergstam vargsituationen i Värmland i SR Värmland och tycker att vargstammen ligger på en bra nivå nu, det är ju fullt överallt!  Att andelen av befolkningen som vill begränsa vargstammen enligt SR Värmlands Novus undersökning har ökat med 50 % sedan 2010 och att 73 % därmed direkt eller indirekt stöder licensjakt bortser han ifrån. För något annat sätt att begränsa stammen finns inte.

Dessutom förklarar han Novus undersökningens för honom negativa resultat med att vissa jaktvårdsområden ställer in älgjakten och att det påverkat andra jägare som nu tycker att det finns för många vargar. Undrar om Bergstam missade att undersökningen rörde värmlänningar i allmänhet, inte jägare? Bergstam borde istället fundera över hur hans egen retorik och vargarnas härjningar har lyckats få en så stor andel av befolkning att bli alltmer negativa till vargstammen. De flesta som svarat på undersökningen bor trots allt i städer eller tätorter och påverkas därmed mer av ogräset mellan kullerstenarna än av vargar. Trots det har många insett det orimliga i att en minoritet på landsbygden ska tvingas bära hela bördan av dagens rovdjurspolitik! Det hedrar värmlänningarna att de genomskådat vargkramarnas retorik.

av Gunnar Glöersen/11 Kommentarer
https://blogg.jagareforbundet.se/wp-content/uploads/2014/06/ogräs.jpg 1952 2592 Gunnar Glöersen https://blogg.jagareforbundet.se/wp-content/uploads/2018/10/svenskajagareforbundet-logo.svg Gunnar Glöersen2014-06-09 14:33:212014-06-09 15:09:01Släpp inte in naturen i staden!

Landsbygden, Sveriges skuggsida!

Jakt • 2014-05-27

Midsommarkrans

Solsidan har i flera år varit ett av Sveriges populäraste humorprogram. Vi har kunnat skratta åt Mickan och Fredde och de andra. Mitt favoritavsnitt är det där Fredde köper jätteräkor till kvällen bjudning och Mickan plötsligt inser att det inte är ”inne” att äta jätteräkor. Så Fredde skickas snabbt ut för att köpa ”frigående lax” direkt från fiskaren på Möja. Båten tankas med 1000 liter bränsle och den miljövänliga laxen hämtas med den bränsleslukande båten och serveras till gästerna.
Igår när jag tittade på uppföljningen av EU valet blev jag påmind om Mickan och Fredde. Det är inne att vara miljömedveten och den unga generationen tycker sig leva enkelt och miljömedvetet i Stockholms kranskommuner. Rapport visade givetvis ett inslag med dessa miljömedvetna feminister i Midsommarkransen i Hägersten. I Midsommarkransen röstade 27,8 procent på MP och 26,1 procent på F!.

I Agenda intervjuades två ledarskribenter om valet (35 min in). Anna Dahlbergs på Expressen var klar i sin analys. Högutbildade står mot lågutbildade, storstäderna står mot glesbygden och små orter. Sammanfattningsvis står ”tillväxtområdena mot skuggsidan av Sverige”!

Där finner vi förklaringen till vargdebatten och de motsättningar som finns i den. En del högutbildade människor i storstäderna ser oss som bor på landsbygden som lite korkade. De som inte tog sig från skuggsidan och som aldrig kommer att ta sig till Solsidan! Att dessutom skuggsidan röstar ”fel” visar ju bara på just dålig utbildningsnivå och att landsbygden är den tärande delen av samhället, till skillnad från tillväxtområdena.
Jag funderar bara på hur de tänker. Är det verkligen storstäderna som försörjer landsbygden eller det landsbygden som försörjer storstäderna? Såvitt jag vet produceras väldigt lite mat i storstäderna. Höghusens balkonglådor förslår inte långt. Jag har inte heller sett några större skogsavverkningar i städerna med träd som kan förädlas till toapapper. För även de välutbildade som bor i tillväxtområden har en rumpa där bak.
Att vara miljömedveten i Hägersten måste vara lätt. Där finns ingen miljö kvar att bevara! Men som en av de intervjuade sa. ”Jag återvinner mina sopor”! En annan sa att hon väljer att bo med likasinnade, det går att gruppera folk.

Där jag bor, en mil norr om Karlstad, finns det däremot miljö att bevara. Det går hästar i grannens trädgård och vargar har travat över isen utanför mitt hus, då bor jag ändå inte ensligt.  Jag har 10 meter från tomtgränsen till bra gös- och gäddfiske. Det kött jag äter kommer från jaktmarken som jag ser på andra sidan sjön, ca en kilometer bort. Jag kan dessutom berätta att även jag återvinner mina sopor. Men tror ni att vi ska få bestämma över vår egen närmiljö? Nej, det ska göras av de miljömedvetna sopsorterarna som bor i områden som Hägersten och som kan ta tunnelbanan till NK.

Tyvärr visar medierapporteringen på hur svårt det är att få förståelse för landsbygdens problem när majoriteten bor i städerna. Sverige har dessutom Europas snabbaste urbaniseringstakt. Med den vetskapen förväntas vi dessutom förklara för byråkrater i Bryssel varför vargjakt är nödvändigt i Värmland och vilka värden som hotas. Jag vet inte hur det ska gå till när de intelligenta i tillväxtområdena ser varje skogsavverkning och skjutet djur som ett miljöhot. Dessutom vill de ju inte att ”deras” skog ska vara avverkad nästa gång de besöker spenaten och utnyttjar allemansrätten.
Efter valet utropar sig nu SD som det nya landsbygdspartiet. Ur led är tiden.

av Gunnar Glöersen/37 Kommentarer
https://blogg.jagareforbundet.se/wp-content/uploads/2014/05/Midsommarkrans.jpg 658 773 Gunnar Glöersen https://blogg.jagareforbundet.se/wp-content/uploads/2018/10/svenskajagareforbundet-logo.svg Gunnar Glöersen2014-05-27 18:50:412014-05-27 19:00:49Landsbygden, Sveriges skuggsida!

”Löss kan till skillnad från vildsvin bekämpas kemiskt”

Jakt • 2014-05-23

bg_vildsvin

Debattklimatet hårdnar när det gäller viltförvaltningen. Tonen från ledande aktörer i vildsvinsdebatten verkar nu till och med ha passerat extremerna i vargdebatten, delvis underblåst av sensationslystna media. I mina ögon är det inte längre attityderna som driver debatten, utan debatten som driver attityderna.

Igår skrev jag om en C-uppsats, där jag intervjuats. Samma dag som jag fick den fick jag ta del av en motsvarande uppsats där en kollega intervjuats. Även här handlar det om en C-uppsats i Miljövetenskap, men den här gången från Södertörns högskola. Titeln är Konflikten bakom vildsvinsproblematiken ur ett ”Crop-raiding” perspektiv– med fokus på svenska lantbrukare.

Uppsatsen bygger på intervjuer med en dryg handfull jägare respektive aktiva bönder, samt en representant från Svenska Jägareförbundet och en från Lantbrukarnas riksförbund. Dessa har fått svara på ett antal frågor, i hälften av fallen via e-mail.

Jag har själv studerat attityder till vildsvin så jag är inte förvånad över att lantbrukarna anser att vildsvinen är för många. Jag är däremot förvånad över argumenten, framför allt från LRF:s representant. Hane eller hon anser enligt uppsatsen inte att vildsvin har något egenvärde och att Sverige har klarat sig bra utan dem i 250 år, då de var utrotade i landet. Vidare fortsätter respondenten med det i mina ögon halsbrytande uttalandet ”Ohyra som löss kan till skillnad från vildsvin bekämpas kemiskt”.

Hur ska vi kunna ha en konstruktiv och seriös dialog om förvaltningen av vildsvin med företrädare som jämför vildsvin med löss? Som lök på laxen hävdar en av brukarna att ett bra vildsvin är ett dött vildsvin, och en annan som inte haft några skador menar att vildsvinen ska utrotas eftersom Sverige har tillräckligt med vilt. De får självfallet hysa vilka åsikter de vill, men hur sugna tror de att jägarna blir på att lägga mer  tid och anstränga sig ytterligare för att skjuta fler vildsvin? Vilket märk väl både företrädaren för LRF och lantbrukarna ansåg var den mest effektiva åtgärden för att minska skadorna.

Jag är naturvetare, vilket gör att jag närmast reflexmässigt föredrar attitydundersökningar med formulär som skickas till många respondenter framför intervjuundersökningar. Då kan man kvantitativt uttala sig om attityder på ett sätt som inte är möjligt när man djupintervjuar ett litet antal personer. Samtidigt måste jag säga att jag alltmer inser värdet av djupintervjuer för att mer kvalitativt beskriva attityder.

Vilka svårigheter vi har att hantera blir väldigt mycket mer uppenbart när de kläds i de olika aktörernas egna ord…

Här kan du läsa uppsatsen:

C-uppsats Cecilia Igelström vildsvin

 

av Fredrik Widemo/15 Kommentarer
https://blogg.jagareforbundet.se/wp-content/uploads/2018/10/svenskajagareforbundet-logo.svg 0 0 Fredrik Widemo https://blogg.jagareforbundet.se/wp-content/uploads/2018/10/svenskajagareforbundet-logo.svg Fredrik Widemo2014-05-23 09:17:352014-05-23 09:19:43”Löss kan till skillnad från vildsvin bekämpas kemiskt”

”Miljöargument vägen till maktens korridorer”?

Jakt • 2014-05-22

RowanS1

                Det är främst skogsskötseln som begränsar trädbildning hos rönn, inte älgen.

I en ny C-uppsats från Linköpings universitet undersöker två studenter attityder till miljöeffekterna av klövviltets bete. Eller försöker i alla fall göra det. Nu blev intervjustudien faktiskt istället ganska mycket ett talande bevis på hur debatten om miljöeffekterna av älgens bete i första hand är ett svepskäl och en dimridå. Både från skogsbrukets och från Skogsstyrelsens sida.

För ett par månader sedan blev jag kontaktad av två studenter vid Linköpings universitet, som skulle skriva en C-uppsats i ämnet Miljövetenskap. Det handlar alltså om en uppsats på fördjupningsnivå, steget innan examensarbetet. Studenternas val av fråga att studera är ett av de områden som jag själv lägger mest tid på, både när det gäller egen forskning och rådgivning. Jag ställde därför självklart upp på att bli intervjuad och ge min syn på kunskapsläget, kunskapsbehov och attityderna hos olika aktörer.

Studien var upplagd som en intervjuundersökning, där två jägare, två markägare och två tjänstemän från Skogsstyrelsen fick svara på samma frågor under personliga intervjuer. De olika frågorna stimulerade till en ganska lång och intressant diskussion i ämnet under en dryg timmes tid, vill jag minnas.

Häromdagen kom så den färdiga uppsatsen. Jag hade väntat mig att markägarna och skogsbruksföreträdarna liksom Skogsstyrelsen i vanlig ordning skulle hävda att klövviltets bete på rönn, asp, sälg och ek (RASE) i ungskogsfasen är ett allvarligt hot mot den biologiska mångfalden och miljökvalitetsmålet Levande skogar. Det gjorde de också, men mest i förbifarten.

Istället uppvisar många av citaten och en del av slutsatserna ett närmast totalt fokus på ekonomiska kostnader för markägaren av klövviltets bete. Inte miljöeffekter. Markägarna ansåg exempelvis att ”problemet är av största vikt för markägarna eftersom det är de som drabbas av ekonomiska förluster”. En av Skogsstyrelsetjänstemännen sade:

”Det största problemet är ju den biologiska mångfalden och sen är det ju för samhället som helhet. Skogsindustrin kommer att drabbas och markägare kommer att drabbas. Det skapar ju sämre ekonomi i samhället som helhet, det drabbar ju alla, även om de drabbar några få mer. Sen har man ju medborgarna som tycker om att vara ute i varierande skogar, som gillar att lyssna på olika fåglar, som gillar att plocka både blåbär, lingon och hallon. De kanske får nöja sig med att bara plocka hallon i framtiden om bärriset försvinner och så vidare. Det är ju också en förlust. Många är det ju som förlorar på ett eller annat sätt. Klövviltstammarna förlorar ju också på sikt eftersom man plockar bort succesivt deras mat. Allting går i en nedåtgående spiral om vi fortsätter som nu”.

Medan hans kollega sade:

”Vi har ju försökt att intressera SNF och världsnaturfonden och sådana organisationer ur miljöperspektivet. Det är ju om de får upp frågan så kanske det skulle finnas några politiker som ser några vinningar att vara med och lösa det här. Man har ju varit inne på det när vi tittar på jaktlagstiftningen exempelvis. Den här nya älgförvaltningsmodellen som kom för några år sedan är ju politiska initiativ för att försöka lösa den här problematiken, men den har ju väldigt lågt nyhetsvärde och det är inget som Fredrik Reinfeldt skulle duellera med Stefan Löfven. Men det är ju miljöperspektivet vi försöker lyfta fram för att komma in i maktens korridorer.).

Ganska intressant slutkläm, kan man tycka. Även om det är elakt att hänga upp sig på lösryckta uttalanden ur långa bandade intervjuer, så faller de in i ett tydligt mönster: Spela miljökortet, så får vi mer medhåll för att skjuta ned älgstammen.

Författarna till uppsatsen konstaterar liksom Skogsstyrelsen att ”Miljöorganisationerna har inte lyft den här frågan, vilket kan anses vara märkligt då dessa organisationer har mycket kunskap och erfarenhet om miljörelaterade frågor.”

Visst har de det. Eftersom jag regelbundet (och senast idag) diskuterar skogsbruk med dessa organisationer vet jag dock att de är väl medvetna om vad som främst begränsar variationen i skogarna, bärriset och förekomsten av trädbildande RASE. Det är inte älgen, om vi säger så… Och jag tror mig även ha koll på att miljöorganisationerna vet att betade skogar hyser mer mångfald än obetade. Det finns till och med vetenskapliga studier som visar att betade tallar hyser mer mångfald än obetade…

Jag tror tydlighet är en grundförutsättning för att vi ska finna fungerande kompromisser mellan viltförvaltning, annan markanvändning och naturvården. Nyckelordet är acceptans från de olika inblandade aktörerna och samhället. Dimridåer och svepskäl förhindrar detta effektivt. Samma sak gäller inställningen att vi bara ska reglera klövviltstammarna, inte mängden foder. Den synen visar noll kompromissvilja, och får därmed ingen acceptans från jägarkåren.

En verkligt ekosystembaserad förvaltning där vi finner en balans mellan foder och klövviltstammar genom att förvalta bägge aktivt ställer vi däremot självklart upp på.

Här kan du läsa hela uppsatsen:

ISRN 05 2014 (1) (2).

av Fredrik Widemo/10 Kommentarer
https://blogg.jagareforbundet.se/wp-content/uploads/2014/05/RowanS1.jpg 687 1026 Fredrik Widemo https://blogg.jagareforbundet.se/wp-content/uploads/2018/10/svenskajagareforbundet-logo.svg Fredrik Widemo2014-05-22 22:19:532014-05-22 22:34:58”Miljöargument vägen till maktens korridorer”?

Rovdjursföreningen anser sig representera länsstyrelsen!

Jakt • 2014-05-15

Tittade på TV4 Värmland ikväll (ca 1,26 min in). Döm av min förvåning när reportern säger att länsstyrelsen rovdjurskonsulent i Värmland inte delar Svenska Jägareförbundets syn ( 1 min in) att det är p g a vargen som älgjakten ställs in i Norra Ny. Än mer förvånad blir jag när jag ser att ”länsstyrelsens rovdjurskonsulent” är misstänkt lik en viss Jan Bergstam på Rovdjursföreningen.

Jag vet att media ibland kan göra fel om man inte är tydlig. Men här talar vi om Jan Bergstam en mycket erfaren person som varit chefredaktör för flera  tidningar. Bergstam vet att man ska vara tydlig. Istället för att säga som det är väljer han uppenbart att berätta att han är delegat i länsstyrelsens viltförvaltningsdelegation. Media som inte kan förväntas förstå vad det är utgår alltså från att han är länsstyrelsens talesperson. De värmländska tittarna har nu fått veta att länsstyrelsen inte anser att vargen är orsaken till att älgjakten ställs in. Istället får de veta att det beror på jägarna själva och på stor kalvdöd i området 2011! Vargen är alltså inte problemet, ”älgstammen har bara inte hunnit reparera sig än va!” Ja, vad ska man kalla en sådan person? Bergstam kanske kan förklara hur en älgstam på 4-5 älgar /1000 ha ”reparerar sig” när det är vargrevir på vargrevir i området!

Det enda man kan vara säker på när den mannen uttalar sig är att det ALDRIG är vargen som orsakar problemen!

av Gunnar Glöersen/50 Kommentarer
https://blogg.jagareforbundet.se/wp-content/uploads/2018/10/svenskajagareforbundet-logo.svg 0 0 Gunnar Glöersen https://blogg.jagareforbundet.se/wp-content/uploads/2018/10/svenskajagareforbundet-logo.svg Gunnar Glöersen2014-05-15 23:09:362014-05-15 23:09:36Rovdjursföreningen anser sig representera länsstyrelsen!

Åsa Romson gör en omvänd pudel!

Jakt • 2014-05-08

Politik sägs vara konsten att hindra människor från att blanda sig i det som angår dem. Åsa Romsons senaste utspel visar med all önskvärd tydlighet att hon kommer att göra allt för att vi som lever med varg inte ska ha något att säga till om, om hon hamnar i regeringsställning.

Efter gårdagens jätteblunder i riksdagsdebatten där hon anklagade både regeringen och forskarna för korruption förväntade sig alla en pudel. Olof Liberg kände sig kränkt och blev uppriktigt förbannad, så också SLUs rektor. Romson var snabb med att redan igår via sin pressavdelning påpeka att hon INTE syftade på Olof Liberg utan helt andra forskare. Idag förtydligar hon vad hon menar. Hon pekar ut alla forskare som lämnat underlag till regeringen, men beklagar fortfarande att Liberg kände sig träffad.

Så vad är det egentligen Miljöpartiet och Åsa Romson vill ha sagt?  Är det så att miljöpartiet anser att alla forskare som inte tycker som hon är köpta? Det betyder väl i sin tur att de ”frustrerade forskarna” som hon refererar till är de som ska bestämma hur forskningsresultat får användas. I Åsa Romsons värld måste alltså forskare godkänna hur deras resultat får användas. Om det t ex visar sig att selektiv jakt på varg kombinerat med nya gener sänker inaveln snabbare i en mindre stam än i en stor. Får regeringen då inte använda sig av den kunskapen för att någon forskare som varit med att göra beräkningen ogillar att man jagar varg?

Är det fler än jag som har svårt att hänga ned? Först säger hon att alla rapporter från forskarna är vinklade. I nästa andetag är det regeringen som använt forskningsunderlag på ett vinklat sätt. Regeringen har alltså enligt Romson först fått in vinklade rapporter som de sen ytterligare har tvistat till för att komma fram till ett referensvärde för varg. Den enda som verkar klara sig från kritik är Liberg. Han omfattas ju inte av kritiken. Det var hon ju tydlig med redan igår.

Så vad blir min slutsats? Jo, allt som bär Olof Libergs namn kan utgöra grund för rovdjurspolitikens utformning. Fattas Olof Libergs namn är det en rapport som man kan bortse ifrån, den är vinklad!

 

av Gunnar Glöersen/7 Kommentarer
https://blogg.jagareforbundet.se/wp-content/uploads/2018/10/svenskajagareforbundet-logo.svg 0 0 Gunnar Glöersen https://blogg.jagareforbundet.se/wp-content/uploads/2018/10/svenskajagareforbundet-logo.svg Gunnar Glöersen2014-05-08 18:26:202014-05-08 18:26:20Åsa Romson gör en omvänd pudel!

Miljöpartiet anklagar regeringen och vargforskarna för korruption!

Jakt, Rovdjur • 2014-05-07

IGP7937

Jag lyssnade på en del av dagens riksdagsdebatt inför EU valet. Som vanligt dök vargfrågan upp bland klimat- och arbetsmarknadsfrågor samt EU-skatter. Det är skrämmande att vargfrågan trots den uppmärksamhet den fått de senaste åren och riksdagsbeslut fortfarande inte ens är nära en lösning.

Reinfeldt ville att Åsa Romson skulle svara på frågan om varför MP vill att EU ska styra vargförvaltningen i Sverige istället för de berörda. Romsons svar fick t o m mig att tappa hakan (1:39:55 in i debatten). Finns det ingen gräns för hur långt en politiker få gå utan att bli anmäld för att förtal?

Åsa Romson sa ordagrant i vargfrågan att: ” -Det gör inte Sverige, utan att tvinga vissa forskare att skriva vinklade rapporter för att få till det. ”

Romson menar alltså att miljöminister Lena Ek har ”tvingat vissa forskare” att skriva resultat som de inte själva kan stå för. Dessutom betyder det att Romson anser att svenska vargforskare låtit sig ”köpas” av regeringen! Romson fick backa om anonyma bloggare för några veckor sedan, undrar om media snappade upp dagens betydligt värre blunder?

I januari skickade jag ett mail till Åsa Romson, efter det att jag sett henne debattera med Eskil Erlandsson. Det tog lång tid och en påminnelse, men jag fick svar efter en månad.  Romsons svar har blivit liggande sen dess. Efter dagens riksdagsdebatt passar det bra att publicera hennes svar och mina frågor. Något svar på min replik har däremot inte kommit. Det innehåller ett förslag på att hon ska besöka verkligheten och de människor som drabbas. Men troligen är det väl bättre att fortsätta att odla bilden av att landsbygdsbor inte förstår sitt eget bästa och att regeringen och forskarna är korrupta. Ett besök i Värmland riskerar ju att försvåra upprätthållandet av den bilden.

 

Mitt mail till Åsa Romson:

 

Hej Åsa

Vi sågs som hastigast vid er kongress i Karlstad. Jag och min kollega stod i Svenska Jägareförbundets monter med en ”Rollup med texten ”Alla miljöpartister borde vara jägare!” Den väckte debatt vid er kongress och den vanligaste kommentaren var, borde det inte stå ”Alla jägare borde vara miljöpartister!” Min replik var alltid den samma. Ja, men varför tror du att det inte är så? Tillsaken hör att väldigt många jägare röstade på just miljöpartiet när partiet skapades. Miljöfrågor engagerar många jägare i hög grad. Trots det har vi hamnat i en situation där en överväldigande majoritet av jägarkåren aldrig skulle rösta på er och dessutom ser er som det största hotet mot jakten i Sverige i framtiden.

Vid er kongress var det fler av era ombud som kom fram och var bekymrade. De var jägare eller hade släktingar som jagade. De sa alla samma sak, djurrättsrörelsens ideologier har tagit över djur och miljöfrågor i vårt parti.

Så till anledningen till att jag skriver till dig idag. Jag lyssnade på debatten mellan dig och Eskil Erlandsson i Expressen TV. Jag blev väldigt förvånad över att du verkar vara felinformerad i ett flertal viktiga avseenden. Dessutom i en fråga som engagerar så många och som MP profilerat sig i.

1)      Du påstår att centerpartiet inte har svenska folket med sig i fråga om jakt på varg. Det stämmer inte överens med de opinionsstudier som gjorts!
Enligt dessa finns det ett stort stöd just i vetenskapen för jakt på varg (62 %) och dessutom är det bara 17 % som vill att stammen skall öka! Läs SLUs rapport ”Attityder till varg och vargförvaltning” från 2013.
Påstående om att det inte finns stort stöd för går även stick i stäv med det färska riksdagsbeslutet där  85 % av Sveriges riksdag stöder att man skall minska koncentrationerna av varg i de mest drabbade länen. Dessutom vill samma majoritet minska antalet vargar.
https://www.slu.se/Documents/externwebben/s-fak/s-fak-kansli/Attityder%20till%20varg%20och%20vargforvaltning%20130701.pdf

2)      Du säger ”att forskarna är tydliga med att dagens stam inte är säker”. Det är stämmer inte.
Sanningen är att samma forskare som jobbat med varg sedan 90 talet, Skandulv, anser att vi uppfyller kraven för gynnsam bevarandestatus. Dessutom råder det överhuvudtaget inte olika uppfattningar om den vetenskapliga delen av vargbiologin. Det enda som skiljer är tolkningen av vad Art- och habitatdirektivets krav på gybs egentligen är. Ni och andra menar att det är ett strikt veteskapligt begrepp som skall fastställas av myndigheter. Men hur skall en myndighet vetenskapligt kunna definiera vad som är ”högre ambitioner än att endast förhindra utdöende”? Vargkommitténs betänkande som du hänvisade till kom fram till detsamma. GYBS är inte ett vetenskapligt begrepp som går att räkna fram. Om det vore så skulle det råda samma konsensus om det som om vad som är MVP (minsta livskraftiga population). EU kommissionen har även bekräftat att GYBS i slutändan bestäms av politiker.
http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/alla-nyheter/2013/6/slu-forskare-270-vargar-racker/

3)      Du säger i debatten att ni är överens med regeringen om renskötselområdet, som en kommentar till att Erlandsson redovisade skadebilden där. Inte heller det är rätt!
Ni anser ju att det skall finnas fast vargstam även i renskötselområdet, såvida ni inte ändrat uppfattning. SJF har förövrigt inte undantagit renskötselområdet i vår policy. Har ni ändrat i er policy?
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=3942175

4)      Du säger att regeringen ”slaktade” Vargkommitténs kompromiss! Det är inte riktigt!
Man var överens om flera saker som i stort sett allt också kom med i proppen som riksdagen antog. Man var oeniga om ett par avgörande frågor. Vem som skall fastställa gybs och hur många som krävs för att nå gybs? När du säger att det fanns en kompromiss som man lämnat tar du organisationer som hade en helt annan uppfattning som gisslan. Det är direkt stötande! Om det är några som lämnat uppgörelsen i Vargkommittén så är det naturvårdsorganisationerna.

I fråga om full ersättning till de som får skador har du också gått på Naturvårdssidans retorik, medvetet eller omedvetet. Såvitt jag vet får man redan full ersättning för skadade djur. Däremot får man inte full ersättning för följdskador, extraarbete med stängsel m.m. Riksdagen har därför beslutat uppdra åt Viltskadecenter att utreda dessa frågor och beräkna omfattningen samt kostnader för detta. Frågan har alltså inte ”slaktats”!

5)      Så till din kommentar om jägarna. Du sa följande, ”Det är inte något som vi kan skjuta för att jägarna tycker att det är roligt bara för att de ser att det är stora skador!”
Det du säger innehåller flera element. För det första förminskar du på ett osympatiskt och populistiskt sätt en grupps intressen. Du gör det dessutom på ett som påminner om ett annat partis sätt att argumentera. Du förenklar och struntar fullständigt i den gruppens egna intressen. Allt för enkla poänger och applåder från en okunnig publik. Noterade förövrigt att inte heller Erlandsson försvarade jaktens och jägarens egenvärde.
Du lär få svårt att uppbringa många jägare som arbetar för vargjakt för att den i sig är rolig. Vi vill begränsa stammen för att överhuvudtaget kunna bedriva meningsfull jakt i varglänen. I Värmland, Dalarna och Örebro ser vi nu att stora områden inte har en jaktbar älgstam. Det finns stora områden som redan ställt in älgjakten eller planerar att göra det. Tusentals jägare förlorar nu värden som gjort att de valt att bo kvar på landsbygden, trots nästan obefintlig närservice och lite kulturellt utbud. Jakt och fiske är en av orsakerna till att många människor väljer att bo kvar på landsbygden.
Ska jag tolka dig som att de ”stora skador” som du påpekar att vi ser på våra intressen är ointressanta för Miljöpartiet? Viltkött är det mest klimatsmarta vi kan äta. Den utveckling med mycket stor rovdjurstam vi nu ser i några mellansvenska län innebär att många inte längre har viltkött att hämta från den egna fastigheten.

 

Tacksam för svar och kommentarer. Jag avser att publicera både mina frågor och dina svar på min blogg.

 

Med vänliga hälsningar

 

Gunnar Glöersen

 

Åsa Romsons svar:

Hej, jag vet inte vad som hände med ditt förra mejl men såg dina kommentarer/frågor nedan. I korthet vill jag säga att jag är mycket medveten om att åsikterna om varg och vargjakt i Sverige går djupt isär. Som du säkert förstod i samtalen med många på vår kongress är jag och Miljöpartiet är inte emot jakt och skjutande av vilt, men vi ser förvaltningen av skogen djurliv som viktigt och ansvarsfullt bl a därför att alla också har rätt att få njuta av skogsliv.

1)      Det finns opinionsundersökningar som visar att det inte finns stöd hos befolkningen i sin helhet för licensjakt, däremot säkert för jakt inklusive skyddsjakt eftersom det inte är politiskt kontroversiellt.

2)      De forskare jag refererar till är genitikerna som visar att en större stam alltid är bättre än en mindre om du har problem med gen-bredden.

3)      Vi stödde rovdjurspropositionens inriktning kring hur man stärker vargens utbredning mot Finland-Ryssland, så jag och Erlandson borde inte vara oense där.

4)      Jag tycker det var tråkigt att Vargkommitténs förslag, i de delar de var eniga, inte togs med i proppen. MP tycker ersättningarna för viltskador och stöd för rovdjursstängsel ska höjas.

5)      Jag tycker faktiskt inte att man kan motivera jakt på ett rovdjur som vargen med att det är just ett rovdjur och alltså dödar andra djur. Det ekologiska systemet bygger på rovdjur och rovfisk, om vi människor tar bort rovdjuren för att få bytesdjuren för oss själva riskerar vi störa hela systemet. En god viltförvaltning kräver att rovdjur också får existera även om det gör att det blir färre bytesdjur till oss. Det finns gott om vilt att jaga i Sverige, viltsvinen är bara ett exempel.

Hoppas det blev lite tydligare, din beskrivning av mina påståenden och argument kände jag inte helt igen.

 

M v h  Åsa Romson

 

Min replik som inte fick något svar:

Hej igen

Tyvärr ger ditt svar en ännu tydligare bild av att MP inte ser jakt som något som har ett egenberättigande utan något som står i konflikt med andra intressen. Jag förstår t ex inte alls varför du skriver att ”alla har rätt att få njuta av skogsliv.” På vilket sätt skulle en begränsning av vargstammen hindra dig från att njuta av skogsliv? Om de stora rovdjuren påverkar människors skogsliv så är min erfarenhet att det snarare är begränsande. Många undviker t ex  bär- och svampplockning i områden med tät björnstam.

1) Man kan få nästan vilka svar som helst om man formulerar frågan på rätt sätt. Den enda färska opinionsundersökningen som jag känner till och som sägs visa det du påstår gjordes av SNF 2012. De ställde frågan , ”tycker du att vargstammen ska minskas genom jakt?” En majoritet var emot. Men den frågan innehåller två delar, minskning och genom jakt. Det är inte detsamma som att man är emot licensjakt. Dessutom borde du som politiker lägga större vikt på undersökningar som är vetenskapligt underbyggda och som genomförs av statsvetare, än av en part i debatten. Jag skickade en länk till dig som går till just en sådan. Men den kanske inte visar det du och MP vill att den skall visa. Ni ”väljer” istället SNFs vinklade frågeställning som bevis för er tes. https://www.slu.se/Documents/externwebben/s-fak/s-fak-kansli/Attityder%20till%20varg%20och%20vargforvaltning%20130701.pdf

Träffade för övrigt Helena Leandersson, er jaktpolitiska talesperson, i Våladalen i våras. Där sa hon inför alla närvarande att hon hade släkt (vänner?) i Bjälverud i Värmland. Hon sa att hon minsann aldrig stött på någon som var emot varg eller som ville minska vargstammen, alltså är den bild som sprids enligt henne fel. Av en tillfällighet träffade jag en person från just Bjälverud veckan efter och nämnde då vad hon sagt. Då fick jag veta att byalaget, i just Bjälverud, hade skrivit till kommunen att den måste agera eftersom de känner stor oro över vargstammens ökning. De vill minska vargstammen. Endast två (Leandersson släktingar?) av de 175 boende i Bjälverud hade valt att inte skrivit på listan. Inte riktigt den bild MPs talesperson i offentliga sammanhang väljer att sprida!

2) Ja, om det inte tillförs nya gener är det bättre med fler vargar. Så långt är vi överens. Men verkligheten visar att det tillfört nya gener och då råder det enighet om att inaveln minskar snabbare om stammen är mindre. Den genetiska variationen har under perioden 2007-2013 ökat med 50 % och inaveln minskat med 20 %.

Eftersom genetiskt utbyte ingår som en del i regeringens rovdjurspolitik och uppfyller direktivets krav finns ingen anledning att argumentera för en politik som inte inkluderar detsamma. MPs argument bygger på att stammen fortsatt skall vara isolerad!

3) Möjligen missförstod jag dig i den frågan. Regeringen accepterar lite varg i renskötselområdet. Socialdemokraterna däremot har sagt nej till varg där.

4) Jag förstår fortfarande inte vilka frågor som det rådde koncensus kring som regeringen inte tagit med. Skador och kostnaderna kring dessa har man ju gett ett uppdrag till Viltskadecenter att utreda för att kunna veta vad man skall ersätta. Är det inte så man brukar göra före man tar beslut om full kostnadsersättning? Det kan nämnas att VSC beräknat att det skulle kosta 1,2 miljarder att stängsla alla fårbesättningar i södra Sverige. Planerar MP att ta med den kostnaden i framtida bugetförslag?

5) Varför skulle man inte döda djur för att de äter andra djur? Du vill ju själv att vi skall döda vildsvin, de äter ju bara växter och annat som de tycker gott i naturen. De precis som vargarna tillhör vår naturliga fauna. Älgen äter växter, varför skall vi döda den? Vi begränsar ju älgstammen långt under deras biologiska bärförmåga. Hur fungerar ditt ekologiska system om man begränsar bytesdjuren kraftigt men inte rovdjuren?

Nästa måndag har vårt älgskötselområde möte. Vi är 39 jaktlag med ca 400 jägare på 24 500 ha ( 245 km2). Nu är det två vargrevir som påverkar området. Vi minskade älgstammen pga många älgolyckor på Rv 63 före vargarna kom.  När vargarna nu etablerat sig har vi två val. Antingen fortsätter vi att betala för en älgjakt som inte längre finns och skjuter några få älgar om året eller så låter vi älgstammen öka igen. Med MP logik är det senare som gäller. Låt naturen ha sin  gång! Älgarna kan tillåtas gå mot sin biologiska bärförmåga vilket troligen betyder en femdubbling av stammen och total kaos i trafiken och uppätna tallföryngringar. Men det blir gott om jakt för oss jägare, vargarna kan inte reglera älgstammen själva! Eftersom ingen tycks bry sig om våra intressen, varför skall vi då betala för att lösa andras?

Jag förstår inte heller på vilket sätt vildsvinen skulle kompensera för vår förlorad älgjakt. Det finns nämligen inga vildsvin på våra marker! Att säga till oss att det finns gott om vildsvin att jaga i Sverige är ungefär som att säga till svältande i Afrika att det inte är något problem, det finns gott om mat i Europa! Dessutom vill lantbrukarna inte att vildsvinen skall få etablera sig på våra marker.

I går berättade länsstyrelsen i Värmland att de hittat 6 familjegrupper av lodjur, motsvarande 30 djur. Det fanns närmare 40 grupper motsvarande 200 djur för drygt 10 år sedan. Rådjurstammen har också minskat med 80 %. Så här har MP ekologiska rovdjurspolitik fått fullt genomslag. Få lodjur och få rådjur. Vad är det nu för ”skogsliv” era medlemmar kan njuta av? Stora delar av Värmland är på väg att bli synnerligen viltfattigt. En klok viltförvaltning som inkluderat en väl avvägd jakt på både rov- och bytesdjur hade gett fler rådjur och fler lodjur än vad vi nu har. En vinn -vinn situation för alla. Istället gör naturvården allt för att stoppa jakt på stora rovdjur. Resultatet ser vi nu.

Istället för att jag skall föra en långt debatt med dig via mail bjuder jag in dig hit till Värmland. Du är välkommen att besöka oss så att du på plats kan få möta människor som lever med vargar och lodjur i sin vardag. De börjar bli riktigt trötta på politiker långt borta som lovar och lovar utan att något händer. Det är deras ”skogsliv” som verkligen påverkas och som ni politiker skall ta hänsyn till. Inte till bara till tillfällig besökare som aldrig behöver möta de negativa sidorna av stora rovdjurstammar.

Kontakta mig så ordnar jag ett besök i ”vargland”! Varför inte i Helena Leanderssons eget Bjälverud med omnejd?

 

Hälsningar

 

Gunnar

av Gunnar Glöersen/29 Kommentarer
https://blogg.jagareforbundet.se/wp-content/uploads/2014/05/IGP7937.jpg 2000 3008 Gunnar Glöersen https://blogg.jagareforbundet.se/wp-content/uploads/2018/10/svenskajagareforbundet-logo.svg Gunnar Glöersen2014-05-07 15:05:122014-05-08 13:57:34Miljöpartiet anklagar regeringen och vargforskarna för korruption!

Hedersmord eller bara ett vanligt vargmord?

Jakt • 2014-04-10

När jag läser en av nyheterna på NWT:s hemsida idag funderar jag på om de av misstag publicerat en artikel avsedd för den första april? NWT skriver om vargen som hittades död i Brattfors och som omedelbart misstänktes vara förgiftad. En ”rådjursåtel” hittades i närheten med det som påstås vara rådjurskött utlagt på åteln. Jag undrar varför rådjur matas med rådjurskött i Brattfors, jag brukar fodra med havre eller ensilage på mina ”rådjursåtlar”, men kallar dem foderplatser. Kanske menar NWT räv- eller misstänkt ”vargåtel”? Vad vet jag, i fablernas värld är det mesta möjligt.

Svaret från SVA, jag har skrivit om det tidigare, visar att vargen hade kraftiga bitmärken över ryggen och verkar vara dödat av ett annat rovdjur. Jag undrar varför man inte kan fastställa varg? Landets besiktningsmän gör det ju ofta när vargar dödat tamdjur. Dessutom hittades inget gift i åteln.

Hur som helst, miljöåklagare Åse Schoultz, lägger inte ner utredningen ännu. Hon vill först slösa skattepengar på att via DNA utreda om vargen var från Brattfors eller om den kom utifrån bara för att ”bråka”! Så nu ägnar vårt rättsväsen sin tid och sina resurser till att utreda om det möjligen var hedersmord, d.v.s. mord inom familjen eller om det bara var ett vanligt mord som bottnar i vargars normala främlingsfientlighet!

En annan nyhet den senaste vecka är det lodjur som en lokförare anmälde att han kört på och som troligen dödats. Någon ”expert” åkte till platsen och konstaterade att lokföraren hade fel! Han körde inte alls på lodjuret. Det var illegalt skjutet och lagt på spåret för att dölja tjuvjakten! Rovdjursföreningen skriver på sin Facebooksida att ”tågdödat lodjur var ihjälskjutet. Såvitt jag vet har SVA fortfarande inte lämnat något utlåtande. Min gissning är att lokföraren vet vad han såg, d.v.s. att han körde på ett friskt lodjur. Men utredningen läggs nog inte ner direkt nu heller. Någon annan miljöåklagare lär väl vilja utreda om inte Naturvårdsverkets beslut om att medge licensjakt på 6 lodjur i Gävleborgs län har varit så traumatiskt för lodjurstammen att vissa djur ser självmord som den enda utvägen. Kanske valde just det här lodjuret att ta det säkra före det osäkra och skjuta sig själv på spåret för att vara säker på att dö om inte kulan var nog! Lodjuret bommade, men tåget gjorde jobbet!

Man kan skratta åt alla stollerier som följer i rovdjurscirkusens spår. Vi får hoppas att de 12 personer som misstänks för illegal vargjakt i Norge inte är offer för samma ideologiskt grundade förutfattade misstankar som vi ser i Sverige.

av Gunnar Glöersen/13 Kommentarer
https://blogg.jagareforbundet.se/wp-content/uploads/2018/10/svenskajagareforbundet-logo.svg 0 0 Gunnar Glöersen https://blogg.jagareforbundet.se/wp-content/uploads/2018/10/svenskajagareforbundet-logo.svg Gunnar Glöersen2014-04-10 09:32:562014-04-10 10:51:05Hedersmord eller bara ett vanligt vargmord?

Det är nu bevisat, det är livsfarliga varghybrider!

Jakt • 2014-04-01

För ett par veckor sedan hittades en död varg i Brattfors i Värmland. Den misstänktes vara förgiftad. Rovdjursföreningens, Bob Janstam, uttalade sig snabbt i saken och sa att det är det första fallet av förgiftning och att det är en ny metod. Vargen skickades till SVA för analys. I går kom svaret, vargen var biten på flera ställen av ett annat rovdjur, förmodligen en annan varg. SVA skriver enligt SVT att det inte går att utesluta att den är förgiftad, inälvorna saknas vilket gör att det inte går att göra en fullständig analys.

Det betyder att SVA nu har bevisat att vi har varghybrider i våra skogar säger den finska genetikern Ensimmäinen Huhtikuu, enligt tidningen Våra Rovdjur. Era svenska vargar är inte renrasiga, det är en blandning mellan västlig rysk varg och östlig kungskobra. Någon annan förklaring kan inte Huhtikuu ge eftersom den döda vargens bitskador lett till död i förgiftning.

Den stora nyheten som avslöjas idag är alltså att vi nu har varghybrider i våra skogar. Våra svenska vargar är korsningar mellan kungskobra och rysk varg. Wolf Army Sweden skriver på sin hemsida att ”Vargkriget”, som så många talat om, nu brutit ut på allvar. I avvaktan på att hitta den skyldiga vargen föreslår Wolf Army Sweden att alla vargar i Brattfors och i Kungskogsreviren ska avväpnas. Polisen kommer att samla in tänderna från alla vargar i området i avvakten på SVA:s slutliga analys. Svenska Rovdjursföreningens ordförande Olle Rogersson är också upprörd och skriver på föreningens Facebooksida att rättssamhället håller på att haverera. Åklagare Åse Schoultz säger nämligen till NWT att det inte är ett brott att ett rovdjur dödat ett annat. Svenska Rovdjursföreningen delar inte hennes uppfattning och har därför redan anmält det inträffade till EU kommissionen. De har redan avskrivit ärendet eftersom de kommit till samma slutsats som Åse Schoultz. Det är inget brott.

Men  SRF ger sig inte. De avser nu att driva frågan till krigsförbrytartribunalen i Haag. SRF menar att det självklart är ett brott mot krigslagarna att använda gift i ”Vargkriget”. Alla varghybrider som använder sitt gift måste ställas inför rätta i Haag. SRF har dessutom begärt att APU ska sändas som ”oberoende observatörer” till Värmland för att övervaka att den fred som SRF ställer krav på. SRF har också rekvirerat APU:s  tvåbente hund Anders Connysson till området. Hans sågs senast krypa med näsan djupt ner i mossan. Han rapporterar att den misstänkte giftvargen har långtgående planer på att förgifta fler vargar i området. Spåren och marksafternas vågrörelser visar också att vargen har haft en svår uppväxt, saknar en pungkula och har oklippta klor.

av Gunnar Glöersen/20 Kommentarer
https://blogg.jagareforbundet.se/wp-content/uploads/2018/10/svenskajagareforbundet-logo.svg 0 0 Gunnar Glöersen https://blogg.jagareforbundet.se/wp-content/uploads/2018/10/svenskajagareforbundet-logo.svg Gunnar Glöersen2014-04-01 12:12:022014-04-02 08:11:01Det är nu bevisat, det är livsfarliga varghybrider!

Örnarna tunga i USA

Jakt, Rovfåglar • 2014-02-16

havsorn lyfter2

Örnar har inspirerat många organisationer och till och med nationer, som valt dem till symboler. Därmed är det många som engagerar sig i förvaltningen av örnarna. Foto ©: Niklas Liljebäck.

Förra veckan var jag inbjuden till en konferens om effekter av ammunitionsbly i USA. Mitt uppdrag var att ge en bild av hur vi hanterar miljö- och hälsoeffekter när det gäller blyfrågan i Europa. Efter konferensen kan jag konstratera att vi hanterar precis samma frågor och resultat, men att vi prioriterar helt olika. Det gäller både vilka frågor som är viktiga och vad vi försöker göra åt de problem som finns. Här gäller det att tänka sig för, så att inte vårt anseende tar stryk.

I princip kan man säga att det finns fyra huvudsakliga problemområden när det gäller bly i ammunition: spridning av bly i mark och vatten, förgiftning av änder, förgiftning av rovfåglar och bly i viltkött. Alla fyra områdena är hyfsat väl undersökta på båda sidorna av Atlanten.

Spridning av bly i mark och vatten och miljöeffekter av detta är välbelagt inom skjutbanor. Så länge man inte har vatten som rinner från skjutbanor till omgivande delar av landskapet sprider sig dock inte problemen. Detta är därmed ingen särskilt het fråga någonstans.

Änder plockar liksom många andra fåglar i sig småstenar som används för att mala sönder maten i muskelmagen. Finns det blyhagel på grunda bottnar och stränder så kommer änderna att plocka i sig haglen i tron att det är stenar, och förgiftas sedan successivt allt eftersom haglen mals ned. Problemet är välbelagt. För att hantera problemet införde USA på tidigt 90-tal ett förbud mot blyhagel i våtmarker. I Europa träffades en motsvarande överenskommelse inom African-Eurasian Waterbird Agreement, där 71 stater samarbetar om förvaltningen av sjöfågel. Trots överenskommelsen är det dock fortfarande många av länderna som inte infört lagstiftningen. I andra länder är det många av jägarna som inte följer blyförbudet. Detta har retat upp EU-kommissionen, som lagt ut utredningsuppdrag för att se om man kan förbjuda blyhagel helt. Enbart för att lagstiftningen försinkats och att vi jägare inte skött oss på en del håll. Detta är alltså ingen het fråga i Sverige eller USA, men väl i andra delar av EU. Och därmed kan den komma att påverka oss. I onödan, kan jag onekligen tycka.

Rovfåglar kan också få i sig ammunitionsbly. Detta sker troligen främst genom att de äter räntor och slaktrester, men kan även ske genom att rovfåglar finner påskjutet vilt som inte återfunnits av jägaren. Värst utsatta är de arter som gärna äter fallvilt, och olika rovfåglar är olika känsliga. Mest påtagliga problem har det varit i Kalifornien, där kondoren nästan utrotats helt. När man införde totalförbud mot bly i både hagel- och kulammunition inom vissa områden sjönk dock blyhalterna snabbt hos rovfåglarna. I Europa är det framför allt i Tyskland och Sverige som man visat på motsvarande problem för havsörnen. Även om det går bra för havsörnen i Sverige så har 22 procent av de havsörnar som kommer in som fallvilt förhöjda blyhalter. Fjorton procent har dödliga blyhalter. På motsvarande sätt går det bra för den amerikanska nationalsymbolen bald eagle. På populationsnivå, vill säga. Olika undersökningar visar att 20-30 % av örnarna dör av blyförgiftning, och att det är den viktigaste dödsorsaken. Detta var det helt överskuggande diskussionsämnet på konferensen i USA.

Bly i viltkött då? Den frågan aktualiserades faktiskt första gången just i Minnesota där konferensen hölls, men diskuterades nu knappast alls. En av örnförvaltarna jag pratade med beskrev det som ”a flash in the pan”, dvs motsvarande att få en ”klick” med ett skott som annars borde givit god effekt. Det är inte så att man från myndigheterna förnekar att det förekommer bly i viltkött eller att det kan ha hälsoeffekter. I USA får man dock varken sälja eller överlåta viltkött, och bly i viltkött ses därmed som något som bara berör jägarna. Jag misstänker att den skillnaden är en viktig anledning till att bly i viltkött inte diskuteras mer.

Finns det något vi kan lära oss av vad som sker i USA? Jag är övertygad om det. I många stater försöker miljöorganisationer och myndigheter få till anpassningar eller lagstiftning för att minska de negativa effekterna på främst örnar. I samtliga fall så bromsar ammunitionstillverkarna och olika skytteorganisationer dock effektivt alla former av lagstiftning mot bly genom olika överklagandeförfaranden. Man driver stenhårt linjen att så länge det inte finns några negativa populationseffekter på örnarna så ska man inte behöva ta hänsyn till dem. Med andra ord så är det ointressant om individer dör en plågsam död genom blyförgiftning, så länge populationen inte minskar. I det här fallet ökar den till och med, och då finns väl ingen anledning till åtgärder?

Men vad får det för konsekvenser för jägarkårens anseende? Och vem får fritt spelrum att ta initiativet i debatten? I Kalifornien har en av de mest jaktfientliga organisationerna just lyckats få igenom ett beslut om totalförbud mot bly i ammunition. Alla viltförvaltare jag talade med var helt överens om att det potentiellt var helt förödande på sikt att dessa organisationer får sådant inflytande. På min fråga om det inte var troligt att de fått det inflytandet just för att vi inte tagit ansvar för vår verksamhet även när det gäller hur individer påverkas var man lika överens…

Jag får relativt ofta höra mer eller mindre sofistikerade konspirationsteorier om hur alla forskningsresultat och utspel i blyfrågan bara är förtäckta angrepp på jakten i sig. Självfallet kommer jaktfientliga organisationer använda den ammunition de kan. Precis som vi gör, för övrigt. Men vi behöver väl inte förse dem med ammunition helt i onödan?

Vår rekordhöga acceptans för jakt i samhället vilar helt på vårt ansvarstagande och vårt förtroende. Jag tror ingen aktör skulle vara så oklok att man hävdade ”det finns så många havsörnar att det gör inget om en del plågas till döds” här. Samtidigt har de rekommendationer vi tog fram 2009 för att komma till rätta med problemen ännu inte givit någon effekt, troligen för att alltför få följer dem. Här måste vi bättra oss, som jag ser det.

Samma grundprincip gäller för all vår verksamhet: tar vi inte ansvar så släpper vi makt och inflytande över jakten. Det vore extremt oklokt med tanke på alla olika förändringar i samhället.

Sarkanal

Röntgenbild av kött som skurits bort runt sårkanalen från ett vildsvin skjutet med konventionell blyspets. De ljusa prickarna är blyfragment, som räcker för att exempelvis döda flera örnar om slaktavfallet inte tas om hand korrekt. Foto ©: SJF & SVA.

Fotnot: Här kan du hitta förbundets rekommendationer för att minimera risken att bly sprids i naturen eller hamnar i ditt viltkött.

av Fredrik Widemo/36 Kommentarer
https://blogg.jagareforbundet.se/wp-content/uploads/2014/02/Sarkanal.jpg 385 595 Fredrik Widemo https://blogg.jagareforbundet.se/wp-content/uploads/2018/10/svenskajagareforbundet-logo.svg Fredrik Widemo2014-02-16 09:18:452015-06-30 18:49:41Örnarna tunga i USA

Aldrig mer Vargsymposiet i Vålådalen?

Jakt • 2014-02-12

Häromdagen meddelade jag Mats Ericson, arrangör för Vargsymposiet i Vålådalen, att jag inte deltar i år. Ingen annan från Svenska Jägareförbundet kommer heller att delta. Det är 21 året i utbruten rad som symposiet arrangeras. Jag har varit med alla år utom ett. Men nu ser jag inte längre någon mening att delta. Vargsymposiet verkar nu bli nästan helt befriat från brukarperspektiv. Kramarna kan krama varandra utan irriterande invändningar från oss jägare och andra brukare.

När det hela startade för 20 år sedan i Gillhov var det en brokig skara människor som träffades. Alla intressegrupper var representerade, samer, lantbrukare, vargspårare, fäbodbrukare, rovdjurskramare, forskare och myndighetspersoner. Med åren fick symposiet en allt större slagsida till förmån för ”den rätta åsikten”, fler rovdjur. Brukarintressena droppade av ett efter ett. Det var också anledningen till att jag valde att inte delta ett år. Mats Ericson har själv uttryckt oro över den utvecklingen.

Genom åren har det ändå varit meningsfullt att avsätta tre dagar per år åt symposiet. Jag har träffat forskare, politiker, tjänstemän och andra intressen. Diskussionerna har varit många och givande, inte sällan också heta. Det har också getts möjlighet att påverka framtida beslut. På vilket sätt kanske jag skriver om i framtida memoarer om vargförvaltningen.

Naturvårdsorganisationerna pratar fortfarande om kompromisser. Men det är bara tomt prat som fungerar för att de aldrig granskas av media. Det ställs nästan aldrig en kritisk fråga. Hur kan de t ex få fortsätta att hävda att regeringen och riksdagen omkullkastat kompromisser som aldrig funnits? Hur kan de tro att det att överhuvudtaget går att hitta kompromisser när de inte ens ser att det finns problem? I deras senaste gemensamma insändare kvantifierar de socioekonomiska konsekvenserna  i antal dödade får! Inga andra problem existerar ens i deras världsbild! Att jägare inte längre kan jaga med löshund eller att älgjakt i delar av Mellansverige snart är ett minne blott, är inte ett socioekonomiskt problem för dem. De ser det som lösningen! De enda de kompromissar om är att kompromissa bort andra människors intressen, livskvalitet och näringar. Själva viker de inte en tum och behöver inte offra en krona!

Den som tror att SNF, WWF eller SRF någonsin kommer att stödja jakt på vargar eller andra arter tror fel. I bästa fall överklagar de inte alla beslut om jakt. Men det kommer de mindre ännu extremare organisationerna att göra.
Naturskyddsföreningen går nu ut och gör allt de kan för att stoppa licensjakt på säl, trots att det finns 40 000 sälar i Östersjön! Det visar med all önskvärd tydlighet att bevarandeorganisationerna aldrig kommer att stödja jakt på arter som är deras kassakor! Vita sälungar, lodjurs och vargvalpar lockar medlemmar och drar in pengar till dem. Stinkpaddor, hedlarvmördare och bromerade flamskyddsmedel gör det inte! Därför kommer de aldrig att kompromissa bort annat än våra intressen.

Traditionella sammankomster och grupperingar som Vargsymposiet i Vålådalen fungerar inte. De förstärker snarare motsättningarna. Framtidens rovdjursförvaltning kommer inte att bestämmas i Vålådalen. Uppenbart bestämmer inte heller Sveriges riksdag. Den framtida rovdjursförvaltningen avgörs i rättsprocesser som kommer att ta flera år. Där kommer våra resurser att kraftsamlas. Vad som sen händer i verklighetens hos ”folket i busken” återstår att se.

av Gunnar Glöersen/107 Kommentarer
https://blogg.jagareforbundet.se/wp-content/uploads/2018/10/svenskajagareforbundet-logo.svg 0 0 Gunnar Glöersen https://blogg.jagareforbundet.se/wp-content/uploads/2018/10/svenskajagareforbundet-logo.svg Gunnar Glöersen2014-02-12 15:02:312014-02-12 15:02:31Aldrig mer Vargsymposiet i Vålådalen?

Skogsskötseln formar skogen, älgen förädlar naturvärdena

Jakt • 2014-01-25

Gynna lov

Ökad lövandel får man genom att anpassa skogsskötseln så att löv gynnas, exempelvis genom lövinriktad gallring. Foto: Fredrik Widemo

Stig-Olof Holm och Föreningen Skydda Skogen beskriver i Brännpunkt den 19 januari hur förlust av arternas livsmiljöer är vårt största miljöhot. Holm pekar särskilt på skogsbrukets totala fokus på att skapa rena bestånd av tall och gran. Det ger plats för mycket färre arter än blandskogar med många olika trädslag och livsmiljöer. Samtidigt får man en mer tilltalande landskapsbild och ökade rekreationsvärden i blandskogen.

Linda Eriksson från Skogsindustrierna gick dock till kraftfull attack mot Holms slutsatser i Brännpunkt den 21 januari, och hävdade att det var älgen som var hotet mot mot blandskogen, inte skogsbruket. Jag skrev en replik på inlägget, men tyvärr hade Brännpunkt då redan accepterat en slutreplik från Holm. Därmed ville man inte ta in vår replik, som vi nu istället publicerat på vär hemsida. I det här formatet kan jag utveckla det hela litet mer, och ge er läsare möjlighet att diskutera dessa frågor. Först klipper jag in repliken:

Älgen förädlar blandskogen
En varierad skog innehåller fler livsmiljöer, och hyser därmed en större biologisk mångfald än en skog där alla träd är av samma art. I Brännpunkt 21/1 anför Linda Eriksson och Skogsindustrierna att älgen är ett hot mot blandskogen i Sverige. All forskning visar dock att skogsskötseln är vad som styr vilka trädslag som finns i en skog. Skogsbruket styr därmed hur mycket blandskog vi har. Älgen är däremot inget hot mot blandskogen, utan förädlar den, menar Fredrik Widemo, naturstrateg på Svenska Jägareförbundet i en kommentar.

Eriksson lyfter helt korrekt fram att inslaget av lövträd ökar i Sveriges skogar, och att detta beror på inriktningen av skogsskötseln. Det finns gott stöd för detta inom forskningen. Det är helt enkelt den som håller i röjsågen eller som sitter i skördaren som styr vilka trädslag som ska finnas kvar i den växande skogen. Dels genom att aktivt ta bort vissa trädslag, dels genom att skapa goda förutsättningar för det man lämnar kvar.

Eriksson fortsätter dock med att hävda att det största hotet mot blandskogen är betestrycket från älgen. Och nu hänger storyn inte samman längre. Storskogsbruket hävdar konsekvent att betesskadorna på tall, rönn, asp, sälg och ek är stora, oacceptabla och ökande. Samtidigt ser vi alltså ett ökande lövinslag i skogen. Hur kan då älgen vara det största hotet mot blandskogen?

All forskning visar att skogsskötseln är vad som främst styr trädslagssammansättningen under tiden från hygge till avverkningsmogen skog. Det är mycket svårt att inte uppfatta Erikssons utspel som svepskäl för att minska älgstammen. Dels i syfte att minska betestrycket på tall, dels i avsikt att slippa att ytterligare gynna lövträd på bekostnad av tall och gran.

Faktum är att älgen inte hotar blandskogen, utan förädlar den. Klövvilt betar mer på en del ställen än på andra, och på så sätt ökar variation i livsmiljöerna ytterligare. Älgen har alltså positiva effekter på den biologiska mångfalden.

Det finns gott om lövträd i alla svenska produktionsskogar om man inte aktivt tar bort lövet, eller missgynnar det genom att skapa en tät och mörk monokultur av gran. I bästa fall finns det även en normalstark älgstam. Då får man mer biologisk mångfald och ett vackert landskap, rikt på naturupplevelser. Samt möjlighet att nyttja skogen för att även producera viltkött.

Modern forskning från bland annat SLU visar att detta även kan kombineras med ökad avkastning från skogsbruket.

Så långt repliken. Eriksson lyfter även fram den pågående granifieringen, där skogsägare väljer att föryngra med gran istället för tall på lämpliga tallboniteter. Även här saknas dock logik i kopplingen till blandskogen. Om arealen tall minskar medan andelen löv ökar kan väl inte gärna granifieringen hota blandskogen? Det finns bevisligen inga sådana effekter ännu, i alla fall. Tvärtom.

Skogsbruket har bevisligen slagit in på rätt väg när det gäller att öka lövandelen i skogen, även om det går långsamt. Vi behöver mycket mer löv ur ett mångfaldsperspektiv. Det vore önskvärt att Skogsindustrierna lyfter hur man kan nå längre genom anpassad skogsskötsel, vilket bevisligen fungerar, istället för att felaktigt påstå att älgen begränsar blandskogen.

Holms båda inlägg visar tydligt hur jägarnas intressen ofta (inte alltid) går hand i hand med den övriga naturvårdens intressen. Erikssons artikel visar lika tydligt hur våra intressen ofta är totalt motsatta mot storskogsbrukets intressen.

av Fredrik Widemo/4 Kommentarer
https://blogg.jagareforbundet.se/wp-content/uploads/2014/01/Rowan3.jpg 428 640 Fredrik Widemo https://blogg.jagareforbundet.se/wp-content/uploads/2018/10/svenskajagareforbundet-logo.svg Fredrik Widemo2014-01-25 18:14:292015-06-30 18:51:08Skogsskötseln formar skogen, älgen förädlar naturvärdena
Sida 11 av 52«‹910111213›»

Senaste inläggen

  • GPS-övervakning av jägare – ett stort klavertramp
  • Därför ska du vara medlem i Jägareförbundet
  • Lösningen på vargarnas genetik finns framför våra ögon
  • Sätt stopp för det goda hatet
  • I botten är vi alla jägare

Etiketter

Andjakt Attityder Betesskador Biologisk mångfald Demokrati Empati Etik EU Fanatism Fjälljakt Fritid Fåglar Jakt Jakthundar Jaktmotstånd Jaktsabotage Jordbruk Juridik Jägare Jägareförbundet Klövvilt Konflikt Kvinnor Kärlek Landsbygd Löshundsjakt Media Natur Naturskyddsföreningen Naturvårdsverket Rovdjur Samförvaltning Semester Skog Skytte säkerhet säker jakt Vapen Varg Vildsvin Viltförvaltning Viltkött Viltmat Viltvård Älgjakt

Senaste kommentarer

  • Hans-Peter Hedberg om Därför ska du vara medlem i Jägareförbundet
  • Per Hedin om Inte säkert att du får vara i fjällen i framtiden
  • Mats S Johansson om När yrkesfiskarna fick äga havet
  • Per Danielsson om Drömbilden 9 år senare
  • Joakim Karlsson om Drömbilden 9 år senare

Kategorier

Arkiv

Mest delat

Kontakt

  • Öppettider Medlemsservice
  • Förbundsstyrelsen
  • Nationella kansliet
  • Personal i landet
  • Olika råd i Svenska Jägareförbundet
  • Kontakt- och fakturainformation

Jakt

  • Jakttider
  • Statligt jaktkort
  • Fjälljakten
  • Jakt - viltslag
  • Ungdom
  • Hunting in Sweden

Vilt

  • Vilt & Vetande
  • Viltvård
  • Viltolyckor
  • Viltövervakning
  • Vinginsamling
  • Digital viltövervakning

Vår verksamhet

  • Projekt Fjällgås
  • Invasiva främmande arter
  • GDPR - Personuppgiftspolicy
  • Tillgänglighetsredogörelse
  • Upphandlade uppdrag

Medlem

  • Mina Sidor
  • Bli medlem
  • Medlem
  • Öppettider Medlemsservice
  • Medlemsrabatter och partners

Kurser

  • Utbildning
  • Aktuella utbildningar/kurser
  • E-jakt
  • Testa dina kunskaper
  • Förtroendevalda och instruktörer

Våra webbplatser

© Svenska Jägareförbundet. Öster Malma, 611 91 Nyköping, Sverige. Tel: 077 - 18 30 300 Org.nr 802001-6658
Scroll to top Scroll to top Scroll to top