Jägarbloggen

”Miljöargument vägen till maktens korridorer”?

RowanS1

                Det är främst skogsskötseln som begränsar trädbildning hos rönn, inte älgen.

I en ny C-uppsats från Linköpings universitet undersöker två studenter attityder till miljöeffekterna av klövviltets bete. Eller försöker i alla fall göra det. Nu blev intervjustudien faktiskt istället ganska mycket ett talande bevis på hur debatten om miljöeffekterna av älgens bete i första hand är ett svepskäl och en dimridå. Både från skogsbrukets och från Skogsstyrelsens sida.

För ett par månader sedan blev jag kontaktad av två studenter vid Linköpings universitet, som skulle skriva en C-uppsats i ämnet Miljövetenskap. Det handlar alltså om en uppsats på fördjupningsnivå, steget innan examensarbetet. Studenternas val av fråga att studera är ett av de områden som jag själv lägger mest tid på, både när det gäller egen forskning och rådgivning. Jag ställde därför självklart upp på att bli intervjuad och ge min syn på kunskapsläget, kunskapsbehov och attityderna hos olika aktörer.

Studien var upplagd som en intervjuundersökning, där två jägare, två markägare och två tjänstemän från Skogsstyrelsen fick svara på samma frågor under personliga intervjuer. De olika frågorna stimulerade till en ganska lång och intressant diskussion i ämnet under en dryg timmes tid, vill jag minnas.

Häromdagen kom så den färdiga uppsatsen. Jag hade väntat mig att markägarna och skogsbruksföreträdarna liksom Skogsstyrelsen i vanlig ordning skulle hävda att klövviltets bete på rönn, asp, sälg och ek (RASE) i ungskogsfasen är ett allvarligt hot mot den biologiska mångfalden och miljökvalitetsmålet Levande skogar. Det gjorde de också, men mest i förbifarten.

Istället uppvisar många av citaten och en del av slutsatserna ett närmast totalt fokus på ekonomiska kostnader för markägaren av klövviltets bete. Inte miljöeffekter. Markägarna ansåg exempelvis att ”problemet är av största vikt för markägarna eftersom det är de som drabbas av ekonomiska förluster”. En av Skogsstyrelsetjänstemännen sade:

”Det största problemet är ju den biologiska mångfalden och sen är det ju för samhället som helhet. Skogsindustrin kommer att drabbas och markägare kommer att drabbas. Det skapar ju sämre ekonomi i samhället som helhet, det drabbar ju alla, även om de drabbar några få mer. Sen har man ju medborgarna som tycker om att vara ute i varierande skogar, som gillar att lyssna på olika fåglar, som gillar att plocka både blåbär, lingon och hallon. De kanske får nöja sig med att bara plocka hallon i framtiden om bärriset försvinner och så vidare. Det är ju också en förlust. Många är det ju som förlorar på ett eller annat sätt. Klövviltstammarna förlorar ju också på sikt eftersom man plockar bort succesivt deras mat. Allting går i en nedåtgående spiral om vi fortsätter som nu”.

Medan hans kollega sade:

”Vi har ju försökt att intressera SNF och världsnaturfonden och sådana organisationer ur miljöperspektivet. Det är ju om de får upp frågan så kanske det skulle finnas några politiker som ser några vinningar att vara med och lösa det här. Man har ju varit inne på det när vi tittar på jaktlagstiftningen exempelvis. Den här nya älgförvaltningsmodellen som kom för några år sedan är ju politiska initiativ för att försöka lösa den här problematiken, men den har ju väldigt lågt nyhetsvärde och det är inget som Fredrik Reinfeldt skulle duellera med Stefan Löfven. Men det är ju miljöperspektivet vi försöker lyfta fram för att komma in i maktens korridorer.).

Ganska intressant slutkläm, kan man tycka. Även om det är elakt att hänga upp sig på lösryckta uttalanden ur långa bandade intervjuer, så faller de in i ett tydligt mönster: Spela miljökortet, så får vi mer medhåll för att skjuta ned älgstammen.

Författarna till uppsatsen konstaterar liksom Skogsstyrelsen att ”Miljöorganisationerna har inte lyft den här frågan, vilket kan anses vara märkligt då dessa organisationer har mycket kunskap och erfarenhet om miljörelaterade frågor.”

Visst har de det. Eftersom jag regelbundet (och senast idag) diskuterar skogsbruk med dessa organisationer vet jag dock att de är väl medvetna om vad som främst begränsar variationen i skogarna, bärriset och förekomsten av trädbildande RASE. Det är inte älgen, om vi säger så… Och jag tror mig även ha koll på att miljöorganisationerna vet att betade skogar hyser mer mångfald än obetade. Det finns till och med vetenskapliga studier som visar att betade tallar hyser mer mångfald än obetade…

Jag tror tydlighet är en grundförutsättning för att vi ska finna fungerande kompromisser mellan viltförvaltning, annan markanvändning och naturvården. Nyckelordet är acceptans från de olika inblandade aktörerna och samhället. Dimridåer och svepskäl förhindrar detta effektivt. Samma sak gäller inställningen att vi bara ska reglera klövviltstammarna, inte mängden foder. Den synen visar noll kompromissvilja, och får därmed ingen acceptans från jägarkåren.

En verkligt ekosystembaserad förvaltning där vi finner en balans mellan foder och klövviltstammar genom att förvalta bägge aktivt ställer vi däremot självklart upp på.

Här kan du läsa hela uppsatsen:

ISRN 05 2014 (1) (2).

, , ,

10 svar till ”Miljöargument vägen till maktens korridorer”?

  1. Fredrik Widemo 2014-06-02 kl. 10:44 #

    Peter,
    det många gör fel är att man tillämpar trakthyggestänket, dvs alla träd ska rekrytera in från den första årsklassen/kohorten. De första rönnarna som självsår kommer att betas stenhårt. Det är inget problem, eftersom rönn sedan fortsätter att rekrytera in under hela omloppstiden. Det gäller såväl under ungskogsfasen, som senare. Det står massor med undertryckt rönn och bara väntar på att huggas fram i dagens skogar… Inte absolut överallt, men på väldigt många ställen där betestrycket på RASE i ungskogsfasen är högt. Skogsbruket har börjat hantera detta genom att inte underröja bort rönnen inför slutavverkningen, vilket gör att man får rönn som blir trädbildande innan skogen i nästa generation hunnit växa upp och åter konkurrerat ut rönnen.

    Det går inte att uttala sig om vad som begränsar trädbildande rönn i landskapet genom att bara titta på en liten del av omloppstiden. Vidare får man inte röja fram rönnen för tidigt, utan man bör låta mindre smakliga träd fungera som amträd även efter förstaröjningen.

  2. peter dahlbom 2014-06-02 kl. 06:16 #

    Käre Fredrik, problemet är inte att få en Rönn att bli trädbildande i en produktionsskog, det går att lösa genom att ge den ordentligt med plats i röjning och gallringt. problemet är snarare att få nåt att jobba med. Begärliga arter för viltet får aldrig en chans att överleva hyggesfasen med täta viltstammar det vet du lika bra som jag.

    Peter

  3. Fredrik Widemo 2014-05-31 kl. 14:14 #

    Ingen alls, Hermansson.

    Din kommentar ligger långt från inlägget, och jag låter inte trådarna spåra iväg från ursprungsämnet. Jag kommer inte fortsätta den diskussion du möjligen försöker få igång här, men återkommer säkert till vad som ungefärligen är ämnet du skriver om. Då ska jag gärna än en gång återkomma till diskussionen om hur acceptans bygger på kompromissvilja, samtidigt som vi inte har egen rådighet varken över viltförvaltning eller skogsskötseln.

  4. Anders Hermansson 2014-05-31 kl. 13:11 #

    I tidningen Skogsaktuellt 27 maj 2014 finns en debattinlaga av Karin Åström och Malin Sahlin från Naturskyddsföreningen angående deras tidigare förslag om att höja skogens medelålder till 140 år och därmed försätta mängder av skogsägare i konkurs. Artikeln går ut på att skogen inte har ”gynnsam bevarandestatus” och författarna påstår att ”ansvariga myndigheter” konstaterar(?) att ”samhällets mål rörande skog” inte kan uppnås med ”dagens styrmedel”, dvs. lagstiftning/pengar. Naturskyddsföreningen vill med andra ord införa samma sorts lagstiftning för skog som för varg och andra stora rovdjur, där samma människor även får makt över skogsskötseln.
    FACE – där Jägareförbundet är med – höll ett möte den 11 april 2014 angående att deltaga i EU:s projekt för samexistens mellan befolkning och stora rovdjur, http://www.face.eu/sites/default/files/attachments/update_on_eu_large_carnivores_platform_-_cy_griffin_face.pdf. På mötet beslöt att deltaga i ett möte med kommissionär Potocnik 10 juni 2014, i syfte att skriva under en överenskommelse, som såvitt jag förstår hindrar förbundet från att framledes arbeta för en ändring av habitatdirektivet 92/43/EEC, även LRF avser tydligen skriva under. Vad tycker LRF:medlemmer om saken?
    Citat Widemo: ”Nyckelordet är acceptans från de olika inblandade aktörerna och samhället”.
    I vilken utsträckning tror Widemo att det finns acceptans hos berörda för att avhända markägare, jägare och landsbygdsbor ännu mer makt vad avser deras eget liv och deras egendom?

  5. Fredrik Widemo 2014-05-26 kl. 19:52 #

    Sanning om skogen, Peter?
    Det skrev jag väl inte riktigt alla förmedlade ;-)… även om det kanske är deras bild. Däremot visar det hur intervjupersonerna resonerar, vilket kan vara nog så intressant när det gäller att diskutera sig fram till kompromisser mellan olika intressen.

    Jag står fullt ut för den bild jag givit i studien. Och jag har fortfarande inte mött en skogstjänsteman som klarat av att försvara sin linje när jag frågat hur de tänkt sig att lågväxta, ljusälskande pionjärträd ska bli trädbildande inne i en tät, mörk produktionsskog. Vi har massor med trädbildande rönn och sälg i skogsbryn och på åkerholmar. Där viltet för övrigt gärna betar. Men inte inne i produktionsskogen… om man inte hugger upp gläntor runt dem. Det kostar pengar… men är nödvändigt om vi ska ha trädbildande rönn, sälg och ek i skogen. Asp klarar sig bättre, bara man inte röjer den för tidigt.

  6. peter dahlbom 2014-05-26 kl. 19:41 #

    Fredrik man kan ju undra om du tillbringar nån tid i skogen om du köper en intervjustudie som nån slags sanning, det är ju bara att gå ut i verkligheten så der du hur det……du har nog suttit inne för länge

    Vänliga hälsningar

    Peter D

  7. Mats S Johansson 2014-05-25 kl. 15:23 #

    Björn Isaksson.

    Varför skulle politiker vara intresserade att granska miljörörelsens argument?

    Miljörörelsen har ju blivit politikernas nya ”kassako”. Skatteväxling, CO2-avgifter, utsläppsrätter, ….

    Man biter inte den hand som föder en!

    Det enda man kan hoppas på är nog att den riktiga miljörörelsen inser att om de inte rensar ut de mest extrema, d.v.s de som tror att man kan låtsas att människan inte finns och att man för första gången sedan Big Bang kan få tiden att gå baklänges, i sina egna led kommer de aldrig att lyckas.

  8. Björn Isaksson 2014-05-25 kl. 14:19 #

    Ja visst leder miljöargument tii maktens korridorer.
    Dessutom sker ingen granskning av dessa utan politiker sväljer dem med hull och hår.
    Miljöargument är politiskt korrekta.

  9. Fredrik Widemo 2014-05-23 kl. 08:59 #

    ;-)! Hade de rätt skulle det kunna bli så på sikt… det är ju vad de som tror att produktionsskogarna i Sverige kan liknas vid Yellowstone menar. Vilket är extremt naivt att tro.

  10. MartinJ1 2014-05-23 kl. 08:41 #

    Älgjakten i höst har ju ställts in på flera håll pga vikande älgstammen ofta i kombination med vargförekomst. På dessa områden borde vi nu kunna se en ökad mångfald enligt marägarnas och skogstyrelsens tankegång om jag förstår dem rätt…? Är det så?