GPS-övervakning av jägare – ett stort klavertramp

Foto Magnus Rydholm

Jägare ska självklart följa regler och lagar. Låt mig rätta mig själv. Alla som bor och verkar i Sverige ska följa de lagar och regler som vi har i landet.
Ingen kan försvara lagbrott. Detta är naturligtvis alltid fel. Ingen kan heller förneka att det förekommit jägare som någon gång brutit mot reglerna.

Syftet med länsstyrelsernas beslut var att kunna övervaka hur jägarna sköter sig vid vargjakten med hjälp av GPS-positioner. För att komma åt de ytterst få jägare som bryter mot reglerna vill myndigheterna övervaka alla.
Det stora felet som begicks var att länsstyrelserna inte reflekterade över vilket ingrepp i den personliga integriteten en liknande övervakning innebär och hur inkonsekvent staten börjar hanterar denna typ av lagstiftning.

Jag känner inte till att Polismyndigheten regelmässigt använder GPS-övervakning av gängkriminella, misstänkta terrorister eller notoriska återfallsbrottslingar utan att åtminstone en domstol gett klartecken till agerandet. Och i de fallen rör avlysningen och övervakningen vissa misstänkta individer – inte alla.
Därför är det bra att Svenska Jägareförbundet arbetar för att få länsstyrelserna att ändra beslutet och – om så behövs – se till att beslutet överklagas.

Länsstyrelserna har – i en ambition av att minska antalet regelbrott – tappat fotfästet rejält. GPS-övervakningen, som länsstyrelserna beslutat om, måste vara ett av de största ingreppen i den personliga integriteten som skett under de senaste decennierna. Myndigheterna verkar tycka att åtgärden är befogad för ett regelbrott som ligger långt ifrån de grövsta brotten vi har i samhället – där ingen regelmässig övervakning förekommer.
Det rörs sig alltså om en generell övervakning av laglydiga människor, som hjälper staten att nå målet med beslutad rovdjurspolitik. Det saknas verkligen sans och balans. Det är ett rejält klavertramp.
Personligen har jag svårt att förstå varför jägare inte förtjänar lika stor integritet som alla andra.

Om staten behöver göra ingrepp i den personliga integriteten bör det åtminstone finnas en misstanke mot den som ska övervakas. Länsstyrelserna, som fattat besluten om vargjakten, menar att de inte ser några andra möjligheter att komma åt de få regelbrott som förekommer. Då ska man veta att Länsstyrelsen i Jämtland lyckades minska regelbrotten i samband med björnjakt genom dialog och samarbete.
Lösningen finns nära, om man bara vill.

Jag har också hört argumentet ”om man inte har något att dölja så är inte detta något problem”, vilket är både infamt och naivt. Vilket samhälle skulle vi få med detta synsätt? Ska alla övervakas alltid? Vi skulle få ett övervakningssamhälle, som George Orwell aldrig hade kunnat fantisera fram, och som ingen av oss hade velat leva i.

Länsstyrelserna behöver ompröva sitt beslut. Mitt enkla råd är: Ta bort GPS-övervakningen och bjud in till dialog med jägare, markägare och andra intressen. Vill myndigheterna förbättra vargförvaltningen, ha tydliga och enkla regler så behöver de prata med de människor som berörs.
För samarbete är alltid trevligare än övervakning. I alla fall om man vill bygga förtroende och respekt för varandra.