Jägarbloggen

Ifrågasättande utan eftertanke

Foto: Magnus Rydholm

Foto: Magnus Rydholm

 

Jag vet inte om ni läst artikeln i GT/Expressen (länk här).  Hur som helst så säger denna artikel en hel del om vilka utmaningar jakten står inför.
Att köpa änder, sätta ut dessa, och sedan sälja jakt ses av allt fler i samhället som ett ganska suspekt beteende. Många ur allmänheten förstår inte vitsen eller poängen med detta. Istället ser de en företeelse där människor betalar för att få skjuta djur.  Och utan kunskap eller eftertanke så framträder naturligtvis en sådan jakt som ganska självklar att ifrågasätta.
Denna jaktform är dock bara en sak inom jakten som ifrågasätts. Det lär komma många fler. I takt med att kunskapen och förståelsen om jakt, landsbygd, markanvändning med mera minskar lär vi får se många nya ifrågasättanden.
Jag har ett antal gånger i bloggen beskrivit hur viktigt det är att jakt accepteras brett i samhället. Detta är helt avgörande om vi ska kunna fortsätta att jaga som vi gör idag.

Hur säkerställer vi då att vi har samhällets acceptans för jakt?
Jo, det viktigaste steget är att förklara så att allmänheten förstår. Ibland blir vi jägare så frustrerade över ifrågasättande att vi använder ord och tonläge som inte inbjuder till förståelse. Vi raljerar och avskriver de som ifrågasätter oss som dumma eller okunniga. Tror ni mig inte? Gå ut på några jaktsajter eller sociala medier. Titta hur det samlade jägarkollektivet ibland benämner politiker, stockholmare eller miljöintresserade så förstår ni.
Om någon använder samma beskrivningar om oss jägare skulle i alla fall inte jag bli direkt intresserad av att försöka förstå dennes synpunkter. När vi vill ha respekt för våra synpunkter är vi samtidigt inte alltid lika generösa med att vilja förstå den andra sidans argument.
Denna bild av oss jägare – som arga och mästrande – behöver tvättas bort.
Vi måste framstå som inbjudande, seriösa, kunniga och förtroendeingivande. En grupp som tar ansvar och verkar i takt med samhället och dess värderingar. Då blir vi attraktiva att lyssna på och får betydligt mer gehör för våra åsikter. Vi har allt att vinna på detta. Genom att vara hårda och arga tillfredsställer vi bara våra behov att ta plats och säga vår mening. Någon bred förståelse eller acceptans vinner vi inte.

Men låt oss gå tillbaka till tidningsartikeln. Utan eftertanke så kan jakt på utsatta änder naturligtvis framstå som en högst tvivelaktig företeelse. Men låt oss gå igenom några argument som kanske förklarar denna jakt på ett annat sätt. Så här skulle jag försöka förklara denna frågan för någon som inte har kunskap om denna jaktform.
Men låt mig först påpeka det allra uppenbaraste. Det är lätt att ifrågasätta, och man kan göra det med få ord. Att förklara tar tid och är mycket svårare.

• Knappt någon skulle ifrågasätta en markägares rätt att ägna sig åt köttproduktion av grisar, nötboskap eller kyckling. Är skillnaden stor om man lägger sin tid på produktion av änder? Olikheten ligger i att markägaren kan ta betalt för att avliva änderna, men det är köttproduktion detta också. Brukandet av marken är ur ett intellektuellt perspektiv samma sak.  En lite intressant iakttagelse är att runt om i världen ifrågasätts själva dödandet allt mer. Att människor tycker det är roligt att jaga (och därmed skjuta djur) betecknas som barockt och helt oförståeligt. Någon reflektion om djurens välmående i fångenskap – i normal köttproduktion – ägnas inte en tanke. I några länder anser befolkningen till och med att det bättre att gasa ihjäl djur än att de jagas. Det är med andra ord det mänskliga beteendet – att vi dödar – som inte förstås. Mänskligenheten har i den industrialiserade världen blivit så sekulariserad att vi glömt bort grundvalarna för överlevnad – att äta och ätas. Vi måste med andra ord bli bättre på att förklara varför vi jagar och vad det betyder för oss, samhället, naturen och landsbygden.
• Landsbygdsperspektiven är också intressanta. För ett stort antal markägare är jakt ett betydande inslag i de ofta små eller medelstora företagens ekonomi. Större egendomar har ofta egna anställda eller köper in tjänster för att kunna administrera jakt och viltvård. Jakt har med andra ord betydelse för arbetstillfällen på landsbygden. Ska landet ha en levande landsbygd så måste det finnas sätt att försörja sig.
• Den biologiska mångfalden gynnas av ett aktivt viltbruk i och med att bland annat viltåkrar och viltvatten anläggs. Utan möjligheter för markägarna att tjäna pengar på jakt minskar incitamenten för att bedriva biotop- och naturvård. Alla måste också förstå att människorna påverkar naturen genom allt vi gör, oavsett var vi bor eller äter. Våra val av bland annat möbler och mat påverkar efterfrågan som i sin tur påverkar vad som odlas. Viltförvaltningens roll är både att gynna djuren och förutsättningarna, samt begränsa bestånden. Och dessutom ska detta skötas på ett hållbart sätt.
• Jaktmöjligheterna ökar om det finns tillfällen att köpa jakt. Det behövs sådana möjligheter i och med att allt fler vill jaga, samtidigt som jaktmarkerna runt städerna är få och dyra. Om fler människor jagar leder det till att mer pengar går till naturvård, samtidigt som förståelsen av hur naturen fungerar ökar i samhället. Och ökar förståelsen om vilka behov naturen har för att behålla den biologiska mångfalden finns det större chanser att det faktiskt händer något. Fler jägare gynnar således naturvården.
• Sedan kommer vi till det där med att jakt är roligt. Visst är det roligt. Ingen skulle gå upp i ottan och frysa en hel vinterdag om det samtidigt var tråkigt. Vi kan inte förneka att det är roligt. Men vi ska också berätta att det är viktigt. Jakt är nämligen viktigt för perspektiv som vi inte alltid tänker på. Levande landsbygd, viltförvaltning, trafikeftersök, bevara kulturarv, bevara hundraser, minska skador på skog och gröda, få fram det mest klimatsmarta köttet och mycket annat. 
Låt mig ta ett dumt exempel. Ingen skulle väl tvinga en slaktare att vantrivas på sitt jobb, eftersom han slaktar djur? Skulle han inte trivas är det föga troligt att han/hon gör ett bra jobb, vilket skulle leda till att djuren skulle få sämre behandling innan slakt.

Konstigare än så är det faktiskt inte. Vi har en stolthet över att sköta jakten på ett etiskt och bra sätt. Och genom vårt intresse så bidrar vi till en friskare natur. Vem kan vara missnöjd med det?

Sammanfattningsvis kan jag bara konstatera: har djuren och naturen ett värde finns det också ekonomiska incitament för att vi vårdar dem. Och är det något vi människor vårdar är det ekonomiska värden. Är något viktigt för oss så är det bästa vi kan göra att ge det ett värde. Då – om inte förr – tar vi hand om det. Så enkla och förutsägbara är vi människor.
Att såväl insekter, fåglar, grodor och andra djur gynnas av viltvattnet – som ska användas till jakt på utsatta änder – är mycket viktigare för naturen än det faktum att en del människor betalar för att få skjuta några änder försvinner tyvärr i den allmänna bristen på eftertänksamhet.

181 Shares

, , , , ,

4 svar till Ifrågasättande utan eftertanke

  1. Magnus Rydholm 2015-08-19 kl. 19:09 #

    Detta är forskningen som Per refererar till. http://jagareforbundet.se/vilt/viltnyheter/2015/05/utsattningar-av-ander-i-fokus1/

  2. Björn Isaksson 2015-08-19 kl. 10:32 #

    Ja, det är ingen enkel fråga det här.
    Per B har naturligtvis en poäng i det han skriver, jag har också läst om den forskningen och det är ganska självklart att det är lätt att ifrågasätta företeelsen både ur känslomässig synvinkel och ur vetenskaplig.
    Låt mig dra en parallell: Sportfiske, vi har sedan 60-talet planterat in fisk för sportfiskesyfte, dels har man i de stora norrlandsälvarna satt in lax och havsöring för att kompensera både yrkes- och sportfiske. Här har man ju råkat ut för ett och annat bakslag, UDN t ex, som slagit ut stora delar av bestånden eftersom alla fiskar är släkt. Ett exempel på detta är Luleälven som idag är förmodligen det största put-and-takefisket i Sverige. Där förekommer ingen naturlig produktion av lax och havsöring men där fångas förmodligen flest lax och havsöring i Sverige. Vi har också regnbågsfisket som för många är ett insteg i sport- och framför allt flugfiskets värld, det är dessutom en främmande art. Men samma sak här, det är ofta ett inslag i att skapa möjligheter till fiske och därmed intäkter till landsbygden.
    Media har ju inte alls några synpunkter på detta utan har i stället fisketävlingar där stolta fångstmän och kvinnor visar upp döda fiskar. Skulle man ha en liknande tävling i jakt? Knappast, vissa tidningar har till och med förbjudit publicering av dött vilt.
    Så media har väl en del att läsa på. Men det hänger nog ihop med avståndet till naturen och sportfiske utövas i olika grad av miljontals människor bara i Sverige.

    Men ska vi vinna mer förtroende för jakten får vi nog hålla oss till en mer resonerande ton och inte vara så fördömande, tittar man på jaksiter så är debattnivån ibland på samma nivå som på rovdjurssiter.
    Det gynnar inte oss.

  3. Leif Öster 2015-08-19 kl. 07:31 #

    Tack Magnus för en mycket tänkvärd, intressant och relevant artikel
    Vi är många jägare som behöver ta till oss detta. Att inte bara skylla på andra utan också fundera på vad jag själv kan och ska göra är ett bra recept för förändring

  4. Per Bengtson 2015-08-17 kl. 11:28 #

    Magnus, enligt pågående svensk forskning finns det tecken som tyder på att den årlig massiva utsättningen av hundratusentals änder börjar leda till genetisk utarmning av den vilda populationen. Både flyttmönster och morfologi tycks förändras och på sikt hotar det den vilda stammen.

    Sen är det bara en liten andel av de utsatta änderna som skjuts. Resten tycks självdö – de utsatta änderna som kommer undan jakten överlever sällan mer än en säsong. Jägarkollektivet brukar vara mycket känsliga för att naturliga processer, till exempel sjukdomar eller svält, ska tillåtas reglera viltpopulationer. I det här fallet bidrar jaktintresset till just detta genom att plantera ut ej livsdugliga individer i stor mängd. Varför är det ok med änder men inte med klövdjur till exempel?

    Annars håller jag med dig i mycket av det du skriver och tycker det var ett trevligt blogginlägg att läsa.