Familjeterapi med Skogsstyrelsen
Jag har pratat med Matts på Skogsstyrelsen. Han är insatt i skogsbruket. Han berättar för mig om vissa sakers tillstånd, älgar, betesskador, jägare, skogsbrukare, uppätna tallplantor, en massa frustration och ännu mer irritation.
De flesta jägare vet att vi har en lastgammal disharmoni med skogsbruket, den sitter långt in i märgen, svår att rucka på.
Kan skogsbruket tänka viltsmart? Det är en av många frågor som kan behöva svar. Foto: Oscar Lindvall
Själva osämjan är enkel att beskriva.
Älgarna äter upp skogsbrukets tallplantor. Skogsbruket tycker därför att älgar och annat klövvilt är för många och vill att jägarna ska skjuta fler och planterar istället en massa gran och annat som i stort sett inte gynnar någon annan än jultomten.
Jägarna tycker att skogsbrukarna kan bruka på ett smartare sätt för viltet och vill inte skjuta bort lika mycket älg och annat klövvilt som skogsbruket vill. Irritationen är ett faktum.
De som kan det här uttrycker indignerat problemet i förkortningar och speciella benämningar: RASE, ÄBIN, boniteter, signifikanta effekter, holistisk förvaltning. Man hittar också ett antal långa studier och avhandlingar. Så där håller det på.
Ser vi någon ljusning i konflikten? Nej.
Har vi någonsin sett en ljusning? Nej.
Det finns många frågor som behöver lösas.
Kan vi jägare tillgodose skogsbruket utan att skjuta älgar eller annat klövvilt tills vi kräks?
Går det att stoppa massinvasionen av gran? Kan skogsbruket tänka viltsmart?
Kan vi jägare få förståelse för att riktad utfodring kan vara en lösning?
Finns det något annat att göra än att år efter år kasta skit från den ena sidan till den andra, fram och tillbaka?
Jo men kanske.
Tänk om vi börjar prata med varandra. Lite förutsättningslöst. Släpper prestigen lite. Ner med garden. Som i vilket skakigt äktenskap som helst. Lite familjeterapi i skogen är kanske att rekommendera.
Skogsstyrelsen har under hösten testat en trevare med ett antal träffar för jägare och skogsägare. ”Tänk vilt när du sköter skog” är namnet på kampanjen som fortsätter under december på olika platser i landet.
En bra början. Fortsätt så!
Mera länkar:
Styr dovvilt och minska skador
Anders, jag ber om ursäkt! Jag hade totalt missat din kommentar.
Jo, nog finns det en lösning. Problemet med betesskador på skog är ett ägarproblem. Med det menas att hjortdjurens bete på växande skog är ett problem i skog som inte ägs av fysiska personer med måttligt skogsinnehav. Den enskilde markägaren som äger skog av rimlig storlek kan naturligtvis även hon bli irriterad över att älg äter tall etc., men den enskilde skogsägaren vet i regel hur hon kan begränsa skadorna till vad hon tycker är rimligt. Om all skog som ägs av stat, kyrka och industri överförs till enskilda ägare, och det införs regler som försvårar att skog blir rena investeringsobjekt, så har man också löst problemen med betesskador. Omsättningstiden för skog sträcker sig i regel över mer än en ägargeneration, och lönsamheten för olika sortiment skiftar snabbt. EU arbetar på en gemensam skogspolitik med lagligt bindande avtal. Ett sådant avtal kommer med stor sannolikhet att till stor del bestämmas av tjänstemän och internationella NGOs, typ WWF och andra krafter, i och utanför unionen, till exempel handelsavtal. Friheten att bruka sin skog kommer att hamna på undantag, ty inom byråkratin och organisationer som WWF är intresset stort för att f̈́å till stånd en lagfäst skogspolitik – där finns mycket pengar att hämta på skogsnäringens bekostnad. Och tyvärr kommer en skogspolitik för hela EU med stor säkerhet lida av likartade brister som jordbrukspolitiken. Äganderätten och entreprenörskap sätts åt sidan till förmån för regelstyrda bidrag med kort livslängd. Jag skall bara ta ett exempel från EUs jordbrukspolitik. Under vecka 46 anlände ett brev från Jordbruksverket som informerade bönder om att nya, tvingade regler införs från första januari 2015. Verket meddelar att reglerna ännu inte är klara, men verket uppger sig arbeta på att få reglerna klara. Med lite tur så kanske jag får reda på dessa regler någon vecka innan de skall börja gälla. Men växtodling är en verksamhet som har en cykel om minst ett år. Hur tänker EU/riksdagen? Nu kommer vi med all säkerhet att få detta myndighetsofog och -missbruk även i skogsbruket. Och i den skadejämförelsen är älgens bete för intet att räkna. Sverige bör följa britternas exempel och omförhandla EU-fördraget. Skog, jord, fiske och jakt med mm bör hållas långt undan EUs byråkrati och maktambitioner. Men så lär det inte bli. Vi får tills vidare trösta oss med att det gick som förväntat med Mp-regeringen.