Politiskt styrda vetenskapliga referensvärden?
Bild: Jaktpolitisk debatt, Sunne jaktmässa Foto: L. Johannesson
Före semestern hamnade Åsa Romson i blåsväder eftersom när hon anklagade vargforskare för att skriva vinklade rapporter som beställts av regeringen. Självklart tvingades hon, efter kritik från de forskare som kände sig utpekade, att göra en halv pudel. Jag bloggade om det i mitt blogginlägg, ”Åsa Romson gör en omvänd pudel!” Forskarna blev dessutom synnerligen förbannade och två skrev ett debattinlägg på temat i SvD.
Fredag lördag i förra veckan ordnades en stor jaktmässa i Sunne för första gången. Mässan blev en stor succé. 10 000 besökare under de två dagarna, vilket var över förväntan för en helt ny mässa med nytt koncept. Det nya var det stora utbudet av kända personer som på ett eller annat sätt talade positivt om jakt, viltvård och inte minst vilt som mat.
Personligen bidrog jag med publik vildsvinstyckning och fungerade som ”sidekick” för Sofia Rågeklint som ledde en jaktpolitiks debatt under fredag eftermiddag. Alla riksdagspartier var representerade. Man kan konstatera att enigheten på podiet var större än man kunde förväntat sig. Troligen beroende på att de flesta var värmlänningar som inte alltid delar partiets linje på riksplanet. Alla var för licensjakt på varg i Värmland i vinter, utom Miljöpartiet. Miljöpartiets talesperson var också tydlig med att antalet vargar inte var tillräckligt stort och upprepade det politiska mantrat att det inte finns tillräckligt vetenskapligt underlag. Det är i sig inget nytt att MP driver den linjen, det intressanta var vem som sa det.
Miljöpartiet representerades, till min stora förvåning, av Torbjörn Nilsson från Värmland. Det är samma Torbjörn Nilsson som åt Naturvårdsverket gjort de sårbarhetsanalyser som ligger till grund för dagens referensvärden för lodjur, björn och järv. Han har också tidigare gjort sårbarhetsanalyser för varg som utgjort grund för svensk vargpolitik. Såvitt jag känner till finns det ingen annan forskare med så stort inflytande över det vetenskapliga underlaget för svensk rovdjursförvaltning som också tydligt driver en egen politisk agenda.
Åsa Romson sa att hon absolut inte syftade på Grimsö forskarna när hon talade om vinklade rapporter. Jag tror inte att hon syftade på sin egen partikamrat, Torbjörn Nilsson heller. Men jag vet att många i publiken på mässa i Sunne reagerade kraftigt när jag som ”sidekick” berättade vem Torbjörn Nilsson är och att det är han som är ansvarig för Naturvårdsverkets sårbarhetsanalyser.
Jag vill vara tydlig med att jag inte misstror Torbjörn Nilsson objektivitet i frågan. Jag uppfattar Torbjörn som en ärlig person, även om det blev tydligt under debatten att vi i jaktfrågor inte har samma uppfattning och grundläggande värderingar. Det intressanta är att det vetenskapliga underlaget för lodjur, järv och björn som Åsa Romson kritiserar regeringen för att följa har tagits fram av en politisk sekreterare för Miljöpartiet Värmland! Jag hoppas att Romson inte hade rätt om att rapporterna är vinklade, framför allt inte utifrån författarens personliga politiska värderingar. För om så är fallet torde debatten i Sunne ha visat att referensvärdena är för högt satta!
Torbjörn Nilsson
Att kalla detta spektakel som pågår kring gissande om hur stor vargpopulation som krävs för långsiktig överlevnad av varg i Skandinavien för forskning är helt befängt. Att dessutom på något sätt föra in genetik och inavelsgrad i diskussionen visar bara hur lite de involverade personerna förstår när det gäller evolutionsbiologi.
De två största riskerna för att vargen skall försvinna från Skandinavien är politiska beslut eller en ny zoonos med hög dödlighet. Sannolikheten för dessa risker är som du vet helt omöjlig att beräkna eller förutspå och bara till liten del kopplade till populationsstorleken.
Att försöka hänvisa till olika matematiska modeller för att på något sätt skapa en legitimitet för gissningarna förändrar inte dessa ingående fakta utan slösar bara ytterligare med de inblandade personernas tid och med skattebetalarnas pengar.
Precis som C G Gustavsson skriver så är vargen inte utrotningshotad och den del av den ryska vargens utbredningsområde som på något sätt bildats som en enklav i mellersta och södra Sverige är både olämplig som oönskad av de människor som bor där. De djur som drabbas av vargens framfart i området lider nog också oerhört.
Det är ren och skär ekofascism som de svenska så kallade miljöorganisationerna och MP ägnar sig åt. Detta kan fortgå endast tack vare Naturvårdsverket och media som ju till största delen består av sympatisörer med MP och V.
Det är ju ytterst graverande att även Liberg och andra vargforskare tillstått att de röstar på MP. Med Åsa Romsons lögner och kvasirasistiska uttalanden om vita män i färskt minne blir man dock inte förvånad hur MP-ledda organisationer på ett odemokratiskt (ekofascistiskt) sätt lyckas göra livet eländigt för människorna som inte bor i staden.
Det är på tiden att utredningar och forskning inom den nya religionens (miljöalarmism/ekofascism) områden hårt granskas av oberoende tjänstemän så att inte ännu fler människor blir drabbade av vansinnigheterna.
Lögn, manipulation, retorik och hyckleri är vad som kännetecknar MP idag. Särskilt inom vargfrågan.
Hela diskussionen om gynnsamt bevarandestatus och om detta skall vara långsiktigt eller kortsiktigt, den diskussionen är meningslös eftersom det inte är den skandinaviska populationen som tryggar vargens fortlevnad som art. Det gör den ryska populationen. Bevarande av den skandinaviska populationen har inget stort egenvärde jämfört med bevarandet av andra arter i vårt närområde, exempelvis skogsrenen och visenten. Därför bör man sluta älta varg och istället koncentrera intresset på andra arter, som är utrotningshotade på riktigt. Hur många arter försvinner årligen från jorden i dess helhet – det är det som är det intressanta.
Torbjörn Nilsson, för det första bekräftar du exakt det som i år varit min huvudkritik, nämligen att forskare tar sig rätten att tolka Art- och habitatdirektivet. Det är inte en fråga för forskare! Det är politiker och jurister som ska tolka direktiven så länge inte EU domstolen eller nationella rättsinstanser bestämmer hur det skall tolkas. Till slut är det bara EU domstolen som kan avgöra frågan. Frågan om någon är bekänt av att det ens blir så. Risken är att det i förlängningen leder till att hela direktivet rivs upp. Ingen vet vad det skulle sluta med. Men om din och andra forskares rigida tolkning är rätt så lär det bli så. För då kan man inte förvalta rovdjur i EU med hänsyn till människor.
I grunden är alla sårbarhetsanalyser fullständigt meningslösa. Det är nämligen datamodeller där du eller andra forskare sätter in värden som i bästa fall är objektiva i den bemärkelsen att de bygger på data från den verkliga populationen. Men i modellerna sätter ni också in en subjektiva värden. Nu är det i sig ok att använda analyserna, även om de kan ifrågasättas utifrån det jag just skrev, för att på något sätt kvantifiera vad direktivets minimikrav är. Anvisningarna till Artikel 17 rapporteringen däremot är än mer subjektiva. De kan tolkas nästan hur som helst. Sårbarhetsanalyserna förutsätter att förvaltningen stoppar huvudet under armen och att ingen justering av förvaltningen görs under 100 år! Det i sig är ju direkt korkat och strider mot all modern viltförvaltning som förutsägs vara adaptiv, dvs ständigt anpassar sig till ny kunskap. En datamodell kan aldrig förutse hur en viltstam utvecklar sig under 100 år. Skulle det visa sig att modellen har fel, t ex att en art minskar kan man sluta jaga den och då förändras hela grundförutsättningen. Du och MP tror på allvar att istället ska utgå från ett tusenårigt perspektiv! År 1014 regerade Olof Skötkonung i Sverige, undrar om han kunde förutse hur världen ser ut idag!! På den tiden tillbad man Asagudarna. Dagens miljörörelse tenderar att bli nutidens religion. Vore det inte bättre att MP sa att de struntar i människorna och klokt nyttjande av naturens resurser? Tyvärr har miljörörelsens och MPs ideologi tagits över av djurrättsrörelsens. Det betyder att klokt nyttjande av viltet som resurs aldrig kan erkännas eftersom den ideologin utgår från individens rätt att leva, inte populationens.
Ingen vargpopulation i världen är så utforskad som den Skandinaviska, ändå har du mage att påstå att det krävs mer vetenskap för att kunna säga hur många de ska vara. Målet är givetvis att hitta ”rätt” forskare som kommer fram till ”rätt” slutsats. Alla vet att de finns. En blev t o m hedersmedlem i SNF i år. Hon tror t o m att en större vargstam i Sverige ”buffrar” mot klimatförändringar.
Som avslutning, jag kritiserade inte ditt arbete. Jag påpekade bara att Åsa Romsons anklagelser indirekt riktades mot dig och därmed MP eftersom hon sa att ”rapporterna” var vinklade! Gissar att hon undviker vargfrågan i valdebatten.
Men när forskarna inte är eniga måste någon bestämma. Precis som du säger kommer nya utredningar komma med nya tal i all evighet. Det finns forskare som anser att 150 vargar räcker, andra påstår tusentals. Då måste någon som kan ställas till ansvar i allmänna val, dvs politiker bestämma.
Jag kan förstå MP:s resonemang om vargen verkligen vore utrotningshotad, men så är ju defintivt inte fallet. Det förefaller mig rimligare att faktiskt lyssna lite mer på de som drabbas än på MP:s i huvudsak storstadsbaserade väljare.
MP:s resonemang förefaller rimligare om det handlade om visenten som faktiskt finns i färre exemplar än tigern.
Det går inte tvinga fram acceptans för vargen med totalitära metoder.
Torbjörn Nilsson, Det du pratar om är bevarandebiologi alltså vetenskapen som analyserar och utforskar hoten mot den biologiska mångfalden, det är inte vad svenska folket genom riksdagen har begärt utan vad vi begärt är förvaltningsplaner för våra rovdjursstammar.
Om dessa sedan skulle gå i kollisions kurs med EU så är det en fråga för regeringen att hantera inte naturvårdsverket.
Olika forskare har gjort olika tolkningar av art- och habitatdirektivets begrepp ”gynnsam bevarandestatus”. En del av oss tolkar det som att referensvärdena ska sättas utifrån vad som behövs för en långsiktigt livskraftig population – fast med en möjlighet att fördela den långsiktigt livskraftiga populationen mellan angränsande länder. Andra har tolkat det som att referensvärdena istället ska baseras på kortsiktiga (100 år) kriterier för populationers livskraft. Vilken tolkning som är den rätta kan bara EU-domstolen ge facit till.
I den rapport som jag skrev till Naturvårdsverket och regeringen har jag analyserat och presenterat värden utifrån fem alternativa kortsiktiga kriterier för livskraft, samt utifrån det mest etablerade kriteriet för långsiktig livskraft, för lo, björn och järv. Så där finns siffror att välja på, oavsett vilken tolkning man föredrar. Regeringen valde att basera sina referensvärden för lo, björn och järv på ett av de kortsiktiga kriterierna. Miljöpartiet skrev i sin riksdagsmotion att referensvärdena borde baseras på långsiktig livskraft, men avstod från att rekommendera några siffror. Jag tror det berodde på att MP:s riksdagsledamöter insåg att nya vetenskapliga analyser kommer generera nya siffror, och därför ansåg att Naturvårdsverket – liksom för alla andra arter – bör sätta värdena och även kunna justera dem utifrån aktuellt vetenskapligt underlag, utan att begränsas av politiskt beslutade intervall som regeringen ville.
Lena Ek lever, kan vi konstatera, efter besöket i Hedekas.
Hon verkar också belåten med sakernas tillstånd.
Det tar 2-3 år att få reglerna på plats fastän de gällde från årsskiftet.
Inom vilket annat område skulle ansvarig minister vara vara nöjd med den tidsåtgången?
Under tiden passerar vargen fyrsiffrigt i antal, det kanske var hennes mål?
Hon verkar också fullt belåten med NV:s handläggning av riksdagsbeslutet.
Jag får nog sluta skälla på NV. De har uppenbarligen ansvarig ministers stöd för sin handläggning.
Någon som fortfarande tror på licensjakt på varg kommande vinter, med MP-styrd S-regering?
Det är för ynkligt att inte Alliansen lyckades få ordning i rovdjursfrågan på två mandatperioder.
Men det är väl som Lotta Gröning skrev, Bergslagen brinner och ingen bryr sig. Så är det också med vargfrågan, det lär även Lotta G upptäcka så småningom.
Jag tycker faktiskt att det ka vara befogat med en undersökning av Torbjörn Nilssons redlighet i forskning alternativt trovärdighet som handläggare/utredare rörande de vargutredningar etc som han har och är ansvarig för. Orsaken torde vara uppenbar då det finns anledning att misstänka att han är oärlig i sin gärning. En utredning och syning av hans göranden som tjänsteman kan då knappast vara av ondo. Är allt ok så är det ju bra. Just nu verkar han vara oärlig i sitt uppsåt.
Lena Ek tillhör förstås också betraktarlägret. Hon lär inte röra på sig förrän hon får en spark i röven av Reinfeldt eller Lööf. Hon är verkligen helt värdelös som minister och det vet hon själv också. Vinner de valet kommer hon nog att våndas inför tanken över att behöva gå till jobbet i fyra år ytterligare…
För de som hörde Anders Borg i Sunne på fredagen; jag tänkte på att han åtminstone två gånger nämnde att Eskil Erlandsson jobbade hårt för att få till rovdjurspolitiken, samtidigt som han inte nämnde Lena Ek en enda gång. Slump eller förbiseende eller något annat är svårt att säga, han sitter ju på finansen som är ”en bit bort” från rovdjursfrågan, men det lär ju ändå vara så att man på regeringssammanträdena lyfter vargfrågan, han sade ju bl a att både han och Reinfeldt lyft frågan om revidering av A&H-direktivet inom EU. Så det kanske var en markering.
Jag vet att jag har rätt. Om du läst mina debattinlägg i Svensk Jakt så kan du se att jag betraktar Naturvårdsverket som en djupt odemokratisk myndighet som gör sitt yttersta för att desarmera riksdagens beslut. Helen Pettersson har upptäckt det, Ulf Berg har upptäckt det men jag är inte så säker på att Lena Ek upptäckt det. Hon verkar överhuvud taget inte bry sig om vad som händer med den beslutade rovdjurspolitiken. Lever hon, någon som vet? Hon borde ta NV:s GD i örat och se till att riksdagsbeslutet genomförs. Det verkar som om hon bara vill ha en valförlust så att hon slipper från eländet…
Björn Isaksson, du har mer rätt än du kanske själv inser. i samband med hearingen om förvaltningsplaner hamnade jag i diskussion med en av NV tjänstemännen. Han hävdade att det fanns forskarrapporter i EU anvisningarna som tydligt sa att det krävs mer än en genetiskt effektiv invandrare per generation för att uppfylla direktivets krav för gybs. Jag begärde givetvis att få mig den vetenskapliga rapporten. Det visade sig att det var Laikre et al. som skrivit den. Tvärt emot vad NV sa var det en rapport som kritiserar direktivet för att inte ta tillräcklig hänsyn till genetiken. I praktiken säger den alltså att de krav som regeringen uppfyller är juridiskt ok, men Laikre vill ha högre krav. Vi framförde givetvis detta i vårt yttrande om förvaltningsplanerna. Det stora problemet är att alltför få orkar läsa rapporter som sägs säga det ena och det andra. Tyvärr är det bara SJF som mäktar med det. Om inte vi tog tag i det skulle tjänstemännen få härja fritt!
Nejdå, Gunnar!
Så uppfattade jag dig inte heller.
Men jag uppfattar att du också märkt att varglobbyn, inkl Nilsson, inte är nöjda med direktivet?
Problemet är nog snarare som den nye jaktpolitiske talesmannen för moderaterna sade: vi beslutar en sak i riksdagen och när det passerat Naturvårdsverket kommer det ut något helt annat. Förmodligen något som stämmer med MP och Torbjörn Nilssons uppfattning.
Men att Åsa Romson fetsköt sig i foten är ju glasklart, men det kommer aldrig fram i media, framför allt att det är en MP-politiker som ligger bakom stora delar av underlaget till rovdjursbeslutet.
Fjollträsk, det var trevligt att ”Fjollträsk” fick ett ansikte. Ja, det intressanta är just att det vetenskapliga underlaget underkänns av partiet och att det är han som tagit fram det. Fast egentligen handlar det om att de underkänner Art- och habitatdirektivet. Som jag skrivit så många gånger förut. Det är inte vetenskapen som ska bestämma risk, det är politikerna! Ända fram till riksdagsbeslutet har man överlåtit såväl vetenskap som juridisk tolkning åt forskarna. Det är inte rätt! Nu har äntligen politikerna satt ner foten. Obegripligt att inte alla partier förstår att det är så det ska vara. Nu är det den politiska majoritetens vilja som avgör, inte enskilda forskare med okänd agenda och okänd politisk uppfattning.
Björn Isaksson, jag håller med om att Nilssons politiska engagemang inte ska kritiseras. Det är en demokratisk rättighet som alla ska kunna nyttja. Samtidigt är jag övertygad om att jag själv skulle få problem om jag arbetade för ett parti. Mitt inlägg innehöll inte heller kritik mot Nilsson, vare sig det han skrivit eller att han arbetar för MP. Det intressanta är ju hur Romsons kritik slår tillbaka mot MP.
Hej Gunnar,
Kul att ses i Sunne. Jag förstår inte vad MP-representanten menar, underkänner han sig själv som forskare, dvs är hans eget underlag inte korrekt eller bristfälligt på något sätt, eller är det något annat som saknas.
Vi kan ju inte förbjuda tjänstemän antt vara politiskt aktiva, det vore odemokratiskt. Heder åt hr Nilsson att han är öppen med sina sympatier.
Jag tycker mig märka en kantring i varglobbyns argumentation sedan rovdjursproppen gick igenom. Nu verkar man inte stödja sig så mycket på direktivet utan snarare väljer att misskreditera forskningen.
Man är tydligen medveten om att rovdjursbeslutet ryms inom direktivet. Nu är det snarare så att direktivets krav inte räcker till för att nå lobbyns vargmål. Nu är Laikre och Ryman de enda som är tillräckligt kompetenta att avgöra hur många vargar som behövs.
Jag ser inte bevararorganisationerna som problemet längre. NV jobbar just nu för fullt med att desarmera riksdagens beslut. Där har vi problemet. En del politiker, dock inte Lena Ek, verkar borja inse det.
Sorry Gunnar,
men MP är per def. ”untouchable” så länge de styr media. Ingen vinner ett krig mot en motståndare som kontrollerar media. Fråga Silvio Berlusconi om du inte tror mig.
Jag har flera gånger i din blogg blivit anklagad för att vara konspiratorisk när jag påstår att vargen bara används som en ursäkt för något mycket större. Tyvärr blir jag mer och mer övertygad om att jag faktiskt har rätt.
Jag påstår att svenska politiker, vissa medvetet andra kanske fortfarande omedvetet, är på god väg att sälja den svenska landsbygden billigt för att Europas ekosofer ska kunna förverkliga Europas motsvarighet till Edens lustgård i Sverige, eller som det heter med deras språk, ”land sparing”.
Jag uppmanar alla som inte hört talas om det att googla ”land sparing” och/eller ”land sharing”.
Läs och begrunda.
Hur mycket billigare blir det projektet om man genom att blockera alla försök till rovdjurpolitik gör så att de människor som idag äger marken, och som ska ha mycket av äran av att Sverige har Europas finaste natur, inte längre vill/kan bo kvar….?
”Inte förvånad”, ibland överträffar verkligheten dikten. Jag tror inte att Åsa Romson hade koll på att det vetenskapliga underlaget för huvuddelen av arterna som regeringen följt är skrivet av en av MP:s politiska sekreterare. En politiska sekreterare arbetar med pressrelationer, kommunikation och omvärldsbevakning. De agerar bollplank och strategiska rådgivare åt politikerna. En politisk sekreterare är alltså i mångt och mycket motorn bakom politiken! Av det får du dra vilken slutsats du vill.
Myndigheterna är fullproppade med Miljöpartiets lakejer. Bara att titta på vart de som jobbar på LST och NVV med rovdjursfrågor kommer ifrån. Direkt hämtade från flumutbildningar och/ eller från rovdjursföreningen. Hur i hela friden ska någon någonsin kunna få tillbaka förtroendet för myndigheter som hanterar detta efter allt som uppdagas. Tjänstemän som hela tiden driver egna agendor. Svara gärna hur Gunnar! Jag har gett upp hoppet sen länge.