Har vi snubblat igen? - JÄGARBLOGGEN

Jägarbloggen

Har vi snubblat igen?

Älgjakten rullar på och det finns fortfarande jaktlag som verkar relativt nöjda med älgtillgången. Men många är också de som är allvarligt bekymrade över att antalet älgar har minskat kraftigt. På allt fler håll hör man om att jaktlagen inför olika former av restriktioner för att ha kvar älgar till kommande år. Varför blir det så här men återkommande toppar och bottnar? Lär vi oss inte?

http://www.algforvaltning.se/algmodell/

Att älgstammen i länet har varit stor de senaste åren tror jag att de flesta är överens om. Däremot så framställs det ofta som att Norrbotten har en älgstam med liknande utveckling. För ett län som täcker 25% av landets yta med marker från skärgården och upp till kalfjället så är det självklart inte en sanning. På vissa håll har man för många år sedan sänkt stammen till en låg nivå medan man på andra håll bara de senaste åren har börjat plana ut älgstammens ökning. Det blir då fel att ropa på katastrof i skogen och krav på kraftiga sänkningar överallt. Man kan undra om värmlänningarna verkligen skulle tycka att det vore OK att de skulle tvingas justera sin älgstam om betet på ungskog enligt markägarna var för högt i Stockholmsområdet?

Men nu är man alltså återigen i det läget att man inte verkat ha balanserat sin älgstam utan man har skjutit ner den i botten på många ställen. Anledningen är enkel, man är både från jägarhåll och de som tilldelar älgar för trög i att anpassa sig. Man håller i en hög avskjutning för länge och man håller också i uppåtgående stammar en för låg avskjutning lite för länge. Det kommer alltid att finnas områden som har bra bete och bättre med älg än andra områden. Företrädare för dessa områden har ofta mångas öron när man pratar älgtilldelning. ”Nog är det fortfarande bra med älg!” Visst är det lockande att lyssna på dessa och inte begränsa sin avskjutning, i alla fall inte i år! Men det som händer är att man kommer till en tröskel. Under en ganska lång tid kan man skjuta mer än tillväxten i en älgstam och fortfarande tycka att det är bra med älg. Från ett år till ett annat kan det plötsligt upplevas som att älgarna plötsligt tog slut. Det här är särskilt tydligt i områden där man skjuter en hög andel kor.

Vill man se detta i en simulering kan man titta på det lilla programmet som SLU har tagit fram om förvaltning av älg i kombination med rovdjur. Där ser man tydligt att trögheten är stor i stammen om man över eller underbeskattar kalvarna och till viss del tjurarna. Om man däremot börjar röra i koavskjutningen upp och ner så ser man att vid en viss punkt går det från en hanterbar stam till kollaps!

Vad gälller det här med att fälla en stor andel kor för att åtgärda en upplevd sned könsfördelning har länge förespråkats, men i få fall gett resultat! Istället har vi områden i vårt län där man har den högsta andelen tjur i områden där man är försiktig med koavskjutningen. Vi har också områden som har skjutit rätt hög andel kor, men de uppvisar oftast den lägsta tjurandelen i älg-obsen. Oförklarligt säger man oftast. Jag hävdar att tjuröverskottet bland födda kalvar är större än vad man ofta räknar med. I SLU´s beräkningar har de till och med räknat med 50/50 medan man i andra sammanhang ser ett övervikt på tjur med siffrorna 52/48. Det är då intressant att rensa arkiven och hitta en liten skrift från 1980 av dåvarande jaktvårdskonsulent Rune Almqvist som skriver om just oron för tjurbrist efter ett antal år med koförbud i länet. Siffrorna liknar delvis de data vi har från avskjutningarna 1979-2012 där länet har ett tjuröverskott bland fällda kalvar på 54-58% med en högre andel ju närmare fjällen man kommer (områden där man under samma period har varit försiktig med koavskjutningen)

Men i slutändan är det ändå antalet djur som kan fällas utifrån hur många djur som produceras som avgör om stammen ökar eller minskar. Jag har börjat med en liten fråga varje gång det är dags för älgförvaltningsdisskusioner. Om man jagar på ett område som får en tilldelning av fem vuxna djur och lika mycket kalv, hur många djur måste man då ha på marken i inledningen av jakten? En tillsynes enkel fråga, men förvånansvärt ofta blir svaret långt under det antal som faktiskt behövs. Det här blir grunden för en överbeskattning! Om man tycker att man har ”bra med älg på markerna” för att man ser ett antal djur ute och betar på kvällarna inför jakten så är det ändå inte säkert att den tillgången räcker för den avskjutning man har planerat.

har du redan räknat ut svaret på frågan, eller vill du ha hjälp?

10 älgar ska skjutas, alltså måste 10 kalvar finnas i området innan jakt. För att producera 10 kalvar krävs i normalfallet runt 15 vuxna hondjur. Vi har då 25 djur på marken. Till det kommer tjurarna som oftast inte är lika många som korna. En hyfsad könsfördelning borde ändå innebära runt 10 tjurar. Allt som allt alltså 35 djur på marken innan jakt om man långsiktigt ska kunna skjuta 10. Det innebär också att det ska vara 25 kvar på marken när jakten är klar om man ska ligga på samma nivå nästa år också.

Nu tror säkert någon att jag förespråkar en ohämmad tillväxt av älg, men så är det inte! Jag skulle däremot gärna se en mer lugn upp och nedgång av antalet älgar och slippa dessa kast mellan för mycket och för lite och därtill hörande konflikter i olika läger! Kan vi bli bättre på att reagera på förändringar i stammarna så kan vi också undvika att snubbla över trösklarna. Jag tror alla skulle må bra av det. Men då måste vi alla lyfta blicken lite över vår egen jaktområdesgräns och lite längre fram i tiden än de kommande veckorna i älgskogen.

2 Shares

,

3 svar till Har vi snubblat igen?

  1. Björn Isaksson 2013-12-09 kl. 16:24 #

    Anders Åberg, kula att du blåser liv i en tråd utan rovdjur!
    Storoxar och erfarna kor = fin tillväxt i älgstammen. Helt enig med dig!
    Tänk om vi kunde dra ner avskjutningen så att en genomsnittsälg blev 5 år.
    Då skulle vi få se på storoxar, men då tror jag att vi får acceptera en större älgstam.
    Alla från skogsbolagen till naturskyddsföreningarna hatar ju älgar, det är bara naturfotografer, tyskar och jägare som älskar dem;)

  2. Anders Åberg 2013-12-08 kl. 12:48 #

    Vill bara dela med mig av en underbar fin norsk naturfilm om storoxar, där man också får en intressant koppling mellan andelen stora tjurar och produktiviteten i älgstammen.

    http://137.117.134.253/serie/ut-i-naturen/dvna20001512/03-12-2013

  3. TIDIGARE KOMMENTARER 2013-11-14 kl. 13:44 #

    Björn Isaksson

    2013-10-09 16:54
    Anders Åberg
    De flesta får aldrig chansen att ens se en storoxe, men drömmarna finns ju där.
    De blir storoxar därför att de aldrig går i pass, så jwg tycker nog att åldern på älgarna är det stora problemet.
    Innan den stora avskjutningen på åttitalet såg man en och annan storoxe varje år, men efter nedskjutningen och åtföljande årlig bortskjutning av hela föryngringen så är det glesare.
    En modifierad kalmarmodell med någon form av fönsteruttag kanske kunde råda bot på bristen på storoxar?

    Anders Åberg

    2013-10-08 12:05
    Björn Isaksson

    Tyvärr har du väl rätt om dom stora bolagens makt och ensidiga vinstintresse i sammanhanget, men det du skriver om att alla någon gång vill skjuta en storoxe har nog större betydelse än vad dom flesta tror.
    En ansvarsfull älgförvaltning borde verkligen bekämpa sådana, ärligt talat, barnsliga och felaktiga uppfattningar och jakttidningarna borde sluta att ständigt göra hjältar av dom som skjuter fel djur.
    Sedan tror jag att jägarförbunden borde gå i spetsen för mer statlig reglering av älgjakten, med klara direktiv för älgstammens genetiska hälsa och då naturligtvis även dess ålderssammansättning.
    Sådana tvingande regler skulle ställa bolagens makt lite grann åt sidan och möjliggöra för alla dom jaktlag som faktiskt har insett problemen och vill göra något åt dom, att också göra det.
    Som det är nu verkar allt fokus ligga på vargens genetiska status och massor av tid och pengar läggs på detta i sammanhange ganska marginella problem.
    En stark älgstam är en betydligt viktigare fråga än en med nödvändighet liten och ur ekosystemet som helhet sett ganska obetydlig vargstam.

    Björn Isaksson

    2013-10-08 09:34
    Anders,
    Alla önskar vi att vi skulle ha en äldre älgstam. Tyvärr kämpar vi jägare mot skogsbolagens målsättning om inga älgar alls. Med Kalmarmodellen är man på många håll på rätt väg, men när man får instruktioner från markägaren att skjuta allt som rör sig annars ryker arrendet så blir det fel. Tyvärr har storbolagen för mycket att säga till om när det gäller älgjakten, åtminstone med den nuvarande attityden.
    Jag tror att jägarna är det minsta problemet i sammanhanget, trofeivern är inte så stor som du tror. Självklart vill alla någon gång under livet få fälla en storoxe, men de flesta är nog glada över en sextaggare.
    När skogsbolagen ser älgen som en resurs i stället för en ohyra så kanske vi kan komma någon vart med kvaliteten på stammen.
    Har du något bra förslag på hur vi ska hantera problemet?

    jonas bergman

    2013-10-01 12:48
    Martin J1.
    Vad gäller åldersfördelningsgrafen så visar den resultatet om ni skulle jaga likandant under 20 år, nu sker ju revideringar undertiden och nya teorier om hur man ska jaga kommer fram så i praktiken sker aldrig detta (får vi hoppas). Grafen som visar älgstammens numerära utveckling är däremot för 5 år. Att man lagt den andra på 20 år är för att verkligen visa (lite överdrivet) vad som händer om man ex skjuter lite kalv eller mycket tjur. Eller rovdjurens påverkan.

    hoppas det förklarat lite. mvh JB

    Anders Åberg

    2013-09-29 15:10
    Björn Sundgren

    Tjurar har väl inte större dödlighet än kor, annat än i vår nuvarande mänskliga förvaltning.
    Dom undersökningar som finns om vilka individer som i första hand blir rovdjursbyten visar att vuxna tjurar knappt alls finns på menyn, om dom mot alla odds inte blir så gamla så dom går rejält på retur.
    Sedan är det ju visserligen sant att vi bara mäter åldern på skjutna djur, men en enkel okulärbesiktning visar med all önskvärd tydlighet att stora tjurar är oerhört sällsynta på dom flesta ställen, det är nog också dom flesta jaktlag mycket medvetna om.
    Fortfarande gäller att älgens naturliga system för genetisk hälsa är slaget i spillror av felaktig jakt i stora delar av landet och det måste åtgärdas även om det är svårt.

    Mats

    2013-09-20 22:19
    Mycket bra skrivet! Speciellt det med antalet älgar du skriver om på slutet. Man önskar att fler vaknar vad gäller detta, älgstammen är ju inte outtömlig, som en del tycks tro!
    Har själv ett likadant exempel: vi jagar på knappt 5000 ha, till största del bolagsskog, vi har där i år en tilldelning på 10 vuxna
    o 12 kalvar, helt vansinnigt tycker jag.
    Har då alltså sagt att det innebär i princip det dubbla antalet vuxna och kanske närmare 20 kalv, innan jakt., om det ska vara
    jakt med tanke på framtiden! Detta är bara
    en siffra som jag ju inte har nåt belägg för, men det liknar ju ditt exempel!
    När man tar upp detta så blir det liksom bara tyst , eller- vi måsta ju skjuta det vi fått tilldelat…., måste? kort sagt, verkar tyvärr
    vara liten eller ingen tanke på framtida jakt. Som svar på din fråga, om vi har snubblat! Ja, det tycker jag att vi har, och vi fortsätter framåthukande, har inte återfått balansen. Vi kan bara hoppas att vi snart hittar ett träd eller liknande, att ta tag i,
    så ” snubblet” tar stopp, innan vi dyker i backen! /Mats

    Björn Isaksson

    2013-09-20 14:40
    Ja, det här är inte enkelt. Bara det faktum att vi ska skjuta var tredje älg varje år gör att den matematiska medelåldern blir 3-4 år. Då gäller det att hitta en formel som ger äldre tjurar, men även kor chansen att fortplanta sig. 50-60% kalv är en bra början, sedan kanske ett år då det bar skjuts kalv, därefter åter till ordningen.
    Inom sportfisket har man i ett antal år provat med ”fönsteruttag”, dvs fisk i ett visst intervall får tas upp i begränsad omfattning. Det innebär att fisk som inte hunnit leka får chansen och de riktigt stora som har ”rätt” gener får fortplanta sig. Det har gett goda resultat på många håll.
    Men fisk är fisk och älg är älg, jag vet inte om metoden är effektiv på älgar.

    MartinJ1

    2013-09-20 08:42
    För det första verkar inte modellen fungera vad gäller åldersfördelningen. Säg att vi enligt spillningsinventering har 12,7 älgar/1000Ha och vi vill sänka stammen till strax över 10 älgar/1000 Ha samtidigt vill man höja medelåldern på vinterstammen dvs ha mycket kalv i avskjutningen. För att göra det är tanken att skjuta 3,2 kalvar/1000Ha och 1,3 tjur resp ko/kviga /1000Ha (länsstyrelsen kommer iaf här var tämligen hårda på kravet om 50/50 i könsfördelningen så annat är svårt att ha i en älgskötselplan om man vill få den godkänd). Oavsett hur man sen sätter storleken på jaktområdet i modellen så får man inte ut någon åldersfördelning men det kommer om man har 10 000Ha finnas 127 älgar innan perioden och 103 när den slutar och man får 7161Kg kött det 5e året. Om man inte får ut någon åldersfördelningen trots att modellen visar att det finns älg kvar (10,4 älgar/1000Ha) efter 5 år kan man då lita över huvud taget på denna interaktiva älgförvalningsmodell? Vilka slutsatser kan man dra mer än att det uppenbarligen finns brister i modellen?

    Vad gäller statistik så har vårt lag 51,9% tjurkalv och således 48,1% kvigkalv i avskjutningen räknat på alla kalvar skjutna sen 1976. För vuxna sen 1976 utan några krav på könsfördelning förrän de sista åren men med sparande av tjurar med olika taggräkningssytem sen 1991 har det skjutits 52,3% tjur och 47,7% Ko/kviga. Antal kalv/hondjur ligger mellan 0,80 och 0,87 de sista 3 åren och tidigare något lägre och antalet kalv per kalvförande hondjur är siffran mellan 1,2 och 1,3.
    De avskjutningsregler vi kört med under större delen av perioden är.
    Ko med en kalv fredade t.o.m. första söndagen efter allahelgon i November för att skydda producerande hondjur
    Ko med 2 kalvar ok att skjuta 1 kalv sen enligt ovan
    Efter första söndagen i November vuxna fredade (ibland har tjurar varit tillåtna November ut…)
    Sen 1991 har det sparats Tjur med taggräkning på olika sätt för att förbättra tjurstammen vilket gett resultat på tjurarna så att från att allt över 4 varit tämligen ovanligt så är det nu vanligt med även större hornkronor en bit över 10 taggar och även någon med 20+ har siktats.
    Med nya ÄFO så får vi se hur framtiden blir men det kommer helt klart styras hårdare på könsfördelning och med det är det inte säkert att taggräkningen blir kvar då man kallt räknar med att 50/50 avskjutning räcker för att spara rätt tjurar i tillräckligt antal men vad det verkar så kommer hondjuren även fortsättningsvis bli fredade om de har kalv.

    Björn Sundgren

    2013-09-19 17:56
    Anders Å, det kan ju också vara så att naturen ”tar höjd” för tjurarnas större naturliga dödlighet? Oavsett så kommer våra mål (om vi har några alls) vara att optimera egentligen tre mål som alla tillsammans är svåra att nå. Mängden fällda älgar, mängden kött i frysen, mängden stora älgar. Detta samtidigt som vi får balansera älgarna mot betet. Vad gäller genetiken och att ha ett tillräckligt antal större tjurar så kommer det att förbättras om vi ökar genomsnittsåldern genom att öka kalvavskjutningen och vara lite mer rädda om de vuxna djuren. Vad gäller den omtalade låga medelåldern så måste man vara medveten om att vi mäter medelåldern på skjutna djur, vilken ålder de överlevande har är betydligt mer osäkert. Med mycket stor säkerhet är medelåldern bland de som är kvar efter jakt högre än medelåldern bland de skjutna.

    Calle

    2013-09-19 16:31
    Mycket bra artikel.
    Gäller inte bara Norrbotten.
    Har diskussionen om måltal helt försvunnit ?
    Med ovanstående räkneexempel behöver vi bara vara överens om två saker.
    Hur stor är stammen just nu och hur stor skall den vara.
    Vi kan enas med de stora markägarna om en lämplig nivå på vinterstammen.
    Till exempel 5 eller 6 (eller vilken siffra som helst) älgar per 1 000 ha.
    Det vi måste komma överens om först av allt är hur stor stam vi har just nu.
    Svensk Naturförvaltning brukar räkna ut detta varje år.
    Vi kanske kan enas om att deras siffra är rätt och därefter förvalta stammen med ett överenskommet måltal.

    Markägarsidan har snöat in på betesskador som motiv för att skjuta ner stammen.
    Ingen kan numera ange ett måltal.
    Nu pratas det om balans i fodertillgången osv.

    Ove Bergqvist

    2013-09-19 14:33
    Var med i ett jaktlag som har dessa regler.
    Skjut aldrig en ko då kan du ha skjutit tre , hon kan ha två i magen,.
    Skut inte kalv för ko om kon endast har en kalv, kommer kon ensam kan hon tas för kviga.
    Kvigor, tjurar och en kalv om det kom två var tillåtna.
    Vi hade bra tillväxt på den marken

    Anders Åberg

    2013-09-19 12:46
    För att återkomma till mitt favoritämne i sammanhanget, genetiken, så tycks den lilla skillnaden i antal tjurar/kor bland kalvarna tyda på att en naturlig älgsammansättning innehåller något fler tjurar än kor, sannolikt för att det genom evolutionen visat sig gynnsamt för att få ett tillräckligt bra urval och genetisk variation i stammen.
    Fördelningen tycks dock genom jakten nästan alltid bli den omvända, för att då inte tala om den galna ålderssammansättningen i åtskilliga tjurstammar i landet.
    En ansvarsfull förvaltning av vå värdefulla älgstam kräver nog att man tar större hänsyn till den genetiska styrkan i framtiden.

    Jocke Jägare

    2013-09-19 10:59
    Bra artikel! Tycker man ska vara restriktiv med avskjutning av Ko för att gynna stammen på sikt.