Vargar och tanter
Jag tänkte göra en jämförelse. På ett enkelt och förhoppningsvis pedagogiskt vis tänkte jag jämföra vargar och tanter. Detta av den enkla anledningen att en del människor verkar tycka att vargar och tanter har många likheter.
För några år sedan hade jag en korthårig vorstehtik, Ella. En vorstrarnas drottning som gick genom tillvaron med högburet huvud men ack så trofast och en sann jaktvän. Bad jag henne så gick hon nära, nära vid min sida och avvek inte.
Således hängde hon också med under mina joggingturer trots att jag såg på henne att en löprunda i den takt jag kunde prestera egentligen var lite under hennes värdighet, lite löjligt. Men hon hängde med.
En dag, på väg mot skogen, passerade vi en villa där någon lämnat kvar en jättestor hund ute på tomten. Jag upptäckte den inte förrän det var för sent. Den skuttade snabbt över ett lågt staket, den var inte arg eller så men skrämde skiten ur både mig och Ella.
Ella hoppade åt sidan och duckade för jättehunden. Det var bara det att avhoppet slutade ute på gatan.
Och där kom tanten i den lilla renaulten.
PANG!
… Ella låg alldeles stilla, som död. Den stora hunden skuttade runt henne. Jag såg mig själv skrikande springa fram till henne. Tanten kom ut ur bilen, ledsen, chockad, undrade hur hon kunde hjälpa och bad om ursäkt hela tiden. Hon var så ledsen för att hon inte hade hunnit stanna.
Nu klarade sig Ella. Inga brutna ben men rejält mörbultad i flera veckor. Tantens empati och engagemang värmde.
Gott så långt. Men det är här jag börjar jämföra och jag har väldigt svårt att få ihop jämförelsen tanten-vargen, trafikolycka-vargangrepp, både från mitt och hundens perspektiv. Men det finns ett gäng som gör jämförelsen. ”Du ska inte klaga när så många hundar blir överkörda”. Som att det är samma sak liksom. Att händer det ena ska man tycka att det är okej med det andra. Det ska jämföras.
Hade tanten med bilen gjort något som liknade ett vargangrepp skulle hon haft med sig kniv och gaffel i handskfacket och börjat plocka små tuggor ur hunden direkt. Eller försökt att få den med på något sätt för att kunna äta ostört någon annanstans. Kanske försökt att bära iväg med Ella, slänga in henne i bilens bagageutrymme och köra iväg.
Då hade det också smugit tanter runt fårhagarna i syfte att döda får och vi hade varit tvungna att sätta upp väldigt speciella stängsel för att hålla dem borta. Jag har inte klart för mig hur ett sådant stängsel skulle vara utformat men det hade nog varit dyrt.
Det hade också varit svårt att få dem att hålla sig borta från samhällena. Naturvårdsverket hade fått flytta många tanter.
Enligt paragraf 28 hade jag då också haft möjlighet att skjuta några skott i luften för att skrämma tanten. Hade hon inte brytt sig om varningarna utan fortsatt köra på hade hon riskerat att bli skjuten.
Jag är glad att inte tanter är som vargar. Men visst är det konstigt att vissa tycker det?
Tommy, Gunnar måste naturligtvis svara för sig själv. Men som jag förstår det handlar det inte om att vi ska sitta med armarna i kors och vänta på att något ska hända. Jag känner mer att han menar att det trots allt finns hopp, att vi på Jägareförbundet tvärtom har förutsättningarna att verkligen jobba skiten ur oss för att framföra jägarnas sak. Att du blev medlem Tommy känns som en vinst, vi ska jobba för dig, haka inte upp dig på en enstaka mening som kan tolkas på olika sätt. Om det är någon som vill oss jägare i varglänen väl så är det Gunnar. Han har också ovärderliga kunskaper i ämnet.
Kolar´n, tanken var nog att försöka visa att det inte enkelt går att jämföra en vargdödad hund med hundar som dött av andra orsaker. Kanske med en gnutta humor också i allt elände. Men det är inte alltid skrivet når rätt till alla.
Hela frågan är mer komplicerat än så och det blir svårt att basera den den på enbart statistik. Vi har en känslotornado där ute. Då hjälper det inte att få statistiksiffror kastade i ansiktet. Det är bara en skymf, en kränkning. Speciellt för alla dem som redan har drabbats.
Det var en lite märklig jämförelse. Bättre kan du…
Mats och Madelein
Efter att ha läst på G,Gs blogg , där han idag påstår att politikerna tycker som vi
Förstår jag att jag är mer än lovligt dum.
Varför? jo jag har betalat 600 kr för ett års medlemskap i ett förbund som inte visar det minsta intresse att minska Vargstammen, eller försvara löshunds jakten
Mats, det kan man lugnt säga. Nja, diskussionen handlar om helheten. Mitt inlägg är en del av den.
Ibland får man göra lite undantag. Det känns som att diskussionen behövs, det är ingen pajkastning och så länge ni inte spårar ur alldeles så är det ok. Dock stängs kommentarsmöjligheten för tråden ner efter ett antal dagar så då om inte annat får vi avsluta för den här gången.
Tommy Olsson.
Jag vet inte vad SJF gjort i kulisserna sedan de svenska politikerna valde att, i stället för att hålla fast vid den blocköverskridande överenskommelse man hade, helt plötsligt och som ett gäng viljelösa zombier börja gå i rovdjursmaffians ledband.
Hur som helst så tror jag tiden är inne nu att gå i förhandling med politikerna och erbjuda dem en väg ut ur det dilemma de själva satt sig i.
Varför just nu?
1. Vår bästa bundsförvant (när det gäller att visa att ett modernt samhälle också behöver en modern viltvård och betraktarsidans värsta fiende när de ska sälja idén om en natur som sköter sig själv och att jägare inte behövs) har förökat sig så mycket att ingen längre kan blunda för sanningen.
Fler och fler ser nu hur vargen själv avslöjar den ena efter den andra av alla de lögner som WWF,SNF, SRF m.fl. genom åren presenterat och som de fortfarande bombar diverse V och MP kontrollerad media med i den ena debattartikeln efter den andra.
2. Det är snart riksdagsval.
Givetvis ska man gå in i en förhandling med krav, men jag har aldrig lyckats speciellt bra i förhandlingar där jag ställt många ultimatum.(oruckliga krav)
Om jag hade fått bestämma hade jag gått i förhandling med politikerna med bara ett enda ultimativt krav:
– Betraktarsidans inflytande på svensk vilt-förvaltning, och då inkluderar jag givetvis också rovdjursförvaltningen, ska för all framtid minimeras efter att de de senaste åren bevisat att de fullständigt skiter i de människor som bor och lever i och av naturen, biologisk mångfald och inte minst svenska demokratiska regler.
Till sist, givetvis ska man ha en plan ifall man inte når fram i förhandlingen. Det är det som heter BATNA och den avslöjar man absolut inte för varken motparten i förhandlingen eller sina konkurrenter (NVV?). Jag utgår ifrån att SJF har ett BATNA.
Sorry Madeleine, jag tror vi drivit lite OT här…
Ove Bergqvist
jag tror ingen På vare sig Nvv eller i Vargkramar leden nej inte ens iRiksdagen
bryr sig ett skvatt om djur som lider och dessutom har dom inte i dom flesta fall inga djur själva
och varför skall vi ha djuruppfödning eller mjölk produktion i Sverige kött o mjölk kan vi ju köpa på ICA
Gris kött från Danmark o Tyskland Nöt från england o Irland och Häst från Ungern
Svensk är idag ett skällsord vår kultur och våra öppna landskap är ur tiden och absolut inget som Regering o Riksdag värnar om allra minst Centern men våra stålar är bra att få likaså vårt ideela arbete
Enligt min uppfattning skall Nvv bort från allt som har med viltförvaltning att göra, Varför . jo dom har ingen som helst kunskap om det dom jobbar med och dom sätter sig till doms över andras liv o näring
Det pratas om att man ska få snabb o relevant ersättning när tamboskap dödas av varg! Är det ingen jävel som tänker på allt lidande boskapen får utstå?
Riktiga sadister på NVV och övrig som vill ha dessa plågoandar i Sverige.
Per H och Mats S
jag kanske har fel men har vi inte förhandlat färdigt snart allt vi lyckats med hitils i förhandlingarna är att vi har 500 vargar istället för 150.
För att förhandla krävs att man har flertalet Krav
som inte är möjliga att rucka på .
sedan krävs att men har någon form av åtgärder om man inte lyckas få igenom sina krav
Att stå med mössan i hand och tacka för det man aldrig fick är direkt förkastbart
Per H.
Ja, förhandlingsvägen är absolut den riktiga vägen. Genom att gå in in en förhandling med politikerna tvingar vi bevarandesidan att presentera vad DE har att erbjuda svenska politiker och vad är det?
– överstyrning från EU
– tjänstemannastyre
– civil olydnad
– ständiga överklaganden
– högre kostnader
– ….
Dessutom kommer många av de vapen de använder idag slå tillbaka hårt på dem själva. (lögner, supportorganisationer med extrema åsikter och beredda att ta till olagliga medel, ….)
PS. Du kanske ska kursa SJF’s representanter i MFP, RTP, WAP, Settlement zone och BATNA. DS. :)
Anton.
Jag hoppas verkligen inte att vi ska få en förvaltning av varg the italian way!
Politikerna och samhället måste och ska ta sitt ansvar och det ordentligt!
Att vi jägare ställer upp på att betala för att förvalta vargen som vi inte vill ha är helt otroligt tycker jag! Gör vi det dessutom utanför lagens råmärken är det helt förkastligt!
I båda fallen är det bara vi jägare som står som förlorare!
Det här ska lösas förhandlingsvägen, det enda som våra representanter i förbundet måste lära sig är förhandlingsteknik. En svår konst som man faktiskt kan gå utbildningar i.
Ingen ska behöva känna oro när de släpper hundarna på jakt eller har sina djur på bete, oavsett landsända! Det är målet med övningen.
Jag förstår inte problemet i Färila, släpp ut hunden på tomten sätt sig på verandan med bössan.
§28 får gälla, inget brott, eller har jag fel?
Per H.
Egentligen tycker jag inte det är vår sak att lösa problemet med var vargarna ska vara om man nu ska ha några. Jag hävdar fortfarande att vi ska gå in i en förhandling med politikerna med allt det vi har att erbjuda, och jag kan göra listan ännu längre än senast om du vill, sedan blir det en ren förhandling om hur många DE vill ha och var DE vill ha dem. Ju fler de vill ha desto fler av våra krav ska tillfredsställas. Ju fler vargar de vill ha desto svårare att hitta en plats som passar. Kort sagt det är inte vårt problem. Vi ska inte vara dom som nedvärderar renägande samer. Istället erbjuder vi politikerna ett sätt att undvika att tappa ansiktet. Vi erbjuder dem en möjlighet att forsätta framstå som ledare för det landet i EU som har den “by far” finaste naturen. Vi erbjuder dem en möjlighet att framstå som ledare för det landet i EU som bäst kombinerar skydd av natur med hållbart utnyttjande av naturliga resurser. Det borde vara värt ganska mycket.
Om du tittar på kartan näst överst till höger i den här linken ser du varför jag kastade ut det förslag jag gjorde. http://no.wikipedia.org/wiki/Norden
Per H. Jag delar din uppfattning. Med nuvarande ickepolitik finns det illegala lösningar och chansen för en nollvision är nu faktiskt riktigt stor. Det handlar dock om att ett antal personer behöver ta personliga, stora risker. Å andra sidan har de säkert inget att förlora, då nuläget är fruktansvärt.
Såväl hägn i Norrbotten eller Västergötland är konstgjorda lösningar. Jag tror heller inte EU godkänner det då hägnen trots allt är hägn (om än större än vissa EU-länder).
Bättre då att offra Gotland. Inget hägn behövs. Gott om mat (kaniner) samt sommargäster från Stockholm. Om varg i trädgården är positivt eller negativt för deras fastighetspriser eller endast en grund för ännu mer turism låter jag vara osagt. Och på klassiskt manér: Gillar man inte vargen får man flytta! Det finns ju en ringmur för människan att ta skydd bakom.
Per H.
Egentligen tycker jag inte det är vår sak att lösa problemet med var vargarna ska vara om man nu ska ha några. Jag hävdar fortfarande att vi ska gå in i en förhandling med politikerna med allt det vi har att erbjuda, och jag kan göra listan ännu längre än senast om du vill, sedan blir det en ren förhandling om hur många DE vill ha och var DE vill ha dem. Ju fler de vill ha desto fler av våra krav ska tillfredsställas. Ju fler vargar de vill ha desto svårare att hitta en plats som passar. Kort sagt det är inte vårt problem. Vi ska inte vara dom som nedvärderar renägande samer. Istället erbjuder vi politikerna ett sätt att undvika att tappa ansiktet. Vi erbjuder dem en möjlighet att forsätta framstå som ledare för det landet i EU som har den ”by far” finaste naturen. Vi erbjuder dem en möjlighet att framstå som ledare för det landet i EU som bäst kombinerar skydd av natur med hållbart utnyttjande av naturliga resurser. Det borde vara värt ganska mycket.
Om du tittar på kartan näst överst till höger i den här linken ser du varför jag kastade ut det förslag jag gjorde. http://no.wikipedia.org/wiki/Norden
Anders Åberg
tyvärr är det inte bara vargen som är dessa föreningars dragplåster längst vår kust härjar Sälen
SRF ,Nvv med fler är där och skapar ekonomiskt kaos oxå, Lägst vår kust finns idag över 20,000 sälar där ett normalbestånd borde vara 6-7000 många yrkesfiskare har idag sett sig tvungna att sluta med sin näring Tack vare att dessa föreningar med Nvv i spetsen hellre offrar mäniskor än skade djur, skydsjakt har utfärdats på något hundratal sälar
dessutom För att jaga på havet måste man lösa ett särskilt Jaktkort som löper över tre år mellan 1500-2000 kr vill man då skydsjaga säl så krävs det ytterligare ett jaktkort för ungefär samma pengar
Dom där som du skriver, har inget som helst intresse av vare sig Varg eller Säl
dom är enbart ute efter att förstöra för andra mäniskor att omöjliggöra för andra att leva ett liv dom själva valt
Att man på vissa orter väljer att dra in Ambulanser och Brandkår för att spara och sedan slänger ut miljoner på att flytta en varg är mer än skrämmande
dessa mäniskor som beter sig så mot sina medmäniskor är att likställa med en herre vid namn Adolf Hittler fast betydligt värre
Jag har länge försökt att hitta något som skulle kunna skapa acceptans för ett antal vargar, 150-210 st, som skulle kunna vara en vettig linje.
Men jag kan inte hitta något utrymme för dessa vargar och var i naturen de skulle kunna fylla en funktion något större än en filosofisk. Därmed är 150-210 vargar inte en vettig linje heller.
Med tanke på den rovdjurspolitik som bedrivs och historiskt har bedrivits så tvivlar jag starkt på att man någonsin kommer att hitta det utrymmet och kunna skapa en acceptans långsiktigt för varg i Sverige.
Man måste politiskt bestämma sig för vilka som ska ha ett lägre människovärde i framtiden, dvs de som ska vara tvungna att leva med varg i sin boende- och närmiljö! Det blir en svår nöt att knäcka för politikerna och det börjar märkas i deras förhållningssätt till vargen! Personligen kommer jag att driva den frågan hårt med varenda politiker jag möter! Den frågan måste också drivas mycket hårt den dagen vi har ett kolmården i verkliga livet!
Den icke politik som bedrivs idag gör att vi kommer allt snabbare fram till den smärtgräns som kommer att ställa frågan på sin spets! Allt fler ”incidenter” med närgångna vargar kommer snart att sluta olyckligt för en eller ett par människor! Det är tråkigt när politik och trångsynta människor ska behöva resultera i dödsfall bara för att man hyser en romantisk syn på vargen!
Min starka åsikt är att man nu måste bestämma sig var varg ska få finnas och sedan aktivt börja på att skapa ett utrymme för den där! Det området måste man hantera som en stor djurpark alternativt ett stort naturreservat med allt vad det innebär. Väl arronderat och lätt att hålla kontroll på, det ska vara stora svårigheter för vargen att ta sig ut från detta område och det måste vara lätt att kontrollera.
Ett långsträckt område mot Norska gränsen som Mats S Johansson föreslog i en annan bloggkommentar kommer inte att fungera. Ska vi tvunget ha varg så ser jag inte många alternativ andra än ungefär det som Karl Hedin et al föreslog i sin bok. Men då får det på inga villkors vis finnas varg någon annanstans i landet. I det förslaget så har man nedvärderat Samerna och många andra människor deras livstil och livsvillkor så ett alternativ till det vore att lägga Sveriges vargland mellan Vänern och Vättern med staket som hindrar spridning.
Dyrt ja det kommer det att bli men i längden så är det det enda alternativet om man ska envisas med den här dårskapen! Låter det dumt, ja inte är det dummare än det alternativ som föreligger idag och som drabbar i stort sett hela Sverige. Skadekontroll kostar och dit är vi på väg med stormsteg!
I den bästa av världar så slipper vi vargen helt och hållet, vilket jag alltid kommer att jobba för!
Tommy Olsson
Ja släppa upp älgstammen är väl ingen dum ide.
Skall vi ha både varg och älgjakt så måste ju stammen vara tillräckligt stor.
Lustigt nog så ser jag hur våra kära vargbevarare ganska ofta tycks betrakta älgen nästan som ett skadedjur och att en av dom bra sakerna med vargen skulle vara en minskande älgstam.
Verkligheten är ju, som så ofta med dom där, tvärtom.
Såg också på TV nu hur folk i Filipstad protesterar mot nedläggning av en nattambulans, man undrar hur mycket man sparar på en sådan åtgärd jämfört med t.ex. ett par vargflyttar?
Inte konstigt om folk blir förbannade.
Anders o Björn
Det är just kostnaderna för den förda Rovdjurs politiken som måste fram så gemene man kan få ta ställning.
Släppa upp klövviltstammarna är ett bra exempel Jag skulle helt vilja slopa Älgjakten i tre år
det skulle ioförsig ställa till mycket elände men oxå ofantliga kostnader
Trafikeftersöken är en sådan åtgärd som om myndigheterna är djurvänner och inte vill att djuren skall lida måste ta enorma kostnader
Vi och Sjf kan inte tiga oss till ändring vi måste ta till dom åtgärder som finns på menyn
600 kr om året kostar medlemskapet lägg på 300 och säg upp det ofentliga uppdraget
vad regering o Riksdag behöver få veta är att, här tog det stopp
Som sagt börja fakturera Nvv för alla förluster som kan härledas till Varg och driv dom ända ner till Bryssel om det behövs
Inte vet jag, men SJF kanske ska släppa fokus på vargen och istället börja propagera för hur vi ska kunna öka klövviltstammarna för att fler ska kunna få del av världens bästa och klimatsmartaste kött. Övriga organisationer med kopplingar till landsbygden som t.ex samer, LRF och skogsägare måste vara med på tåget också förstås. LRF skulle exempelvis kunna jobba för att få småskalig djuruppfödning med naturbetande djur mer lönsam och förenkla för gårdshandel och på så sätt stimulera till ökad mängd av alla dom fina köttprodukterna. Människor i allmänhet är nog ganska trötta på alla köttskandaler just nu och mottagliga för dessa budskap. Kommer man någon vart med dom argumenten löser sig vargfrågan, åtminstone till stor del, av sig själv.
Per Bengtsson, med ditt resonemang kan man ju skita i tjuvjakten för det dör fler vargar av sjukdomar. Håller du inte med mig?
En sak till du inte förstått är att vargen i praktiken är lika med hjärt- kärlsjukdomar inte någon sällsynt sjukdom. Därför bör man med ditt resonemang ta mycket allvarligt på problemet med vargar som tar hundar från samhällets sida. Fast om man räknar som du med Skånes mm ihjälkörda hundar får du ju ”bättre” underlag för din statestik. Men då undrar ju jag varför du inte tar med Danmark också så dina siffror blir ännu ”bättre”…
Eller hur?
Tommy!
Välkommen åter, vi behöver tvärviggar som du, det har jag sagt innan!
Sedan håller jag inte med om allt du säger, men många saker jag håller med om.
Sedan tror jag som flera andra med mig att vi ska försöka samla fler krafter än bara jägare, trycka på de ekonomiska argumenten, börja släppa upp klövviltstammarna med hänvisning till ökat rovdjurstryck så att kostnaden kommer upp på bordet.
Sedan måste NVVs agerande synas i sömmarna, jag blir vansinnig när jag ser tillbaka på deras sätt att sköta saken.
Tommy Olsson
Visst, notan börjar bli hög nu och det går inte att komma ifrån jämförelsen med alla nedskärningar av service och välfärd som görs i glesbygderna.
Den sanningen börjar äta sig in både hos politiker och vanligt folk och den bör vi som vill ha en annan rovdjurspolitik använda och inte då av enbart taktiska skäl, utan för att det hela faktiskt är oerhört provocerande. Det är ju en typisk sådan infallsvinkel som berör massor av människor som inte annars skulle fundera på rovdjurspolitiken.
Dock tror jag att dom här kompromisserna du tar upp, ändå har bibehållit Svenska Jägareförbundets rykte som en seriös aktör och sakta börjar nog sanningen gå upp för regeringen och andra att motståndarsidan inte riktigt förtjänar samma epitet.
Dom senaste juridiska obstruktionerna mot jakten och NVV,s minst sagt märkliga agerande har nog också fått en del att fundera.
Kanske är du onödigt negativ Tommy, för tecknen blir fler och fler på att en politisk tillnyktring håller på att ske och den bästa debattören, vargen själv, jobbar envist åt samma håll. Ytterligare lite tålamod lär nog behövas, men om vi använder tiden till att just försöka skapa opinion istället för att jaga bort den, så ökar ju chanserna till ett bättre resultat.
Anders
Jag har aldrig varit nollvisionär men jag förstår att det var där vi skulle befunnit oss i vargfrågan när det begav sig, om vi skulle haft minsta chans nu
Att som vi gjort under flera år ha målet 150 st och sedan kompromissa oss upp till 210 ,300 och som nu 500 utan att utåt sett ens lyfta på ögonbrynen kommer och har lett oss i fördärvet
att nu vissa inom LRF fakturerat NVV med 40 miljoner är ett steg i rätt riktning
många andra skulle göra lika dant,
Är du markägare eller arrendator av jaktmarker där Varg etablerat revir så skicka räkningen Till NVV ( Staten)
Vargen är deras djur och dom bär fulla ansvaret för vad ohyran ställer till
jag hoppas oxå att LRF ställer upp för dom som kommit med kravet så att dom driver det så långt det behövs
En sak har jag lärt mig på mina 57 år, är det något folket är rädd om så är det den egna plånboken den går före allt
Tommy Olsson
För en gångs skull håller jag med dig, delvis iallafall, det här löser sig inte av sig själv.
Det som krävs är en opinion som är större än bara jägare och djurhållare.
För att nå andra grupper och få dom att tänka till, så måste även opinionsbildarna tänka till.
Problemen med t.ex. löshundsjakten och vargen är visserligen betydande för jägarna och förtjänar visst att tas på allvar, men jag är ganska säker på att dom flesta icke jägare bryr sig väldigt lite om det.
Frågan om ett mindre jaktligt uttag till förmån för vargen är likartat.
Rivna får är ett stort problem för fårägarna, men dom är inte så många, så inte heller den frågan tar oss hela vägen.
Inte ens tillsammans räcker dessa problem långt i den allmänna opinionen.
För att skapa tillräcklig opinion behövs ett bredare grepp än enbart jakt och djurhållarfrågor.
Många har fattat att vi inte kan fortsätta som tidigare och exploatera planeten hur långt som helst, vilket ju är fantastiskt bra och det dåliga samvete som finns över tidigare övergrepp på naturen ger idag upphov till massor av försvarare av den. Försvarare som dock kanske inte alltid är så intresserade eller insatta i alla delar av problemet, men omsorgen om naturen har ändå blivit något som i olika grad omfattar nästan hela befolkningen.
Om då dom som vill något annorlunda, i en i sammanhanget ganska liten fråga som rovdjurspolitiken, dömer ut stora delar av svenska folket, eller i varje fall dom som åtnjuter väldigt mångas förtroende som ekosofer, ekofascister eller annat trams, så målar man in sig i hörnet med den riktigt stora feta penseln.
Dom som dessutom vill utrota vargen från landet igen går på kollisionskurs med nästan alla och blir till bevararsidans kanske bästa argument när dom skall spela på folkets känslor.
Jag tror att det som krävs är en mer seriös och kunskapsgrundad debatt, där man på ett sakligt sätt för fram både det viktiga med ett intakt ekosystem och vargens del i det, samtidigt som man visar på dom problem som ett djur som vargen för med sig och presenterar en rimlig lösning på hur man kan försöka lösa problemen.
Sedan att man sätter sig ner och funderar på hur man skulle formulera detta för en helt vanlig stadsbo som kanske bara gillar att promenera i naturen eller kolla på naturfilm på TV ibland.
Här på bloggen handlar det mest om bekräftelse från likasinnade och det leder ingenvart.
Argumenten måste poleras rätt ordentligt, invektiven och sandlådesnacket måste bort och alla som vill framåt måste lära sig att nå fram till helt vanliga icke jagande människor och sedan också försöka få ut sitt budskap.
Nätet är ett ypperligt redskap för detta, leta rätt på artiklar, bloggar och liknande där frågan debatteras och delta på ett seriöst sätt i dom diskussionerna.
Det som jag tror tas med störst allvar av folk i allmänhet är frågan om vargen kan bli farlig även för människor. Själv är jag helt säker på att den kommer att bli det förr eller senare. Tappar den sin nedärvda rädsla så blir vi ju bara ett mål mat för den och det tror jag ytterst få medborgare är beredda att acceptera.
Tommy! Välkommen tillbaka! Vi är många som inte vill bli överkörda längre!
Madeleine Jag är numer medlem i Sjf igen
Men fördenskull kommer jag aldrig att godkänna att vi blir överkörda av Värnar sidan
150 Vargar är och kommer aldrig bli verklighet. att som (VI) gjort
Godkänna 210 som tak vad fick vi jo fri tillväxt
nästa siffra 180 resultat 16 på licens som omvandlades AV Nvv till tre
nu en stam på bort emot 500 vargar. Sjf vägra ta till stridsåtgärder
Det kommer aldrig att få någon rätsida på detta genom att lägga sig under mattan och tro att allt löser sig bara ingen hör oss
Jag tror Anders Åberg träffat alldeles rätt när han angående Per Bengtssons inlägg skriver ”Jag tycker mig ana av ditt resonemang att du faktiskt tycker att vi skall strunta i att hundar och tamdjur dödas, för att du anser att vargen är så viktig att den inte skall jagas, alternativt att du vill att jägare skall sluta jaga med hund, eller kanske sluta jaga helt och hållet, av samma anledning”. Det är något som förefaller genomsyra det mesta som sägs och görs på vargkramarsidan. Frågan är om de ens kommer att ändra sig när den första människan dödas av vild varg. Kommer de att säga att det är engångsföreteelse eller vad hittar de då på?
Nja Per,
Du har helt rätt när det gäller att värdera risker, men precis som någon i tråden påpekar så kan man inte dra alla bilar över en kam.
Självklart måste det göras inom vargrevir annars blir inte jämförelsen relevant.
Någon hade räknat ut att för några år sedan så knep i genomsnitt var femte varg en hund. Om man i vargrevir säger att att var femte bil kör över en hund så vore det slut hundar för länge sedan. Så några absoluta tal på hur relationerna ser ut mellan varg och olika andra faror är svåra att ställa upp.
Däremot kan man konstatera att vargen är den faktor som vi har svårast att kontrollera, vakar och vägar går i viss mån att hantera med hjälp av GPS och många hundar har därigenom räddats och skadestatistiken från Agria visar också detta.
Sedan är det en väldigt känslomässig fråga för oss jägare, vi vill helt enkelt inte att vår bäste jaktkamrat ska ätas levande av några vargar, samtidigt är det jakthundar med månghundraåriga anor som helt enkelt inte mår bra av att inte få jaga.
Vi kan nu se att vargangreppen inom vargrevir minskar när det gäller jakthundar, det beror uteslutande på att väldigt få vågar släppa sina hundar i vargrevir.
Däremot ökar angreppen mot sällskapshundar, fyra stycken under några dagar och den trenden har pågått ett tag.
Det jag tycker är sorgligt är att i vargbältet kommer vi inte kunna jaga med hund i framtiden. Många människor som bor i landsbygd har det här med löshundsjakt som ett dominerande fritidsintresse. Tyvärr värderas inte det på samma sätt som andra intressen som hotas i samhället.
Nu är det ju inte jägarna som tagit upp det här med trafiken kontra vargarna till diskussion utan värnarsidan som har använt statistiken på ett ohederligt sätt, ungefär på samma sätt som när SNF gick ut och hävdade att en förkrossande majoritet av landsbygdsbefolkning vill ha varg.
Du får också dra dig till minnes att SJF, vars sida du skriver på ingalunda har som mål att utrota vargen, det finns ett annat förbund som står för nollvisionen. SJF är ute efter att hitta en nivå på vargstammen som går att samexistera med, med någorlunda bibehållen livskvalitet för de som ska ha vargen runt knuten.
SJF förlorar medlemmar pga vargfrågan men är fortfarande störst. Varje ”framgång” för varglobbyn blir i långa loppet en motgång för vargen eftersom allt fler nollvisionärer skapas när man känner sig överkörd. Mängder av exempel finns runt om i världen och man behöver inte bara titta på rovdjursfrågan för att se hur folk har ägnat sig åt civil olydnad och i vissa fall rena uppror när man upplever sig som förtryckt av en okänslig övermakt.
Kolla hur det gick för Finlands vargstam när EU gick in och körde över finnarna? Av vilken anledning skulle den svenska landsbygdsbefolkning se på saken annorlunda?
Kolla också Afrika, vilka länder som har ett blomstrande djurliv, de som utvecklar den legala jakten eller de som avvecklar den. Svenskar, finländare, kenyaner eller namibier, vi är inte så olika när det gäller reaktionerna. Varför ska vi göra samma misstag som andra redan har gjort?
Nu kanske det blev lite OT, men statistik är användbart om man använder den med förstånd, så är det inte så ofta med agriastatsitiken.
Marcus, du har en insikt även på ett praktiskt plan som jag av hela mitt hjärta hoppas att jag slipper uppleva. Din kommentar är klockren.
Per, du saknar logiken i hundförarens rädsla för varg säger du.
Jag har både plockat upp hund ur isvak och rester av vargdödad hund i sopsäck, och skillnaden är enorm ur ett känslomässigt perspektiv.
För mig och dom jag känner handlar jakten om kombinationen att njuta av naturen samt spänningen av jakten. Det är för mig omöjligt att uppskatta jakten om det föreligger stora risker som hårt trafikerade vägar eller svaga isar. I dom fallen har jag en valmöjlighet att inte släppa hunden i väntan på bättre isar. Vad gäller trafikerade vägar har jag inte det problemet, men sedan hund GPS infördes antar jag att det lugnat hundföraren då man ser precis var hunden är på väg. Vargen däremot kan befinna sig var som hels när som helst och är omöjlig att skydda sig ifrån. Detta ger en konstant oro som i princip helt förstör natur/jakt upplevelsen.
Jag tillhör dom som kommer fortsätta med löshundsjakten oavsett vargens kraftigt negativa påverkan på jakten av två enkla anledningar: 1) Jaktrasernas existens 2) Aldrig ge Er rätt att bestämma över våra intressen.
Tror egentligen du förstår skillnaden på riskerna mellan varg och trafik.
PS Hunden jag fiskade upp från isvaken saknade GPS men den andra Jämten (nominerad bragdhund 2009) visade mig snabbt fram så den kunde räddas.
Hjältehunden vargdödades samma år efter att blivit attackerad av en hel flock vargar under pågående älgarbete, dödsorsak troligen förblödning då rygg/hals/vitala organ var intakta men bakben och svans avslitna, behöver väl inte tilägga att barnen inte fick ta ett sista farväl då dödsgrinet hos hunden var ett vidrigt bevis på skräck och smärta.
En liten jämförelse .
Är strax femtio sex år gammal har jagat sedan jag var tolv (På den tiden var det lagligt) .
Under alla år har jakten skett med hund på 44 år så har det blivit ett antal.
Hitills har jag inte förlorat någon hund under jakt, i bekanskaps kretsen har två hundar dödats i trafiken dock endast en under jakt, detta på 44 år.
Under de senaste tio åren har tre hundar i bekantskaps kretsen dödats av varg .
Lars D
Per Bengtson.
Hur ser försäljningsstatistiken för reflexvästar för jakthundar ut?
Hur ser försäljningsstatistiken för GPS utrustning för jakthundar ut sedan tekniken togs fram?
Hur mycket resurser skulle du satsa på en garanterat dödlig sjukdom som smittar 20-40% nya patienter per år där den fått fotfäste?
Jag är ledsen Per Bengtson, oklanderlig och totalt seriös framtoning till trots, men din kommentar här går inte till historien som den mest seriösa direkt.
Några exempel.
– Jägarna som kollektiv… Tänk om det är de jägare som verkligen gör allt för att minimera alla de risker som du påstår vi inte bara bortser ifrån men t.o.m accepterar (lite av en anklagan, förresten) som är dom som skriker högst om vargrisken som vi väl ändå kan vara eniga om det inte finns någon medicin emot. Missade du förresten Madeleines inlägg om generalisering av jägare?
– Hur mycket mindre är risken att hunden dödas av varg om du stryker ordet skadas i ”dödas och skadas på andra sätt”? (tar det emot att ta till direkta lögner i argumenteringen?)
Hur vore det om du visade lite verkliga forskartakter, använde den fakta som finns för den som vill se den och hjälpte oss med den pedagogiska uppgiften? Det borde inte vara så svårt om bara viljan finns.
Per Bengtson
Det är inte alls dumt att jämföra olika risker, men om man jämför olika risker på ett dumt sätt så blir det…ja dumt.
Jämför man hundar dödade av bilar kontra hundar dödade av vargar över hela landet blir det dumt, då stora delar av landet inte har någon varg.
En vettig jämförelse där är en uppskattning av antalet bilar i varglänen jämfört med antalet vargar och på så sätt lista ut hur farlig vargen egentligen är för hundar.
Jag vill dock påpeka igen att det är en stor skillnad mellan en olycka och ett avsiktligt dödande och man måste förstå att känslorna blir väldigt olika för hundägaren.
En riskfaktor ytterligare gör ju knappast något bättre heller.
Man kan fundera på hur vi skulle se på det om ett antal människor blev dödade av varg årligen. Skulle vi strunta i det för att så många fler dör i trafiken?
Om inte, varför skall vi då strunta i att ett antal hundar dödas?
Jag tycker mig ana av ditt resonemang att du faktiskt tycker att vi skall strunta i att hundar och tamdjur dödas, för att du anser att vargen är så viktig att den inte skall jagas, alternativt att du vill att jägare skall sluta jaga med hund, eller kanske sluta jaga helt och hållet, av samma anledning.
Jag tycker att den inställningen är felaktig och ohållbar.
Inte minst är den felaktig ur ett bevarandeperspektiv för vargen.
Det finns bara en anledning till att stora starka och farliga djur är rädda för klena ynkliga människor, vår beväpning.
Genom årtusenden har vi anfallit djuren med vapen och har på så sätt blivit det farligaste djuret. Dom djurindivider som varit mest försiktiga har överlevt i större utsträckning än dom som varit aggressiva mot människor.
Genom en kombination av evolution och inlärning och ev. kopplingar däremellan, så har vi fått dagens läge där i princip alla djur bär på en nedärvd rädsla för oss.
Dock vet vi att djur som enbart träffar på ofarliga människor, med tiden kan förlora den rädslan, som t.ex. Sareks älgar.
Idag utsätter vi vargen för en ännu intensivare avvänjning är vad Sareks älgar fick stå ut med och vi kommer att råka ut för attacker på människa, det är enbart en tidsfråga. Oräddheten medför också att vargen redan nu inte skyr människovittring som tidigare och därför självsäkert rör sig in emellan hus och gårdar och inte alls drar sig för att anfalla illaluktande får och hundar.
För vargens egen skull måste vi komma igång och jaga den så fort som möjligt, innan detta gått för långt och jag tycker det är mycket märkligt att inte ni vargkramare också driver den linjen, för det är väl ändå för vargens skull ni arbetar, eller?
Anders Åberg idag måste jag berömma din komentar mycket slående Mvh Tommy
Per bengtsson
Det är en milsvid skilnad på faran med varg och andra faror
Enkelt uttryckt Andra faror söker inte upp hunden för att dräpa den
Älgar hoppar inte in i Fårhagar och biter ihjäl en massa får
Likheten med vargar och gamla tanter är kanske att dom är bitska båda två
Per Bengtson skriver: ”Till sist måste jag tillägga att jag inte för mitt liv kan begripa vargör någon skulle jämföra vargar med tanter. Har verkligen någon gjort det?”
Per , du är inte ensam ska du veta men ibland älskar jag verkligen mångas alltid oklanderliga och totalt seriösa framtoning! Det är lite respekt.
Som svar på din fråga, nej jag tror inte jag har hört just diskussionen tant kontra varg tidigare.
Bra där lewander! Ett fint exempel som man kan använda i den vardagliga debatten.
Anders Åberg,
Jag förstår faktiskt inte varför det är så dumt att jämföra och värdera olika risker. Om vi inte gjorde detta skulle vi nog varken vi eller våra hundar leva särskilt länge. Faktum är att varje gång vi släpper våra hundar så riskerar vi deras liv och hälsa. Farorna inkluderar trafik, svaga isar, fästingar, vargar, och mycket annat. Jag tycker att det är högst förståeligt att många tycker det är konstigt att man är beredd att bortse ifrån, eller snarare acceptera, alla dessa risker utom en, nämligen vargen. I synnerhet när risken för att hunden ska bli dödad av en varg är väldigt mycket mindre än att den ska dödas eller skadas på något annat sätt. Jag kan erkänna att jag tillhör denna grupp av människor, och jag tycker att jägarna som kollektiv står inför en enorm pedagogisk utmaning. Sådana som jag behöver helt enkelt utbildas i varför man värderar olika risker så vansinnigt olika, och övertygas om att det är rimligt och logiskt. Det är nästan så jag önskar att någon kunde lyckas bringa logik i det, men då räcker det inte med argument om att tanter kanske kör på hundar, men de äter i alla fall inte upp dem. Det är inte så himla kul att sluta sina dagar i en isvak eller med mosade bakben heller.
Sen har vi det där med antalet vargar kontra antalet bilar. Det om något är väl ett sanslöst dumt argument att ta upp. Det finns extremt farliga och extremt ovanliga sjukdomar, med så gott som hundra procent dödlighet, som drabbar några få personer varje år. Sen finns det sjukdomar som cancer och hjärt- och kärlsjukdomar som drabbar som drabbar mängder av människor varje år, men som utgör en långt ifrån hundra procentig risk att avlida. Skulle det inte vara mycket märkligt, och tror du inte väldigt många skulle bli upprörda, om sjukvårdens samtliga resurser omprioriterades för att bota den handfull människor som drabbades av den ovanliga sjukdomen, med motiveringen att den var mycket farligare och därför utgjorde en större risk mot både enskilda individer och folkhälsan?
Till sist måste jag tillägga att jag inte för mitt liv kan begripa vargör någon skulle jämföra vargar med tanter. Har verkligen någon gjort det?
Det där varg/bil argumentet är bara ett i raden av alla dumheter som sprids i vargdebatten.
Vildsvin och arga älgar skadar fler än vargar och ingen människa har blivit dödad av en vild varg på 200 år, är andra populära stollerier.
Som om det inte vore en sanslös skillnad i antal individer, samma som med bilarna och att det ju är svårt att bli skadad av varg när det inga finns, eller dom jagas så hårt att dom är fullständigt livrädda för människor.
Sedan är det naturligtvis också en himmelsvid skillnad på att bli utsatt för ett rovdjur som medvetet jagar för föda eller en växtätare som bara försöker freda sig.
Jag har själv blivit jagad av älgar vid en 3-4 tillfällen och det är en ganska skrämmande upplevelse, men dom ger sig ju när man backar, en varg som bestämt sig för att äta upp dig blir bara värre om man springer.
Tyvärr tror jag att den dagen då en människa blir angripen rycker närmare och närmare och antagligen är det så illa att det krävs något sådant för att opinionen skall vakna på allvar.
Himla bra skrivet helt enkelt!
Ja, det är otaliga gånger jag sett desperata vargvärnare vifta med Agria-statistiken över påkörda hundar i Sverige jmf med vargdödade dito mellan 2001-2005.
Man kan lätt ta enkla poänger över hur dumt det är genom att ställa frågorna: ”Ja men hur många hundar har dödats i trafiken i Sverige då den senaste veckan? Ska vi förbjuda bilar då också?”, apropå de vargdödade hundarna i Färila-trakten.
Min uppmaning är att nyttja dessa människors vansinniga argumentation emot dem. Det undergräver deras egna förtroende och med detta sagt ska de inte ha något inflytande!