Att baka en promenadlimpa
Idag ska vi prata om hundar i koppel. De flesta jaktmotståndare vill att alla jakthundar ska gå i koppel. Alltid. Det betyder i konsekvensens namn att varenda jycke ska gå i koppel. Alltid. Koppelpromenader. Alltid. Koppel, koppel och åter koppel.
Hur mår en hund av det? Att aldrig få springa?
Hur mår en hund som alltid måste gå i koppel? Foto: Rikard Lewander
Det finns förstås ett gäng hundraser som är avlade så att de inte längre har förmågan att springa. Fast å andra sidan behöver ju ingen hund kunna springa om den bara ska gå i koppel. Är det dit vi vill?
Det som först slår mig är hur bakåtvänd syn många människor har på just hundar. Vi försöker bestämma, många gånger helt godtyckligt, hur hundar ska vara för att de ska passa in i vår, eller någon annans, tillvaro. Även om det är en skittillvaro. Hur de mår är sekundärt.
Vi vet att hundarna följer vårt levnadsmönster. Så här skriver exempelvis Agria i en artikel om hundfetma: ”Övervikt hos både människor och hundar börjar bli ett allt större samhällsproblem. Onyttig snabbmat är för många dagens enda mål och tiden för motion och friluftsliv blir allt mindre på grund av stressade arbetssituationer.”
Så lever inte jakthundar. Det finns också många andra aktiva hundar som inte jagar.
Men det är inte i kopplet de är aktiva, det kan jag garantera.
Aktiviteterna med koppeltvång kan å andra sidan bli spännande. Tänk att köra agility i koppel, jag tror själv att jag skulle fastna någonstans bland slalompinnarna eller i tunneln. Möjligen på klätterhindret.
Det vore förstås också en utmaning att vattenapportera änder i koppel efter labben. Speciellt i vattendrag med strömmande vatten där anden snabbt flyter iväg. Eller i tät vass.
Taxen som driver rådjur. Undrar vad den tycker om att ha husse eller matte flåsande i bakhasorna. Speciellt i sly och granplanteringar.
Att med kopplet i handen hinna med hunden för att apportera en skadskjuten kanin innan den går i gryt hade kanske varit en stimulerande uppgift att lösa. Jag kan se framför mig min gode vän Anders i Skåne springa i full karriär efter en av sina vältränade jaktlabradorer i just den situationen.
Grythundsägarna tror jag hade fått rejäla problem under grytjakten. Hur ”spränger” man en räv ur gryt om hundföraren har fastnat redan i början av grytgången?
Det vore utan tvivel härligt att se förarna av de stående fågelhundarna reviera vackert bakom sin hund ute på fälten eller uppe i fjällen. Frågan är vart man gör av bössan, det blir svårt att jaga själv… Och när hunden från full fart snabbt fattar stånd, finns det risk att föraren fortsätter springa av bara farten då och själv reser fåglarna?
Nä, det går ju inte. De flesta av våra jakthundsraser hade varit körda med ett totalt koppeltvång.
Jägarna som grupp tillhör i och för sig de allra mest frekventa friluftsmänniskorna men vad ska vi göra med våra jakthundraser om de inte längre kan jaga? Det är ganska självklart. De försvinner. Eller blir någonting annat när andra, som vill styra aveln i en annan riktning, tar över.
Vi får då sluta att avla hundar utifrån en fantastisk ursprunglig jaktegenskap, samklangen psykisk och fysisk prestation, att kroppen ska hålla för att springa, simma eller över huvud taget ta sig fram i terrängen ett helt hundliv. Och dessutom fungera socialt hemma i familjen med allt och alla, barn och andra hundar.
Precis det som borde vara grundelementen och det allra bästa för varje hund.
Ändå sitter det en bunt jaktarga människor, som dessutom anser sig värna djuren, och driver på situationen genom att ge all sin kraft åt att driva tusentals jakthundar rakt in i ett liv som stillsamt gående, möjligen ibland joggande, promenadlimpor.
Jämthund, stövare, drever, vorsteh, ja alla våra fina jakthundsraser. Vad blir det av dem?
Men det ser inte jaktmotståndarna. De ser något annat som de tror gynnas, nämligen… ja det vete f-n.
Madeleine.
Om du verkligen refuserat Kerstin eller om hon bara som vanligt valt vilken fight som är värd att ta vet jag inte.
Det kan hända att det här är lite OT, men det handlar i alla fall om hundar. Jag kan givetvis inte bevisa det statistisk, men något säger mig (bl.s profilbilder i FB-debatter)att just ägare av hundar som inte används för jakt är kraftigt överrepresenterade bland de mest ivriga ”vargkramarna/jaktkritikerna” (ursäkta ordvalet). För ett tag sedan försökte jag testa min hemmagjorda tes i en annan debatt med en av kritikerna (och hundägare) av SJF vargpolicy här på bloggen, men utan att känna att jag kom närmare et svar. Min teori är:
Ägare av hundar som tvingas leve ett ”människoliv” dövar sitt dåliga samvete genom att kämpa för och ”rädda” den vilda varianten av sin promenadlimpa?
Vad tror du? Är jag helt ute och cyklar?
Kerstin Fredin. Du får gärna haka på igen om du vill, hundägare som du är….
Där håller jag absolut med dig Mats S Johansson – i alla fall när det gäller barn.
De gör inte som man säger åt dem, men som man själv gör. Där kan man hitta anledningen till att jag själv slutade röka när jag fick mina två barnbarn ;-)
Vuxna människor brukar man faktiskt kunna resonera med – på ett annat sätt än yngre barn -men även här så betyder handling mer än bara ord.
Beträffande försvarstal: Har du sett hur många spaltmeter jag använt för att försöka försvara jägarkåren?
Men jag håller med dig – mina ord betyder inte ett dugg om jägares handlingar hela tiden visar på något annat!
Nu märker jag att mina inlägg refuseras även här – utan förklaring, så det här får bli mitt sista i den här tråden.
Kerstin Fredin.
Jag vet inte vad du har för familjeförhållanden, men om du någonsin uppfostrat barn så vet du att de inte respekterar dig för vad du säger och absolut inte för vad du skriver. Du får den respekt du förtjänar för vad du faktiskt gör. Tyvärr Kerstin, vi jägare är som barn och SRF får den respekt de förtjänar utifrån vad vi ser att de gör om du så skulle fylla varenda cm2 av kommentarfälten på varenda internetsida med förklaringar eller försvarstal.
Mats S Johansson!
Människor tolkar ofta utifrån sina egna referenser, men om jag då ställer frågan till dig: Är det något i den länk du gav som tyder på att SRF vill förbjuda jakt med löshund?
Av rubriken kan man utläsa att vi anser att jakt med löshund kan skapa problem både för vargen och andra djur och även människor. Tror du att man kan lösa dessa problem utan att ta till så drastiska åtgärder som att förbjuda löshundsjakt?
Såg du slutorden i artikel? Finns det något där som tyder på att man vill ha ett förbud mot jakt med löshund?
Beklagar Kerstin, men jag hade inte läst ditt ”svar” när jag skrev kommentaren 21:22.
Kerstin Fredin.
Om du har tid, kan du vara snäll och förklara hur rubriken i SRF tidning (den jag länkade till 17:44 igår) ska tolkas och var i artikeln jag hittar något om att förbättra kunskapen om jakt med lös hund bland SRF´s medlemmar ?
Jag håller med dig Fjollträsk!
Det fanns en hel del sakfel i begäran, och det där med lösdrivande hundar kan man välja att skratta eller gråta åt.
Jag såg inte själva skrivelsen innan den gick ut – men förutom vissa sakfel och konstiga benämningar på hudar som släpps lösa för jakt – så ställde jag mig bakom den. Det kan jag inte förneka!
Mats S Johansson!
Du är givetvis fri att tro på vem du vill. Jag kan bara säga hur jag uppfattade det hela och deklarerade min ståndpunkt när vi tog beslutet i styrelsen.
Om du läser det jag skrev tidigare, så kom kravet på en konsekvensutredning just för hundägarna inte själv tar konsekvenserna för det som händer när hunden släpps utanför deras omedelbara kontroll. Hade man gjort det – dvs själva tagit konsekvenserna även när hunden dör p g a varg – så hade SRF antagligen inte engagerat sig i frågan, för varför skulle vi det?
Visst Mats, men vad jag menade är att många inte har en aning om vilken nytta man faktiskt har av jakthundar.
En konsekvensutredning skulle ha kunnat visa just på den nyttan.
Hej Gunnar Fernlund!
Blev överraskad att se att jag måste ha missat ditt inlägg, eller möjligen att det inte kommit in i följd med de andra och därför dök upp nu.
Jag har absolut inga problem med att förstå att många såg SRFs begäran som mycket provocerande – tro inget annat! Just därför lade jag mig vinn om att säkerställa att det INTE låg någon dold begäran om förbud emot jakt med löshund bakom.
Kom ihåg att jag själv satt i styrelsen när den här begäran skickades ut och att jag tidigare deklarerat att en begäran om förbud mot löshundsjakt från SRF obönhörligen hade medfört att jag gått ur föreningen – styrelsemedlem eller inte.
Förstår inte riktigt vad du menar med att flytta målstolpar.
Fördelen med att vara ”sin egen” och inte rätta det man skriver efter vad man tror andra vill se är att man kan vara rak rätt igenom. Jag kan alltså säga att jag inte tror jag har ”justerat” något av det jag säger mig stå för, annat än möjligen för att förklara vad jag menar om någon verkar ha missförstått.
Möjligen kan jag här ursäkta andra med att kunskapen ökar med tiden, och den kunskap man hade tidigare möjligen kan ursäkta påståenden vi idag vet inte stämmer. Fast det där med att vargar faktiskt dödar hundra, borde man ha fått kunskap om från bl a Estland. Där har jag själv fått veta att det har setts som en pluspoäng för vargen, eftersom det finns massor men herrelösa hundar som ställer till med problem för många människor.
Ok, Kerstin. Jag missade visst att slutledningsförmåga kanske är få förunnat…
”Att lära dem som är intresserade på vilket sätt jakthundar gör nytta är något helt annat än att ta reda på konsekvenserna av att jakt med löshund förbjuds helt”
Om man vet vad nyttan är med ”löshundsjakt” borde man väl kunna förstå konsekvensen av att den förbjuds eller?
Kerstin Fredin.
Vem ska vi tro på? En f.d. styrelsemedlem eller SRF´s egen tidning? Jag tror knappast rubriken kan missuppfattas, eller hur?
http://www.rovdjur.se/objfiles/1/VR420111011_2025880111.pdf
Håller f.ö. med MartinJ1. Rikard vet minsann hur en kamera ska hanteras!
Kerstin, det är uppenbart obehövligt att ”konsekvensutreda” löshundsjakten och om man skulle låta utreda det så skulle det bara kunna leda till någon form av inskränkning, dvs en försämring för jakten och det vilda.
Sen att du stod bakom den hårresande begäran från SRF, fylld med sakfel, gör att man kanske bör ta din (nyvunna) uppfattning idag med mer än en (1) nypa salt. Jag tror inte SRF skulle svälja det faktum att ”löshundsjakten” (bara uttrycket är korkat, för den innehåller flera olika former av jakt, och flera olika hundraser) måste få fortsätta pga de svåra konsekvenserna det skulle ha för det vilda. Det behövs i så fall utbildning. Fast vem bryr sig vad en extremt marginell grupp som SRF tycker?
Underbar bild :-D
Kerstin.
Det är inte så konstigt att det är provocerande för oss som jagar att några utomstående föreslår att det skall göras en konsekvensutredning av jakt med löshund. Det är lite som om någon skulle begära att motion och sunda matvanor skulle konsekvensutredas. Det är med vår empiri självklart att hundar behövs för att kunna bedriva en etisk och effektiv jakt. Det är helt verklighetsfrämmande för oss, att andra inte begriper det vi begriper. Men om man höjer blicken så har du helt rätt. Ickejagande människor kan behöva få sig till livs att hundar i jakten är nödvändiga. Tyvärr så tror jag inte för en sekund att de som sitter på diverse forum och hittar på egna teorier om hur jakt bedrivs skulle acceptera resultatet från en konsekvensutredning med mindre än att om, och endast om, den kom fram till vad de vill höra. Därför är en konsekvensutredning bortkastad i mitt tycke.
Yttermera måste jag be dig sluta att flytta målstolparna:
1. Det handlar inte om att jag/vi vill ”att en art togs bort ur vår fauna”. Det handlar om att bromsa återintroducerandet av nämnda art.
2. Vi blev påsålda oss vargen med argumentet att det var så otroligt ovanligt att varg dödade hundar, även i vargrevir. Nu har argumenten flyttats fram till ”de som släpper sin hund i områden med den extra risken med varg tar ett medvetet beslut man – som jag ser det – också måste kunna ta konsekvenserna av.”.
Mats!
Nu tror jag du blandar ihop saker och ting.
Att lära dem som är intresserade på vilket sätt jakthundar gör nytta är något helt annat än att ta reda på konsekvenserna av att jakt med löshund förbjuds helt.
Faktum är att jag fortfarande inte förstår rädslan här. Är det jag själv som tror mer på att hundarna behövs än de som är intresserade av löshundsjakt?
Jag inbillar mig nämligen att konsekvenserna om jakt med löshund förbjuds blir så pass svåra att jakt med löshund måste få fortsätta – vilket då alltså en konsekvensutredning skulle kunna visa. Är det bara jag som tror det?
Ok, Tack för svar Kerstin. Om det nu var ”en del” som önskade detta och du ansåg att det vore bra för att de då skulle förstå nyttan med löshundsjakt föreslog du då inte en utbildning i hur hundjakt fungerar? Vore väl lämpligt innan man begärde en utredning som faktiskt kostar en hel del pengar och som kan leda till en hel del märkliga beslut? Jag personligen misstänker att en utbildning i hur hundar används och fungerar i jakt inte hade ändrat eran synpunkt på en konsekvensutredning?
Jag får faktiskt inte riktigt ihop det Kerstin…Du skriver att du är inte är emot jakt men den förening du så ivrigt företräder kan tyvärr inte uppfattas på annat sätt…
Björn Isaksson!
Du har både rätt och fel, och precis som för många på värnarsidan så tror jag att det beror på okunskap om hur människor i de andra grupperna resonerar. Varför skulle man inte ställa upp gratis på något som kan vara till gagn för det man värnar om? Det görs redan nu, i form av hjälp med uppsättning av fårstängsel, och i vissa fall även röjning under trådarna.
En lärarinna (rovdjursförespråkare) som bor i en by i Värmland berättade för några år sedan hur hela byn ställde upp som drevkarlar. Resultatet blev inte bara att älgar sköts, utan även att människor fick möjlighet att lära sig lite mer om varandra och jakten.
Här i Stockholms län så har inte bara jag, utan fler medlemmar inom SRF erbjudit jägarna i Riala att ställa upp i drevkedja, men det var uppenbarligen inte så intressant. Vi har även erbjudit oss att bekosta den typen av västar som möjligen skulle kunna utgöra ett skydd – fast där hade vi folk på vår sida som motsatte sig detta för man menade att piggarna kunde utgöra en fara för vargen :-)
Själv resonerar jag som så att vi som värnar om rovdjuren inte får backa från att hjälpa till där problem kan uppstå. Att då skratta ut någon som frågar om hjälp med t ex folk till drevkedja – när man samtidigt påstår sig värna om rovdjur – blir i mina ögon väldigt, väldigt motsägande.
Vad är det då man egentligen värnar, om man vare sig vill erkänna problemen, eller försöka hjälpa till att lösa dem? Men visst, det finns gott om den sortens värnare också ;-)
Mats!
En förening ska företräda medlemmarna, och det hade under längre tid uttryckts en önskan från en del medlemmar om en konsekvensutredning av jakt med löshund.
När begäran om en konsekvensutredning skickades, så satt jag själv i styrelsen, och under diskussionerna så fanns det från SRFs sida inget som tydde på att syftet med begäran skulle vara att få till ett förbud mot jakt med löshund. Som jag skrev tidigare, så fann jag själv ingen anledning att motsätta mig begäran, och såg mer en möjlighet att kunna påvisa hur viktigt det är att ha duktiga och på uppgiften vältränade hundar bl a för att förkorta lidandet för skadade djur.
Men, jag är säker på att det bland medlemmarna i båda föreningarna fanns förhoppningar om ett förbud, men dessa tror jag samtidigt inte hade en aning om alla de tillfällen då en duktig jakthund är oumbärlig. Detta hade säkerligen kommit fram vid en konsekvensutredning, och det var därför jag – som styrelseledamot i SRF – också stödde förslaget.
Om du är duktig på att googla, så kan du säkert hitta ett flera år gammalt uttalande från mig där jag uttrycker att: Den dagen SRF som förening ställer krav på att jakt med löshund ska förbjudas, den dagen kommer jag att avsäga mig mitt medlemskap i föreningen.
Denna min åsikt och andra där jag försvarat jakt och fördömt vissa på värnarkollektivets ytterkanter, visste självklart medlemmarna om när jag blev invald i styrelsen. Det borde väl ändå säga något om vad SRF som förening står för?
Till sist: Jag kan mycket väl förstå misstänksamheten Mats, men att rikta den emot SRF som förening visar tyvärr att man inte fullt ut har förstått vad den föreningen står för.
Kerstin Fredin.
Jo, rent teoretsikt skulle det säkert gå att få ihop drevkedjor. Nu tror jag väl inte att folk ställer upp gratis på detta, ska dom ha del av köttet som betalning ska dom även lösa jaktkort. I Polen och andra fd öststatsländer finns det folk som tvingas arbeta för en spottstyver som drevkarlar, fåraherdar mm för sin försörjning. Vi kan ju inte ens få ihop svenskar till bärplockning och betgallring, så varför skulle dom vilja gå i en drevkedja?
Sedan har de flesta 5 veckors semester, med hänsyn till familj och andra intressen har i alla fall inte jag möjlighet att lägga mer än en vecka på älgjakten. Där tror jag du har det största problemet, tillgänglig tid till ineffektiv jakt finns inte.
Än så länge fixar vi avskjutningen med de hundar vi har i laget, men om vi hamnar i en situation där vi inte kan använda hundarna kommer vi inte att fixa det.
Utan hundar kommer många att tappa intresset och det kommer att bli svårare att få ihop tillräckligt med folk.
Vi får inte glömma bort att jakt är en hobby som jägare är beredda att betala ganska mycket för, men jag ser uppenbara problem om avkastningen från, och upplevelsen av, viltvården ska delas med allt fler rovdjur samtidigt som arbetsinsatsen måste öka för att hålla stammarna inom rimliga gränser.
Jakt är ett intresse, det är mycket och roligt arbete, men det finns en gräns när folk inte kommer att tycka att det är roligt längre. Jägarna kommer i takt med urbaniseringen bli allt färre, det ser vi redan tydliga tecken på.
Jag är rätt så övertygad om att om vi kontaktade SRF, SNF, Djurens rätt eller vänner eller vad dom nu heter, för få hjälp med drevfolk så skulle vi nog bli utskrattade. Du skulle förmodligen ställa upp, men troligtvis i din egenskap som jägare.
Så några gemensamma ansträngningar tror jag inte på, förväntningarna ligger på jägarna, det är ingen som förväntar sig att rovdjursanhängarna ska ta något ansvar för att hjälpa till att reglera klövviltet den dag det inte går att jaga med löshund.
Nej Kerstin, jag tror att hotet mot löshundsjakten är det största framtida problemet för skogs- och jordbruksskadorna, för att inte tala om viltolyckorna.
Och som du säger, rovdjuren kan aldrig ta över regleringen, 100 000 älgar kräver 800 vargrevir, det är som du förstår helt otänkbart. Dock är jag helt övertygad om att det är många ekosofers våta dröm. Dom kan helt enkelt inte räkna.
Jag går inte in på grytjakten, det tycker jag är rätt så tråkigt även om tysken ibland på eget initiativ drar igång sådana projekt. Jag tror du kommer att ändra uppfattning när mårdhundar och rävar gett dvärgbandmasken stor spridning.
Kerstin!
Ber om ursäkt om du tog illa vid dig. Fel av mig att skriva ihop dig med de grupper jag avsåg! Frågan kvarstår dock. Du skriver ju att du inte förstår varför vi jägare är motståndare mot en konsekvensutredningen då du är övertygad om de goda argumenten. Varför har du då önskat/önskar den? För visst har du väl skrivit en del inlägg där du försvarat ”dina” organisationers krav på en konsekvensutredning?
Vidare undrar jag: Kan du förstå varför vi är misstänksamma mot en sådan utredning med tanke på myndigheters hanterande av vargfrågan? Tror du att tilltron till våra myndigheter är hög inom jägarkåren för tillfället? Tror du själv på fullaste allvar att kravet på en konsekvensutredning egentligen inte bottnar i ett försök att motverka jakt ”generellt”?
Uffe B!
Vad man accepterar/stödjer har ju att göra med ens egna referenser.
Jag har alltså svårt tro att människor i gemen här i Sverige skulle acceptera att en art togs bort ur vår fauna enbart för att tillfredsställa en mindre grupp människors fritidssysselsättning under 6 av årets 12 månader. Har du en annan uppfattning, så är det självklart helt OK för min del.
Samtidigt betyder det förståss att de som släpper sin hund i områden med den extra risken med varg tar ett medvetet beslut man – som jag ser det – också måste kunna ta konsekvenserna av.
Hade man gjort det generellt – så tror jag aldrig SRF hade varit delaktig i att begära en konsekvensutredning av jakt med löshund. Men, det är förståss min uppfattning som inte nödvändigtvis behöver delas av andra inom föreningen.
Med ”inte emot jakt med löshund generellt” så menar jag att de flesta former av jakt med löshund är helt OK för mig, men att det finns några undantag. Ett av dessa är grytjakten, som i mina ögon är en förlegad form av jakt som inte passar in i ett moderna och djurvänligt samhälle. Men åter igen – det är min åsikt och jag respekterar fullt ut att andra har sin.
Kerstin!
Jag tror inte en sekund på detta då det på sidan 19 står att i 10% av fallen såg man själva angreppet. Dom som såg detta bör då ha sett vad som försegicks angreppen, om hunden eller vargen jagade, om det är som det står att 11% av fallen så såg man att hunden vargen innan angreppet så innebär det att vid mer än samtliga tillfällen man sett angreppen så har hunden jagat vargen. Hur kan det vara möjligt då man bara sett 10% av fallen då angrepp skett att då 11% av fallen så jagade hunden vargen, tror du på det själv Kerstin
OK Björn Isaksson, men om det inte finns tillräckligt med människor att reglera viltstammarna utan hundar, då skulle väl det problemet kunna lösas genom en samlad ansträngning att minska viltstammarna?
Snälla, uppfatta nu inte detta som ett försök att nedvärdera jakt med löshund, bara som ett sätt att visa att problem kan lösas på många olika sätt.
Med tanke på den med rekordfart ökande vildsvinsstammen, så är väl frågan hur många som kommer hinna att ägna sig åt annan jakt framöver – i alla fall i den södra halvan av landet. När det gäller jakt på vildsvin så är jag inte heller säker på att jakt med hund är det bästa alternativet för att få ner antalet djur, och på kontinenten verkar drevjakt med drevkarlar vara det vanligaste om målet är att begränsa stammen – eller har jag fel där?
Att förvaltningen av viltstammarna ska överlämnas till rovdjuren är f ö inget jag själv på något sätt förespråkar, och även om det finns många bland SRFs medlemmar som säkert är inne på den linjen, så har jag aldrig uppfattat att SRF som förening skulle stödja en sådan policy. (Jag var ju styrelsemedlem under några år, så jag har ju viss insyn)
Nu har jag aldrig ägnat mig åt flugfiske, men jag tror jag förstår vad du menar. ;-)
Samtidigt stödjer just den liknelsen min uppfattning att jakt med löshund inte alltid är en absolut nödvändighet, men just att samarbeta med en hund under t ex jakt, medför en hel del nöje och glädje för oss människor.
Till sist vill jag säga att jag själv ytterst sällan har fått mina inlägg refuserade på rena jaktsidor här på nätet, men jag tror det kan ha att göra med att jag verkligen vill försöka visa min respekt för andra, även när de har åsikter som är de rakt motsatta jämfört med mina egna. De gånger jag lyckas bäst är nog när jag verkligen anstränger mig att INTE låta känslorna styra ;-)
Meningslös statistik, som dessutom är vinklad (notera kravet på objektivt konstaterande att varg/vargar sökt upp hunden, medan det i det andra fallet räcker med att ”hundföraren såg att hunden drev vargen innan angreppet”.
Skulle jag tolka sistnämnda så är det utanför vargrevir, en vandringsvarg. Formuleringen antyder ju att det bara är fråga om en varg som drivs.
Sen är ju felmarginalen enorm när du har 75 % okända fall, de fördelas knappast 50/50 om man säger så, snarare skall du justera bort fall som är ovanliga (och tillämpa samma beviskrav).
Det finns givetvis fall när rovdjursskarpa hundar (främst stövare antar jag) skulle kunna driva varg, i Svensk Jakt finns ju en skildring av hur finnarna jagar varg, där de släpper hundar när vargarna är på benen. Men det finns många jakthundsraser och jaktformer där det är tämligen orimligt att tro att hunden skulle börja driva varg. Så den VSC-statistiken bör de ta hem och kvalificera ytterligare.
Ove Bergqvist!
Om du läser på sidan 19-20 i bifogade länk, så står där bl a:
CITAT I 14 % av fallen har det gått att konstatera att vargen/vargarna aktivt
har sökt upp hunden. Vid 11 % av de tillfällen då en hund blivit skadad eller
dödad av varg såg hundföraren att hunden drev vargen innan angreppet.
I 75 % av fallen vet vi inte om vargen sökte upp hunden eller tvärtom. Utifrån
dessa siffror verkar det vara ungefär lika vanligt att hunden aktivt söker upp
vargen som tvärtom. SLUT CITAT
Att det aldrig är hunden som jagar vargen stämmer alltså inte, men det är förståss lättare att påverka hunden att avstå från detta, än det är att påverka vargen.
http://www.viltskadecenter.se/images/stories/Publikationer/rovdjur_och_hundar.pdf
Kerstin; det kan vara svårt att förstå hur du tänker när u argumenterar. Du menar att människor i här i landet skall acceptera att hundarna tas av varg då vi endast får släppa hundar under ett begränsat antal månader under året samt att man också skall acceptera ett begränsat hundbrukande p g a samma orsak?! Det låter för mig mycket märkligt. Månniskors livsrum skall då inskränkas enkom genom det argumentet att det ändå ”bara” går att jaga med hund under ett begränsat antal månader. Vad menar du med att du generellt inte är emot löshundjakt? Att ett vildsvin tar en hund beror som någon skrev på att hunden jagar vildsvinet. Jag tror också att om man räknade ut hur många vildsvin det finns och hur många hundar det tas av vildsvin samt gjorde det samma med varg så skulle vargen ligga mycket, mycket högre som potentiell hundräpare än vad vildsvinet skulle göra. Vargen är för hunden per capita den farligaste att möta i skogen. En konsekvensutredning i falet med löshundsjakten är som att fylla vatten i havet, helt onödigt. Vi vet att många av de hundar registreras i landet är jakthundar, vi vet att det vore mycket svårare och i vissa fall omöjligt att kontrollera viltet genom jakt utan hund, vi vet att vi behöver hundar för eftersökande av skadat vilt, vi vet att det är betydande ekonomiska summor som multipliceras i landets ekonomi genom jakten med hund, vi vet att flera inhemska raser skulle riskera att försvinna om jakten med hund begränsades. Vad skall vi utreda?
Kerstin! Det är skillnad på om hunden blir atackerad av ett vilsvin eller en varg.
Hunden som blir atackerad av ett vildsvin jagar vildsvinet och man får då ha med i beräkningarna att en olycka kan hända.
Ett vildsvin atackerar aldrig en hund som tex. driver en älg eller ett rådjur.
Men en hund som blir atackerad av varg är jag 100% säker på att den inte jagar vargen
Ur det verkliga livet! Jag en gammal skogsfågeljägare som jagat tjäder och orre med stående stötande apporterande hund, nu vågar jag inte släppa hunden längre för sök i områdena jag jagat skogsfågel förut på grund av varg, det fungerar inte att jaga fågel med en stående hund i koppel ingen mäniska har kondition att söka ut så mycket som hunden gör.
Skulle jag råka skjuta en tjäder och den blev gångkarl som vi säger när den är skadeskjuten och springer då ifrån mig så i normala fall går hunden ifatt den och apporterar fågeln. Törs nu inte släppa hunden vilket gör att den fågeln får lida.
Vi som inte har tillgång till fasanjakt eller ripjakt utan bara skogsfågeljakt vad gör vi nu? Tycker så oerhört synd om hunden som inte kan göra det hon älskar mest.
Har jagat fågel i 25 år med stående stötande apporterande hundar men min hund som står parkerad i hundgården nu får bli den sista, hade sett fram emot pensionen och tillbringat dagarna i skogen med bästa vännen i sina sök efter fågel.
Kerstin Fredin.
Jo, jag anser att vi nog har missat att föra fram argumentet att vi i stora delar av landet helt enkelt inte klara av att reglera klövviltstammarna utan våra löshundar. Det finns helt enkelt inte människor som kan sätta av tillräckligt med tid. Det verkar ingen på kramarsidan förstå. Man tror helt enkelt att rovdjuren ska göra jobbet, man har helt enkelt inte fattat hur stora rovdjursstammar som då krävs.
Sedan håller jag med dig att vi också måste förklara hur viktigt det är med etiken och hur hundarna i det avseendet är helt avgörande. Många kramare brukar ju skriva att det måste vara stressande för djuren att ha en bjäbbande hund i hasorna, då visar man att man inte förstått eller kan något om löshundsjakt över huvud taget. Det var ju för väl att regeringen inte gick med på att utreda löshundsjakten som SRF föreslog. Det verkar vi glädjande nog vara överens om.
Jag har säkert varit mer än lämpligt otrevlig jag också när sinnet rinner över och jag tycker mina meningsmotståndare är mer än lovligt inkonsekventa och lögnaktiga. Både Gunnar och Madeleine har nog vid olika tillfällen stoppat mina inlägg vilket jag i efterhand är taxam över.
Nu tror jag att vanligt folkvett i kombination med fakta i det långa loppet kommer att vinna och till slut kommer även kramarna komma till sans och acceptera forskningsresultat även om de går emot vissa dogmer. Jag tror också att du kommer att inse att du inte hör hemma i en förening där man tycks bli mer och mer extrem och likgiltig infor andras situation. Jag har trots allt ett visst hopp om dig, Kerstin;)
Jakt utan hund är som flugfiske med sjunklina, inte helt värdelöst, men heller inte riktigt det jag menar med flugfiske.
Mats! Det är lika tråkigt när människor tolkar in något i en text som inte finns där, som när de påstår att man är något man vare sig är eller vill vara. Vad blir det då för mening att föra en dialog när den ene har så färgade glasögon att han inte ens förstår vem han för dialogen med?
Jag föreslår att du läser mitt svar till Björn Isaksson, så har du min inställning. Vad andra – som t ex jaktmotståndare tycker, får du fråga dem!
Madeleine För att kunna bedriva en efektiv jakt på klövvilt så behöver vi våra löshundar.
Den formen av jakt är det Sjf Borde försvara med Näbbar och Klor inte som nu med svansen mellan benen.
Mäniskan är Född Köttätare från tidens begynnelse hela vår kroppskonstruktion är annpassad efter det
Till dem som tycker att vi skall förbjuda löshunds jakten kan jag bara säga att Ni vill medvetet ta bort ett Kullturarv. I mina trakter finns Hällristningar där det bevisligen användes Löshund
Kerstin!
Förstår inte…varför vill du ha en konsekvensutredning om du är övertygad om att den visat att hunden behövs??? Behöver vi göra av med mer pengar på märkliga förslag från människor utan naturkunskap?
Det enda argumentet ni jaktmotståndare borde behöva för att förstå är: för att vi ska ha hundar som klarar eftersök krävs att de får jaga. Övriga argument kan vi då lägga åt sidan så slipper ni ens fundera på dem. Inte särskilt svårt att förstå och behöver ingen konsekvensutredning (som troligtvis skulle utföras av NVV med all den underbara kompetens de verkar besitta).
När kollade SKK eller någon annan vad medlemmarna tyckte innan de gav sitt remissvar Mats S Johansson?
Jag kan hålla med om att många bland de som är emot jakt, säkerligen hoppades på en utredning som skulle stödja ett stopp för jakt med löshund.
Själv var jag absolut övertygad om att en konsekvensutredning istället hade visat att hunden behövs för jakten – inte minst för att minimera lidandet för viltet. Därför har jag faktiskt fortfarande svårt att förstå varför en del var så negativa. Det verkade mer som om vissa inte ens trodde på sina egna argument. :(
Men, men – nu blir det ingen utredning, och ska jag vara ärlig, så är det inget jag sörjer över heller ;-)
Att hunden många gånger behövs för att göra jakten mer effektiv har jag inget att invända emot Björn Isaksson, men varför inte lägga mer krut på att förklara nödvändigheten av jakthundar för att hålla jakten på den säkra, etiska och humana nivå vi vill istället?
Jaktmotståndare eller de som enbart ogillar jakt med löshund struntar blankt i om jakten är effektiv eller inte – eller kanske snarare tvärt om. Men att djuret dör så snabbt och smärtfritt som möjligt – har de – och även andra – svårare att motsätta sig och argumentera emot. Använd det argumentet istället.
Sedan får jag väl säga att du tillhör de relativt få som kan hålla dig till saken – även om vi ibland har diametralt motsatta åsikter i själva frågan :-) Tror inte jag någonsin sett dig komma med personangrepp eller försök till nedsättande omdömen av meningsmotståndare – eller har jag missat något? ;-)
Kerstin Fredin.
Den här gången ska jag försöka svara utan att sabotera Madeleine’s inlägg. (förlåt Madeleine, men förra gången brast det)
Nej Kerstin, varför skulle du ha förändrat din syn på saken. Trots ditt, enligt egen uppgift, ivriga sökande efter fakta så har jag aldrig sett dig erkänna att du haft fel i något som har med jakt eller rovdjur att göra under alla de åren som debattens vågor gått höga.
Jag konstatera dock tacksamt att SKK, efter att ha checkat vad deras medlemmar anser i rovdjursfrågan och trots din namninsamling, antagit en ståndpunkt där man inte går i bevarandesidans ledband. En annan sak som värmde mitt hjärta var deras kraftfulla avstånstagande till SRF (den förening vars policy du stödjer, eller hur) krav på en konskvensutredning av löshundsjakt. http://www.skk.se/nyheter/2012/3/sa-tycker-skk-om-jakt-med-los-hund/
Jag beklagar om jag använde ordet löshundsjakt och om det var 150.000 eller 300.000 ”falska” SJF supportrar spelar antagligen ingen roll….
Jakten för mig handlar till största den om samarbete med hundarna, jakt utan löshund, drivande, stötande eller ställande kan jag i princip vara utan. Så för min del kommer det inte in någon ”promenadlimpa” i huset.
Utan löshunden kommer vi inte att kunna reglera klövviltstammarna så vi måste försöka föra fram hundens betydelse för en effektiv jakt.
OBS! Inte ett ord om vargen i mitt inlägg eller kritik av meningsmotståndare, det känns faktiskt ganska bra.
Tack Madeleine!
Ja Robert, det finns nog många sätt man kan jaga på. ;-)
När jag själv blev introducerad i jaktens hemligheter på 80-talet, så fick jag ”trampa hare” och tuta i ett jakthorn med jämna mellanrum så att passkyttarna hörde hur ”drevet” gick.
Det var härliga tider. :-D
Vi får helt enkelt börja jaga med Katt!
Katten har inga som helst krav på sig att gå i våra (led)band så det är bara att börja avla fram rejäla katter för vildsvin och björnjakten… kan man avla på Tiger? Då slår vi väl två flugor i en smäll (förlåt… klappar ska det va) en härlig jaktkamrat och en gynnsam bevarandestatus för tigern!
Se där, man måste bara vara positiv i alla lägen!
Foten i kläm, jajjamen
Ja Mats S Johansson, jag startade det där uppropet en gång i tiden, och jag har samma syn på saken då som nu. Jag ansåg då som nu, att det inte är SKKs sak att diktera vilken rovdjurspolicy alla rasklubbar och specialklubbar som är bundna till dem ska följa. Åtminstone då, så stod det närmast i strid med deras stadgar.
Att medlemmarna i rena jakthundsklubbar säkert ställer sig bakom samma rovdjurspolicy som SJF det betvivlar jag inte alls, men när det för några år sedan påstods att SKKs kanske 150000- eller om det t o m var 300000 medlemmar totalt skulle ställa sig bakom – då blev jag milt sagt förbaskad. I det antalet medlemmar som angavs ingick jag nämligen själv hela 4 gånger (SKK, SSRK, Labradorklubben, SBK) och ingen hade frågat mig vad jag tyckte om rovdjurspolicyn som antagits.
Uppfödare jag talade med var också förbaskade, för utan medlemskap i SKK så kunde de inte få sina valpar registrerade.
Och du Mats S Johansson – det stod inte ett dugg om löshundsjakt i det där uppropet, så där får du allt korrigera dig ;-) Det hela handlade om den första licensjakten på varg.
Anton..
Tack!
Hade varit jobbigt att hänga i koppel efter Snaps på den bilden, max 6-7 grader varmt i vattnet :-)
Att det är svårt – eller i de flesta fall omöjligt – att jaktträna hunden i koppel, håller jag naturligtvis med dig om Madeleine. Jag tillhör f ö dem som deltar vid jakt ibland, så något motstånd emot löshundsjakt generellt – det känner jag inte.
Jag kan t o m njuta av att följa drevet med en kortbent och tätskällande hund, där man ibland kan få en skymt av drevdjuret när det plockar lite ätbart innan det lugnt drar sig vidare när skallet kommer för nära. Så visst kan jag förstå dem som inte längre vågar släppa sina hundar.
Det jag opponerar mig emot är de – som jag uppfattar – många gånger överdrivna argumenten. För dem som inte vet något om jakt överhuvudtaget kan de framstå som absurt att ena dagen förlora en hund under vildsvinsjakt – utan några som helst rubriker men om förlusten vid ett senare tillfälle beror på varg, så slås rubrikerna upp stort. När många av hundarna under kanske mer än halva året dessutom inte kan släppas p g a lagar och förordningar – så kan det framstå som än mer absurt att kräva att en inhemsk art helst ska tas bort helt från vår fauna – enbart för att man ska kunna släppa hundar lösa för jakt.
Så enkelt är det ju inte, men även om SJF inte har en 0-vision på agendan, så är det många – även bland de som egentligen inte bryr sig – som uppfattar det då.
Frågan är stor och viktig för många, men till skillnad från dem som antingen vill ha bort vargen helt eller förbjuda jakt med löshund, så tillhör jag dem som tror på att vi så småningom kommer att hitta lösningar som de flesta kan acceptera.
Madeleine
Det är nog snarare så att det är den icke jagande hundägaren som borde ha sin hund kopplad
folk i Gemen tror att bara när man får ha hunden lös så kan man bära sig åt hur som helst
Jag ser varje år hundar av icke jagande raser förfölja vilt eller så springer dom runt o skäller på allt o inget
Vi vet att det är inte tillåtet att en hund förföljer vilt om man inte använder den i jakt just då och naturligt vis på jakt marken
Man skall väll inte sticka under stol med att det finns Jägare som inte borde ha hund oxå
det finns ju tyvärr hundar som driver allt från 5 timmar till 5 dygn!
Jag har själv haft ett par sådana och när det inte gick få slut på det finns bara en väg att gå
Madeleine jag tror SKK inte uppfattade frågan så allvarlig som den var när det bara var vi i Värmland och Dalarna som satt med problemet, det är först nu när mer befolkningstäta län börjar påverkas som den fullkomligt orimliga påverkan tydligt framgår.
Sen tror jag inte det är riktigt möjligt att tala om hundraserna och de jaktfientligas paradoxala inställning till hundar och hundjakt (som jag uppfattar syftet är) utan att tala om rovdjuren, det är den frågan som gett de jaktfientliga en kanal ut på samhällsnivå, sen att de inte kan något utan bara ifrågasätter och gör egna statistikuttolkningar är en annan sak. Skall man göra ett kraftfullt ingrepp mot hundplågeri skall man inte förbjuda hundjakt i vargrevir, det är vad hunden brinner för och hunden har hälsan – istället skall man göra ett tillslag på Gärdet en morgon och kväll, kanske lunch också om man vill ge sig på pensionärerna och de tjockaste taxarna.
//Anton
Tack!
//Kerstin
Statistik kring registrerade valpar finns på SKK:s hemsida. Sen måste man förstås också fundera över var i riket hunden skall leva och vilket vilt den skall jaga (som finns där hunden skall jaga alltså). En stövare ersätter aldrig en vildsvinsras kan man väl sammanfatta det som, helt olika jaktsätt och användningsområden (typiskt sett).
Madeleine.
Bättre sent än aldrig men du har nog rätt. Jag googlade SKK och rovdjur och snubblade t.o.m över en namninsamling där man påstår att SKK går i SJF ledband när det gäller löshundsjakt och rovdjur.
En form av bandtvång som man tydligen inte är för. :)
Kerstin, ledarskap är bra. Vi är ett rätt ordentligt gäng som kan ta hunden på promenad och låta den springa med oss utan att riskera att de hittar på ofog. Kan vi inte det ska den kopplas. Ansvaret är alltid hundägarens. Men vi kan aldrig jaga eller jaktträna våra hundar i koppel. Då måste de vara lösa. Våra hundar är aldrig färdiga jakthundar från första början. De måste lära sig och få erfarenhet.
Vargstammens storlek, beroende på hur den kommmer att se ut, påverkar också huruvida hundägare och jägare vågar släppa sina hundar eller inte.
Är det så vi vill ha det? Vi måste åtminstone diskutera det. Det är inte bara att koppla alla hundar och tjoa vidare. Frågan är större än så.
Madeleine och Mats!
SKK tog till sig SJFs rovdjurspolicy för många, många år sedan. Kan ha varit redan då SJF och SKK delade på ett kontorshus i Kista.
Det är alltså inte något nytt.
Mats, våra hundar är en angelägen fråga som måste lyftas fram. Jag vet inte vad som ligger bakom SKKs agerande. Kanske har de inte varit säkra på att de har medlemmarna med sig?
Gustaf-Wilhelm Hellstedt!
Nyregistreringen minskar för en del gamla jaktraser, men det har ju kommit till en mängd helt nya raser bland jakthundarna.
Hur ser den totala siffran ut för samtliga jaktraser?
Det skulle också vara intressant att enbart titta på de raser som nästan uteslutande används för jakt och hur det såg ut för ca 20-30 år sedan jämfört med nu.
Att man ändrar val av hund gissar jag delvis beror på den ökande vildsvinsstammen – men det finns säkert andra orsaker också.
Nu är jag inte så säker på att de som ogillar jakt verkligen ställer kravet att alla jakthundar ska gå i koppel. Det är nog mer att man upplever att en del ägare inte själv alltid tar ansvar för vad som händer hunden, när man släpper den utanför sin omedelbara kontroll.
Jag är inte heller så säker på att de hundar som vanligtvis arbetar nära sin förare, är så beroende av att få springa fritt och nosa runt, utan istället arbeta med föraren för att känna sig delaktig i teamet – även under promenaderna.
Det bygger jag delvis på erfarenheterna från en kurs i ledarskap som jag gick med en av mina labbar, och där allt hängde på att hunden såg mig som ledaren man aldrig ifrågasatte. Inte p g a rädsla eller tvång, utan som ett fritt val från hundens sida.
Du har ju själv ett antal hundar, och kanske du har det absoluta ledarskapet för dessa att du kan ha dem lösa på promenaden, och att de då aldrig ens skulle komma på tanken att börja nosa runt eller sticka iväg efter någon spännande – såvida det inte gavs det i uppgift av dig.
Med tanke på att de flesta jakthundar bara tillåts löpa lösa (utanför förarens omedelbara kontroll) mer än 6-7 månader om året – och kortare om snön ligger djup eller skaren ligger hård – så kan det ju inte vara fel att hitta annat som stimulerar jyckarna lika bra under andra tider på året. Här kan den ”aktiva” promenad göra underverk.
Nu tycks det absoluta ledarskapet bygga på att det är jag själv – som ledare – som är den som alltid tar initiativet – och det är här det kan bli svårt. Vem kan motstå en bedjande blick? Inte för att det medför godis som belöning i vårt fall, men klappar och kel är lika välkommet – men det var hunden som tog initiativet, inte jag.
Med det där absoluta ledarskapet över jycken, så skulle ingen hund behöva gå kopplad någonsin – men tyvärr är det nog få av oss hundägare som kommer upp i den klassen. Jag gör det inte, kan jag villigt erkänna ;-)
Inom hägnat område kommer man nog få släppa lös hundarna även i fortsättningen så jag tror att t.ex. Stövare kommer bli utmärkta agilityhundar när det inte bara är jägare som är uppfödare. Så nog finns det en framtid för en del raser även om det inte är inom jakt. Men att släppa lös hundarna i framtiden om vargivrarna får fritt spelrum lär nog inte tillåtas. Tur att de inte tillåts ha fritt spelrum… Heja SvJF
Bra inlägg. Hundar behöver såväl fysisk som mental stimulering. Bilden är för övrigt fantastisk!
Kudos även till Fjollträsk för en träffsäker kommentar.
Håller till fullo med om att hundar skall få springa, springa mycket, det är ju det bästa de vet. Jag delar också upprördheten över den ”bakåtvända syn” som utan samvetskval från ägarnas sida leder till en ”skittillvaro” för hunden. Tyvärr är denna ”bakåtvända syn” något som även drabbar många jakthundar.
Det finns väldigt många hundar som skulle må mycket bättre, både fysiskt och mentalt, om de istället för att tillbringa alla dagar utom jaktdagar och några enstaka träningstillfällen i hundgård fick komma ut på en koppelpromenad lite då och då.
Madeleine.
Jag hoppas du väcker en massa hundägare med ditt mycket träffande inlägg och att de törs bemöta det. Jag har länge förundrats över, och med tiden utvecklat en högst personlig och absolut ovetenskaplig teori, varför man hittar så många hundägare bland de mest fanatiska jaktkritikerna och då speciellt de som motsätter sig jakt på varg. Det hade varit intressant att få den testad. Vi får väl se…
Vet du förresten varför det tog så lång tid innan Svenska Kennelklubben ”kom på banan” och vågade säga vad de tycker i jaktfrågor?
Gustaf-Wilhelm, du har naturligtvis rätt. Det kan vi inte komma ifrån. Jag hoppas att vi i fortsättningen av tråden kan diskutera just våra hundar och deras framtid. Den vanliga rovdjursdiskussionen vill jag undvika här.
Redan nu är flera jakthundsraser på tillbakagång då jakten förändras i samband med den växande vargstammen. Vi kommer att se en klar urtunning av de drivande jakthundsraserna, speciellt bland uppfödare norr och väster om Stockholm. Dessvärre kommer inte Naturvårdsverket att satsa lika stora resurser på att bevara de traditionella jakthundsraserna som på vargstammen.
Men Madeleine, alla vet ju att grythundsjakt i det närmaste är att likna vid hemfridsbrott… För där bor ju Herr Grävling och man har ju sett hur det ser ut i grytet i ”Det susar i säven”, komplett med små gardiner för fönstren under rötterna.
Sen har vi ju de andra hundarna som drar fram i markerna och sprider skräck med sina ”blodtörstiga skall” (citat journalistprisvinnande Peter Kadhammar). Klart man måste ”konsekvensutreda” vad det innebär.