En ”ny” viltmyndighet
Naturvårdsverkets nya viltstrategi sopar rent framför egen dörr? Foto ©: Fredrik Widemo
Naturvårdsverket presenterade under tisdagen sin Strategi för svensk viltförvaltning i Almedalen. Glädjande nog verkar det som om NV har tagit till sig en hel del av den kritik som framförts mot dem. Nu sätts fokus på att främja brukande av vilt som resurs och en ekosystembaserad samförvaltning. Genomförs strategin kostnadseffektivt och pragmatiskt kan det här bli hur bra som helst.
Sedan den nu nedlagda Jaktlagsutredningen föreslog en ny viltmyndighet har den nya regeringen låtit NV ta fram en strategi för viltförvaltningen. Den får väl närmast ses som en avsiktsförklaring och ett avstamp med NV kvar vid rodret. En ny myndighet känns rätt avlägsen…
Precis som när NV nyligen genomförde seminariet Skogens guld, så är det tydligt att myndigheten tagit till sig av Jägareförbundets kritik att ingen myndighet har ett uppdrag att främja brukandet av vilt som resurs. Nu lyfts främjandet av brukande fram som första punkt. Det är självklart utmärkt, och en central fråga när vi ska kompromissa mellan olika ekosystemtjänster som viltkött och talltimmer.
NV betonar även vikten av att ha en adaptiv, ekosystembaserad samförvaltning som utgår från ett lokalt perspektiv. Många tunga ord, men extremt viktigt. Därmed ska förvaltningen byggas underifrån och vi ska inte förvalta viltstammarna var för sig. Vi ska inte heller bara förvalta viltet, utan även fodret. Om det är något som absolut alla verkar vara överens om just nu så är det betydelsen av samförvaltning av våra viltarter.
NV vill se över Jaktlagstiftningen, särskilt Jaktförordningen. Där finns det absolut ett antal olika sakfrågor som inte omhändertagits på ett bra sätt. Själva Jaktlagen är däremot i mina ögon modern. När det gäller § 4 är den faktiskt hypermodern. Paragrafen uttrycker olika aktörers gemensamma ansvar för att viltet förvaltas i balans med andra intressen. Eller ekosystemtjänster, om man så vill.
Det finns dock några delar i strategin som är litet oroande. Jägarkårens stora engagemang som folkrörelse för ett hållbart brukande av viltet nämns ingenstans. Inte heller nämns jägarnas viltvårdsarbete, där man lägger ned 3 miljoner mandagar och 500 miljoner skattade kronor. Den ideella och offentliga viltförvaltningen måste uttalat stärka och respektera varandra, som jag ser det.
NV:s skrivningar om eventuell skattefinansiering av viltförvaltningen är bra, men i nästa mening vill man även se över vart Viltvårdsfondens medel går. När man läser andra delar av strategin är det uppenbart att NV vill ha en större andel av fonden för sitt arbete, och för att fördela till olika aktörer. Detta har utretts förr, och är inte kostnadseffektivt. Vi vet också att betalningsviljan för jaktkortet knappast kommer gynnas om delar av viltvårdsfonden går till organisationer som ses som jaktfientliga av jägarna
Det förefaller även som om NV vill ta över det nationella ansvaret för viltövervakningen, som Jägareförbundet skött sedan 1939. Gissningsvis tänker NV sig samma modell här, dvs. Jägareförbundet är en tänkt utförare av arbetet. Men möjligen bara en bland flera.
Sätter NV fokus på kostnadseffektivitet och att inte bryta sönder fungerande system kan det här dock bli riktigt bra, och det är ingen tvekan om att vi ser ett trendbrott i verkets hantering av viltfrågorna.
Hur mycket allvar man menar med att främja brukandet lär snabbt visa sig. NV skriver dels att de skall verka för allmän jakt på så många arter som möjligt, dels att de vill reglera möjligheten att utfodra vilt. Allmän jakt på älg eller kron lär få stora delar av jägarkåren att sparka bakut direkt, liksom eventuella inskränkningar i möjligheten att hjälpa rådjuren att överleva vintern.
Det finns onekligen en del förtroendekapital som behöver byggas upp ute i landet, och strategin får nog ses som ett fall framåt. Den måste dock snabbt följas upp med kloka beslut i sakfrågor.
Björn.
Är man optimistisk kan man kanske hoppas att det här skrämmer NVV från att vara allt för specifika i sina krav och kriterier, men å andra sidan, när såg man senast en av professionella journalister genomförd granskning av något som MP, V, SNF eller någon annan av de s.k. naturvårdsorganisationerna….
http://www.svt.se/ug/miljardaffar-gjordes-upp-pa-forhand
Björn, vi är väl medvetna om konsekvenserna. Detta är ju en linje som somliga partier och organisationer drivit länge. Även organisationer som får egna uppdrag på motsvarande belopp, eller mer, för övrigt.
Ja, Fredrik,
Offentlig upphandling kan jag efter 30 år som säljare och upphandlare. NV är fria att bestämma vilka tjänster de vill köpa och hur de ska utföras, men inte från vem man köper dem.
Man får bara ta hänsyn till de krav och kriterier man ställt upp i sitt förfrågningsunderlag. De mervärden en anbudsgivare erbjuder utöver detta får inte vägas in i bedömningen.
Förstår du hur det kan sluta om vissa, i debatten förekommande tjänstemän, ställer upp krav och kriterier?
Varför tror du att de vill upphandla det här i stället för att jobba vidare med det allmänna uppdraget?
Som sagt, deras mål är att avväpna oss, tro inget annat.
Mörkret.
Tack för de varma orden. :)
På tal om att gräva. Det här hittar man även om man bara har en liten ”trädgårdspade” att gräva med.
Åsa Romson har redan sett till (min kommentar 15:22 igår) att både Naturskyddsföreningen och Noaks Ark/Sveriges Ornitologiska Förening finns representerade i det Insynsråd som ska granska hur Naturvårdsverket genomför Riksdagens beslut.
Var SNF och SOF står i jaktfrågor bör det inte råda någon tvivel om. Det är bara att se vad de skriver på sina egna hemsidor.
”Den som tar f…n i båten får ro hennom i land.”
Jag hoppas, för den biologiska mångfalden i Sveriges, och för de som lever i den svenska landsbygdens, skull att Stefan Löfven är en bra roddare….
Mörkret,
vi har som sagt ett tydligt internt beslut att arbeta för en ny Viltmyndighet, vilket vi gjort och gör. Tills vi förhoppningsvis har en sådan måste vi hantera NV efter bästa förmåga.
Skönt att se kloka inlägg från Bertil, Björn och Mats. Ni har redan satt ord på mina tankar. Jag tror att de allra flesta inom jägarkåren känner ungefär likadant.
Personligen menar jag allvar när jag säger att förtroendet för NVV för alltid är förbrukat. Det har gått så långt att jag tror att de själva känner att ”får vi vara kvar i den här frågan är det underförstått att vi har mandat att vansköta detta bakom en fin fasad, precis som vi alltid gjort”.
Det finns ingenting alls som talar för en förändring. NVV är det verkställande organet i treenigheten med SNF (lobbyorganet) och MP (där man söker folkligt stöd för de intressen SNF lobbar för). Nu när det går tungt med det folkliga stödet (MP har halverats på ett år) blir det än viktigare för treenigheten att NVV får så mycket makt som möjligt när politiska beslut ska omsättas i praktisk handling. Hade MP varit större kunde man ju faktiskt hävdat att det funnits en folkvilja bakom intressena som SNF och NVV torgför och då kunde NVV helt enkelt ha låtit politiska beslut omsättas precis som de ser ut. Nu när folkviljan ser så annorlunda ut måste de helt enkelt i än större grad avvika på kursen för att det ska bli som de själva vill ha det.
Jag hoppas att alla jägarorganisationer faktiskt väljer att hoppa på tåget i tid nu. Riksdagen har sagt sitt och folkviljan vill ha en ny viltmyndighet. Om regeringen (styrd av MP i denna fråga) obstruerar kan oppositionen spela ut kortet som kallas misstroendeförklaring. Det är så ofantligt mycket tyngre än exempelvis hotet om EU-domstolen angående licensjakten på varg.
Sverige har för övrigt just förlorat målet om moms på frimärken i EU-domstolen. Det blev knappt en notis om det i media. Varför görs det svarta rubriker ens vid blotta tanken på risken för EU-domstolen i vargfrågan? Jo, man söker driva lobbyarbete och politik med skrämselförtecken!
SJF är så fortsatt naiva mot NVV och tycks vända kinden till varje gång man ser sig bli lurade. Medlemmarna som sett detta har förstås i förargelse lämnat förbundet. Jag talar där av egen erfarenhet.
Vill ni bli starkare genom att få upp medlemstalen är det dags att tala med brösttoner och faktiskt kalla en spade för en spade. Jobba likt en åklagare och samla på er tillräcklig bevisning för hur NVV misskött sitt uppdrag! Det finns hur mycket som helst att gräva fram och med alla fakta på bordet kommer även (S) att med besked vilja stycka upp Naturvårdsverket och inrätta en ny viltmyndighet. Det är jag fullständigt övertygad om.
Får NV det som de vill kommer de nog med största sannolikhet välja SJF för hyfsat stora delar delar, eftersom andra kommer få svårt att utföra jobbet. Exempelvis vill NV ha det övergripande ansvaret för viltövervakningen enligt strategin. Avskjutningsstatistik lär SNF varken kunna eller vilja samla in.
Men det gäller inte nödvändigtvis för alla delar, nej… och de skriver tydligt att de avser använda någon typ av upphandlingsförfarande mellan olika aktörer.
…”med SJF som utförare” eller SNF och WWF om NV själv får välja. Jag litar inte på dem en sekund.
Sorry Fredrik.
Jag tar tillbaka sista frågan.
Länk till dokument Länsstyrelsen Gotland
Och högsta ansvaret för vad som händer i regeringen har…..
Björn Isaksson.
Hårda ord för att var från dig, men jag håller med.
Var ligger så det yttersta ansvaret?
NVVs agerande ”granskas” av något som heter Insynsrådet. Sammansättningen i det rådet är bestämd av regeringen och framgår här: http://www.naturvardsverket.se/Om-Naturvardsverket/Organisation/Insynsrad/
Någon som vet om sammansättningen i Insynsrådet har förändrats efter det senaste valet? Jag tycker inte jag känner igen namnen sedan jag checkade senast.
Vem kan ha bestämt att den ”ideella föreningen” Naturskyddsföreningen ska ha sina fingrar i den ”spenaten”……?
Att de vill ha delar av vårt allmänna uppdrag står fullständigt klart. Även om de möjligen sedan väljer att fördela en del av medlen vidare till förbundet som utförare.
Det ligger mycket i ”under bilan”. Problemet är att NV har bränt sitt förtroendekapital grundligt.
Även om man officiellt säger saker som vi gillar så finns en kultur inom verket som andas bevarande till varje pris.
Tjänstemän, allt från GD till handläggare gör med jämna mellanrum uttalanden som inte stämmer överens med den beslutade politiken.
Jag tror att oavsett vad NV säger så är det ingen som längre tror på dem.
Ska vi få till en förvaltning som kan få förtroende bland brukarna måste NV bort, det går inte att ha en myndighet som beviljar anslag till forskare som redan på förhand uttalat att man inte respekterar riksdagsbeslut.
Det går heller inte att ha en myndighet som via anslag till olika organisationer finansierar obstruktion av riksdagsbeslut. När organisationerna dessutom har bulvaner med tveksam demokratisk agenda.
Nej, jag tror helt enkelt inte på Naturvårdsverkets intentioner, de är helt enkelt ute efter att avväpna jägareförbundet. Det har man uttalat tydligt förr, nu är det bara mer inlindat.
Mats,
det står fullständigt klart att NV efter den tunga kritik de fått från i princip alla håll först tagit sig en funderare om de vill ha kvar viltfrågorna och sedan gjort en analys av vad de måste göra i så fall. Så visst, ”under bilan” är väl en hyfsat korrekt beskrivning. Så länge de menar och verkligen genomför vad de säger spelar det kanske mindre roll. Jag känner mig hyfsat säker på att strategin verkligen återspeglar NV:s ärliga vilja. Därmed inte sagt att det inte finns enskilda tjänstemän som tycker annorlunda. Och det finns med garanti andra myndigheter och organisationer som inte ser lika ljust på ett tydligt gynnandeuppdrag som vi.
Vi ska ha klart för oss att en eventuell ny myndighet med säkerhet i ganska stor utsträckning skulle hysa samma personer som arbetar med nationell viltförvaltning idag. Vi hamnar alltså delvis i samma läge hur som, dvs det krävs att myndigheten verkligen tar ett ansvarsfullt grepp på viltförvaltningen utan dolda agendor. Oavsett vald lösning måste vi jobba stenhårt för att systemet ska riggas korrekt, för att Riksdagens beslut verkligen ska genomföras.
Det råder väl ingen direkt tvekan om att viltförvaltningen åtminstone delvis är ett politikområde där regeringspartierna inte tänker helt lika…
Fredrik.
Det är svårt att slita sig från känslan att NVVs agerande är en det man kallar en ”omvändelse under bilan” och det kommer att dröja länge, och krävas en antal mycket klara uttalanden från NVVs nya GDs (den dagen regeringen finner det riktigt att utnämna hennom) sida mot tidigare agerande i speciellt rovviltsförvaltningen, innan jag eventuellt ens tror på att de är omvända.
När jag läser dokumentet, och speciellt när jag ser presentationen ”live” av NVVs representanter får jag en äcklig känsla av att det bara är ett spel för galleriet och att NVV fått signaler från politiskt håll i Sverige om att de är på rätt väg men att de bara har ”råkat” gå för fort fram.
Jag känner mig som ”grodan i grytan”. Vattnet blir fortfarande varmare och varmare, om än temperaturökningen (tillfälligt?) kanske har bromsats något.
Två saker som skulle kunna få mig något mer positivt inställd vore:
– ett klart uttalande från Stefan Löfven att han aldrig(!) kommer att låta få MP något inflytande på den svenska viltvården. Jag lyssnade på er ”fredsförhandling” med MP igår och jag hoppas verkligen att det var många som gjorde det. I så fall borde beslutet vara enkelt för Stefan.
– någon förklarar varför NVV valt att inte någonstans i sitt ”nya” strategidokument nämna orden ”socioekonomiska konsekvenser”.
Bertil,
efter många, många diskussioner med frustrerade medlemmar och jägare tror jag precis som du att majoriteten av jägarna tycker så, och att det kommer ta lång tid innan de kommer byta åsikt. SJF har definitivt en uttalad åsikt i frågan, som jag personligen delar.
Jag har efter gårdagens seminarium i Almedalen och seminariet Skogens guld som NV anordnade i maj gjort min egen analys av uppdraget till NV och de signaler jag fått från olika håll. Jag landar alltså på att jag inte ser någon tydlig vilja från regeringen att ta fasta på riksdagens tillkännagivande. Inte det här tillkännagivandet heller, ska man väl tillägga. Det har ju kommit några stycken…
Jag vet att min analys inte kommer att minska förbundets målmedvetenhet i frågan. Jag tycker dock det är viktigt att vara tydlig med att det finns en hel del som tyder på att vi får fortsätta leva med NV som ansvarig myndighet. Så länge det är fallet måste vi hantera den situation vi har på ett adaptivt och optimalt sätt. NV har bevisligen lyssnat och gjort en hel del rätt i sin strategi. Det finns dock delar som jag inte alls gillar. Det lär knappast förbundet heller göra när vi är klara med vår analys. Även om de delarna inte lyfts fram som bärande, så kan de få stor betydelse för viltförvaltningen.
Strategin är inlämnad till regeringen, men det innebär förstås på inget vis att det politiska spelet är avslutat. Snarare tvärtom. En ny myndighet vore solklart bäst, och skulle ge en möjlighet till en mer tydlig nystart. Jag är övertygad om att vi snabbare skulle återfå en viltförvaltning med gott förtroende på det sättet. NV är dock som jag ser det lika solklart det näst bästa alternativet. Den nya strategin tar ett antal viktiga steg. Jag tror vi måste vara tydliga med vilka delar vi ser som nödvändiga, vilka som är bra och vilka som är dåliga. Samtidigt som vi ger våra medlemmar en realistisk bild av läget.
Jag möter en hel del medlemmar som tror att det bara är en tidsfråga innan vi har en ny myndighet. Så ser jag det inte, och då tror jag det är viktig att vara tydlig med det. Dels för att jägarna ska veta vad som sker, dels för att mana på processen.
Fredrik,
Du skriver ”en ny myndighet känns rätt avlägsen”. Är inte det att ändra ståndpunkt alltför snabbt? Riksdagens Miljö- och jordbruksutskott (Mju) har ju trots allt avgivit ett yttrande till regeringen om bl. a. inrättandet av en ny viltmyndighet.
Varför inte låta den processen ha sin gång i stället för att undergräva den jaktvänliga majoritetens i Mju avsikter att driva frågan till sin spets? I slutändan står faktiskt riksdagen över regeringen som i längden inte kan negligera riksdagens mening.
Jag har en känsla av att de flesta medlemmar helst skulle se en ny myndighet inrättad och det är väl trots allt det som skall styra SJF:s agerande, inte ett omedelbart inrättande i ledet efter Naturvårdsvekets senaste manöver. Om din åsikt är lika med förbundsledningens blir jag orolig.
Mats,
Miljösamverkan Sverige handlar vad jag vet framför allt om att få mer samsyn och enhetlig hantering av ärenden mellan länsstyrelserna. Och där har det tidigare funnits en hel del att invända emot. Jag noterade att NV särskilt lyfte fram möjligheterna att jaga i skyddade områden som ngt man ville jobba med inom främjandet. Där har lst tidigare haft extremt olika inställning. I flera län har vi genom idogt arbete brutit igenom en felaktig och slentrianmässig tillämpning, men det finns mer att göra. Detta är faktiskt ett område där det möjligen är en fördel att NV hanterar vilt, då de även hanterar skydd av natur. Dvs handboken för områdesskydd. Samma sak gäller de delegerade skyddsjaktsbesluten, för övrigt.
Fredrik.
Eva Thörnelöf NVV säger bl.a ”Här förslår vi att viltförvaltningen blir en del av Miljösamverkan Sverige för att stödja en fortsatt regionalisering av viltförvaltningen”.
Kan du utveckla vad Miljösamverkan Sverige innebär och hur SJF ser på det?
Lennart,
vi ville som du säkert vet ha en ny myndighet. Det verkar dock inte som om den nya regeringen, eller delar av den, tyckte det var en bra idé…
Frågan är vad det är som är så bra att vi inte kan göra det bättre i en ny viltmyndighet??
Lennart