Alla behöver en relation till naturen
I förra veckan bloggade jag om hur alla aktörer inom skogssektorn, inklusive såväl den ideella naturvården som skogsbolagen, var överens om att en av de viktigare frågorna är att vi måste få ut fler i skogen. Den här veckan slumpade det sig så att det var dags att gå från ord till handling, då Öster Malma åter fick besök av ungdomar från Södertälje och Nyköping.
Jägareförbundet driver sedan fyra år ett integrationsprojekt, där vi bland annat tar ut ungdomar i skogen. Under hösten har grupperna bland annat fått prova på att fiska, bygga holkar och skjuta. Samtidigt passar vi på att visa upp områdena runt Öster Malma. Grupperna har sedan kommit tillbaka mitt i vintern, för att sätta upp holkarna de byggt och för att få lära sig litet om viltvård och markanvändning.
Samarbete och mycket skratt när holkar sätts upp i det urhuggna brynet. Foto ©: Fredrik Widemo.
Förra året klockade vi in på -23, så -15 i onsdags kändes nästan som en lättnad. Modet gör att tjocka jackor inte saknades, men med fotbeklädnaden var det väl si och så på sina håll. Beats me hur man står ut i tunna gymnastikskor av tyg i ett par timmar utomhus i det vädret, men det var banne mig ingen som klagade! Jag är uppenbarligen bortklemad… men får väl erkänna att jag vagt minns att man inte alltid klädde sig efter väder i tonåren (såvida man inte skulle ut och jaga eller fiska förstås).
Holkuppsättningen gick som en dans, och nu har stannfåglarna någonstans att övernatta. Till våren kommer holkarna att bebos av samma mesar, och av nyanlända flugsnappare. Grupperna diskuterade redan nu att man borde komma tillbaka i maj-juni, för att se om de holkar de satt upp även blev bostad för några fåglar.
Klart! Nu finns det gott om bohål i skogsbrynet, och alla har knutit och i något fall klättrat. Foto ©: Fredrik Widemo.
Vill vi ha en hållbar utveckling, vilket i princip alla är överens om är helt nödvändigt, så måste vi skapa en relation till naturen på bredden i samhället. Vi måste dessutom skapa förståelse för behovet av en hållbar markanvändning. Hur stor nytta gör enstaka besök i naturen under skolåren? Extremt svårt att säga givetvis, även om det inte är någon tvekan om att de som kommer ut verkligen uppskattar det där och då. Och rimligen är värdet av enstaka besök större för dem som sällan eller aldrig kommer ut i skogen i vanliga fall, jämfört med för dem som ofta är ute i skog och mark.
Skolan har ett stort ansvar här, och det är ingen tvekan om att det går att göra mer. Nästa vecka är det konferens inom ramen för Landsbygdsdepartementets satsning Skogsriket. Där ska bland annat Skogen i skolan tas upp. Hoppas hårt på en satsning där från alla aktörer… vilket rimligen måste ligga helt i linje med Eskil Erlandssons ambitioner med Skogsriket.
Här provas jakttorn, för att se hur landskapet ser ut litet från ovan. Foto ©: Fredrik Widemo.
Per,
alla kan vi dra strån till stacken och just när man själv har barn känns det faktiskt enklare tycker jag! Passa på att utnyttja de möjligheter som finns att vara med på dagis, fritids och i skolan, och gör det när de har någon form av utflykter i naturen. Har de inte sådana inplanerade tillräckligt ofta i dina ögon, så föreslå att de har fler. Personalen brukar verkligen inte ha något emot om man kan ge dem en hjälpande hand, och kan man exempelvis berätta om fåglar, spår eller annat så brukar det vara mycket uppskattat. Friluftsfrämjandet är också en utmärkt aktör att kolla med; Mulle är väl tyvärr inte lika populärt längre, men Strövare och allt vad det heter finns fortfarande och är en riktigt bra verksamhet. Vill man inte vara ledare kan man ofta följa med som förälder och agera ”hjälpledare”. Scouterna finns också förstås. Tidsmässigt bygger det förstås på att man får sina egna barn intresserade, annars känner åtminstone inte jag att jag har tid över att hjälpa till i den här fasen av livet. Det är självfallet viktigt att man lägger en god grund till sina egna barns naturintresse. Och man måste börja tidigt; tiden flyger fortare än man tror… får man sina egna barn intresserade av att vara ute, campa, fiska och jaga så hänger i bästa fall kamraterna på. Det är dessutom den bästa försäkringen till att ens egna barn verkligen uprätthåler intresset.
Sist, men absolut inte minst, så finns självfallet möjligheten att engagera sig inom Jägareförbundet om du är medlem. Positionen som ungdomsansvarig är tyvärr inte alltid den som fylls först, om vi säger så. Vilket faktiskt är ganska märkligt med tanke på hur mycket positiv feedback man får från de intresserade ungdomarna. Hör av dig till din krets och/eller länsförening och fråga om du kan hjälpa till. Även här blir det förstås betydeligt enklare att hantera tids- och förankringsmässigt om man får med något av sina egna barn.
Jag skulle själv vilja delta i att få folk ut i naturen! Svensk eller invandrare, liten som stor. Jag lär mina barn att respektera alla djur och växtligheter i vår natur. Är nogran med att berätta vad dem används till och vilken nytta de gör. Jag jobbar på ett stort telekom bolag och där träffar man alla sorters indivder. Ibland blir jag förvånad över hur lite folk vet om naturen och alla dess delikatesser! Hur gör man för att sprida budskapet utan att förlora för mycket tid från fru och små barn?
Jörgen,
jag hade faktiskt tagit fram två par egna vinterstövlar för att kunna låna ut, men glömde dem innanför dörren… och de var betydligt mer sunt klädda nu än när jag var med förra gången under hösten. Mockaloafers och lera går inte heller bra ihop…
Jättebra jobbat, vi behöver mer av sådana här initiativ! Lite av min medlemsavgift får ni även lägga på att köpa in lite lämpliga kläder och skor för utlåning vid såna här tillfällen:)
Johannes,
vi diskuterar en del runt vad man har rätt att göra och vilka skyldigheter man har. Sedan tar man med sig de saker vi diskuterat och pratar vidare om dem i skolan efter besöken.
Håller helt med dig och jag skulle gissa att det kommer finnas anledning att återkomma med ett inlägg efter Skogsriketkonferensen också.
Man kan inte annat än glädjas åt sådana här inlägg. Själv håller jag också på en hel del med holkar men mer specialiserade till olika arter även om det så klart även blir en och annan mesholk också :)
Att jobba med att få ut invandrare i skogen tror jag är mycket smart. I många länder så är det ett stort NEJ att gå in på mark man inte själv äger. Att få fiska, plocka bär eller bara vara ute i skogen och titta är inte alla förunnat här i världen. Därför är det ju inte i närheten av säkert att de invandrare som kommer hit ens vet om att de får gå ut i skogen. Mycket bra att detta sker och jag hoppas att även de skyldigheter som faktiskt kommer med allemansrätten också tas upp ?
Man kan inte kräva att alla ska få intresse för naturen hur tidigt man än börjar ta ut dom i skogen. Och tur är väl det att alla inte har samma intresse. Men jag tror att respekten för naturen är enormt viktig att den höjs hos barn och ungdomar och desto tidigare man visar det i skolan, desto mer och på desto roligare sätt så kan det nog bara bli bättre. Men jag tror det är viktigt att ha roligt som barn i skogen, annars tappar man allt.
Hoppas på ett inlägg till när du varit på konferensen nästa vecka..
Mvh // Johannes