Inte mycket nytt, men en förbättring!

Den 17 augusti lovade Carlgren och Erlandsson utökad skyddsjakt istället för licensjakt. Igår fick vi svaret. Det blev väldigt lite nytt. Egentligen har regeringen bara sagt att länsstyrelsernas och naturvårdsverkets tidigare tolkningar skyddsjaktsbestämmelserna har varit för restriktiva, därför förtydligas jaktförordningen. Det finns redan idag utrymme i lagstiftningen inte bara för att skjuta en enskild skadegörande varg, utan hela grupper av vargar och i skadeförebyggandeförebyggande syfte. Det intressanta är att EU kommissionen antydde samma sak vid vårt besök i Bryssel.

Eftersom art- och habitatdirektivet inte har förändrats kan länsstyrelserna ta ett förebyggande skyddsjaktsbeslut redan idag. Den enda verkliga förändringen som sker är att regeringen med förändringen i jaktförordningen ger länsstyrelsen möjlighet att ta ett skyddsjaktsbeslut på eget initiativ, utan föregående ansökan.

Regeringen la sig tyvärr platt för EU kommissionen och tog bort såväl licensjakt som taket på 210 vargar. Tanken var att kompensera detta med skyddsjakt. Det går inte! Framför allt inte med det motivet, det skulle leda till fortsatta invändningar från EU kommissionen. Till stor del av vi oss själva att skylla i Sverige för att vi försatt oss i den här situationen. Ta vargarna i Insjön i Dalarna som exempel. Istället för att som länsstyrelsen gjorde, förringa problemet och säga att det inte går att peka ut en enskild varg, hade de kunnat ta beslut om att skjuta alla vargar som rör sig i närheten av samhället. Nu säger regeringen ifrån, genom förordnings förändring, länsstyrelserna måste bli liberalare i sin bedömning. Förbundet har framfört detta i många år. Det betyder inte att man vare sig skall frångå lagstiftningen eller EU direktiv. Det är vår egna myndigheters tolkning av direktivet som varit fel.

Nu återstår två viktiga saker, vilka kan stjälpa eller hjälpa upp hela situationen. För det första måste naturvårdsverket delegera skyddsjakten till länen. Dessutom måste ”ramen” för det möjliga uttaget bli rymligt. Regional förvaltning innebär att det måste vara länen som bedömer behovet av skyddsjakt, inte naturvårdsverket genom att sätta en liten ram. Det andra, och kanske svåraste, är att få länen att verkligen ta skyddsjaktbeslut när skada uppstått eller i förebyggande syfte. Nu måste viltförvaltningsdelegationerna ta initiativet och sätta press på tjänstemännen. Den nonchalans som vissa länsstyrelser visat sina medborgare som drabbas av varg har varit skrämmande. Det finns fortfarande en uppenbar risk att det inte kommer att fungera i något eller ett par län. Men vi har alla drivit frågan om större regionalt självbestämmande. Nu kan vi inte plötsligt kräva nationella beslut, för att vi inte kan hantera vår egen regional myndighet.
Det skall bli spännande att se vilka län som nu kommer att arbetar för sin befolkning och vilka som fortfarande tror att de representerar vargarna.

51 Kommentarer
  1. Mikael Moilanen says:

    Du har helt rätt om Herlitz föredrag. Det kommer inga revolutionerande sanningar från honom. Nu är han kulturforskare, och för den oinvigde kan det te sig en aning abstrakt, det humanister studerar. Men det är ändå en början. Det är något nytt om vi jämför med vad humanisterna presterat fram till Herlitz och Peterson startade sitt jobb – mest försök att visa att varghat skulle bottna i någonslags mytologiska förklaringar, att vargen blivit en symbol för ondska.
    Herlitz och Peterson är det första plumset och förhoppningsvis kommer det forskare från andra discipliner som kan bidra med nya ringar på vattnet.
    En dag tror jag att den breda allmänheten inte kan vifta bort vargskeptisism som överdrifter och ljug.

  2. Tommy Olsson says:

    Gunnar någon rätsida på vargproblematiken lär jag aldrig få uppleva
    viljan saknas hos dom styrande
    Men önskar er alla en fröjdefull jul

  3. Kalle says:

    Mikael Moilainen, tack för länken, jag lyssnade på det där föredraget av Gillis Herlitz, och ska jag vara ärlig, så sa han nästan ingenting. Jag menar att det var många ord, och det tog sin tid, men vad skulle vara sensmoralen? Att sanningen alltid finns i mitten? Att alla har rätt….samtidigt? Att förstå att vi måste kompromissa? Jag fattade faktiskt inte.
    Hela fördraget baserades på sånt som vi som är någorlunda insatta i debatten redan vet. Jag ser mig verkligen inte som en fundamentalist, när jag inte vill se fåren vargdödade i hagarna, eller när jag hittar älghunden i en blodhög. Hatar jag vargar? Nix, det gör jag inte, men jag är väldigt less på att folk ger mig det epitetet. Jag vill inte ha varg på mina marker eller i mina hagar. Är jag nollvisionär? Nix, men jag vill ha noll vargar i mina jaktmarker och hagar. Är jag då fundamentalist? Jag tyckte den här Gillis förenklade problematiken till den milda grad. Ett ordrapande utan slutsatser är mitt omdöme av föredraget. Tänk, att ha som yrke att forska om sådant som är självklart, det verkar onödigt och tråkigt. Dessutom kostar det förstås pengar, för samhället. Ingenstans i föredraget finns den enkla logiken med, att den eller de som drabbas av någonting, vad som helst, också naturligtvis måste ha tolkningföreträde.
    Nej, för att Gillis tog inte ställning, han stod över det, annars skulle han inte vara trovärdig, sa han. Här satt det en massa tjänstemän i föredragssalen och ställde rätt frågor, filosofiska frågor. Det sitter alltså en massa människor överallt i Sveriges maktkorrisorer och salar och lyssnar på föredrag. Under tiden så tickar verkligheten vidare därute, fler människor drabbas. Är inte detta en typisk svensk kulturyttring?
    Folk som bara pratar om ditten och datten, och lönecheckarna ramlar in varje månad.

    Vad som behövs i den här debatten det är verklighet och sanning, inget annat, det räcker och det skulle gynna vår sak tillräckligt. Verkligheten och sanningen finns att söka på landsbygden där vargen finns, verkligheten och sanningen kommer aldrig att hittas tre trappor upp i Stockholm.

  4. Gunnar Glöersen says:

    Mikael Moilanen, tack för länken, jag skall avsätta tid någon dag när inte älgarna kallar!

  5. Mikael Moilanen says:

    Jag tror, tyvärr, att det inte finns någon annan väg att gå än total konflikt i vargfrågan. Vi jägare har ingen chans alls att få gehör för våra åsikter, så länge vargarna är ihopträngda i några få län. Jag vet hur det fungerade på Dala-Demokratens redaktion i Falun för tio år sedan – de där som gnällde om vargar betraktades som rättshaverister.
    Och utan saklig rapportering i dagsmedia är utsikterna att nå en förändring alldeles hopplösa.
    Tyvärr är den absoluta majoriteten journalister helt övertygade om att människor som påtalar problem med vargar antingen inbillar sig eller ljuger.
    Inte ens jägare, som tror att de kommer att klara sig undan varg, ställer upp på protesterna utan tycker att vi måste gilla läget. Ibland med den alldeles utomordentligt korkade attityden, ”att det inte ser bra ut när jägarna gnäller över varg”.
    Men denna höst tycker jag min faktiskt kunna skönja en del positiva tecken. Fler sakliga inlägg, där problemen med vargen faktiskt beskrivs ärligt, har börjat dyka upp. Till min stora glädje såg jag också att det faktiskt finns kulturforskare som gör ärliga ansatser att förstå vargproblematiken. Offra en och en halv timme på följande länk och se vad etnologen och antroposofen Gillis Herlitz kommit fram till.
    http://play.du.se/media/3916
    Han skrev en bok om vargkonflikten tillsammans med en av mina gamla kursansvariga, etnologen Per Peterson i Uppsala.
    Herlitz och Peterson börjar faktiskt närma sig sanningen. Länken går till en föreläsning han höll i höst på Högskolan Dalarna.
    Med fler vargar, som sprider sig både norr- och söderut och uppträder som vargar gör, kan det finnas chans till en rejäl förändring.
    Kort sagt: Mer varg åt alla, så kanske vi kan få till stånd en seriös diskussion.
    Runda bords-samtalen och den tysta diplomatin bara lett till en lång rad av svek gentemot jägarkåren och landsbygdsbefolkningen.

  6. Björn Isaksson says:

    Mycket snack om vargförvaltning ska man höra
    Dock verkar regeringen inget göra
    NVV bestämmer ju ändå
    Hur det går, är lätt att förstå

    Inte blir det särskilt många vargar skjutna
    Inte heller efter att vi julmiddag hunnit njuta
    Lodjur ska vi tydligen ha många av
    Även om rådjurstammen går i kvav

    Återstår att lurpassa på älgen
    Rätt vad det är dyker han upp vid sälgen
    Skogsbruket är rädda om sina tallar
    Undrar hur länge jägarna arrendepriset pallar?

    Vildsvin betecknas av många som en plåga
    Varför är det då så dyrt att jaga dem om jag får fråga?
    Har jakten kanske ett samhällsvärde?
    Nu anar SRF och SNF att det är fara å färde.

    När det inom några år måste fällas 100 vargar
    Så kanske regeringen budgeten sargar
    Det kanske inte kommer vara kostnadsfritt
    Att stora mängder varg bli kvitt.

    Det är dags att vi tydligt markerar
    Att vi inte hur mycket dumhet som helst tolererar
    Slår oss ihop med andra landsbygdsintressenter
    Och trotsar alla antijaktdissidenter

    Ställ undan bössan ett par år
    Ägna er åt viltvård så gott det går
    När viltstammarna skadestatistiken lyckats stjälpa
    Kommer alla vilja att jägarna ska hjälpa

    Till jägarförbundets bloggare vill jag ett tack sända
    För att man alla argument här på bloggen får vända
    Även Kerstin, Uffe och Tobbe vill jag tacka
    Det är skönt att ibland på er få hacka ;)

  7. jörgen bergmark says:

    Anton, som fågeljägare i norr så tror jag faktiskt inte ett dugg på att gammelskogen har ökat, inte i västerbotten i alla fall! Att skogsbranchen visar på siffror som visar det beror förmodligen på att dom har en fullständigt annan syn på vad som är gammelskog än vad vi andra har! Jag är 46 år och har varit i skogen sen sjuttitalet. Ingenstans har det vuxit upp eller tillkommit någon gammelskog på den tiden, däremot så har enorma arealer kalavverkats på den tiden. Förändringen i landskapet här är helt förändrad och avverkningen tycks bara tillta! Fram till i slutet av 80 talet skedde avverkningen till stor del manuellt och enbart under vinterhalvåret, nu är det effektiva maskiner som arbetar året runt ofta i skift.

    Nej snacket om mera gammelskog köper jag inte, däremot så har skogen förtätats och det är väl därför dom kan visa siffror på att det är mer skog nu än förr, men 12 cm i diameter är för mig ungskog och inte ”skog”.
    Missförstå mig inte jag , vet att vi behöver skogsbruket och att jämfört med annan verksamhet så är den inte särskilt miljöelak, men vi kan inte fortsätta att hugga som om det inte fanns nån morgondag, framförallt så borde man bara få avverka under vinterhalvåret som förr.

  8. Anders Åberg says:

    Anton.
    Visst är vi aningen off topic nu, men jag noterar ändå att inget av det du skrev senast ändrar något i mitt förra inlägg, orörda gammelskogar fulla med rödlistade arter fortsätter att avverkas och omistliga naturvärden förloras och det finns ett antal orörda, framför allt fjällnära skogar kvar som definitivt behöver skyddas.
    Om man sparar några äldre träd i produktionsskogen gör säkert utslag i statistiken, men ändrar fortfarande ingenting förrän möjligen om flera hundra år och enstaka träd är som bekant inte riktigt samma sak som en orörd skog.
    Sedan kan jag inte se motsättningen mellan att skydda 0rörd kvarvarande gammelskog (kan hålla med om att definitionen kan vara aningen flytande, men skog som inte rörts i större omfattning under kanske 150-200 år borde väl platsa iallafall) och att även slå vakt om mångfalden i hagmarkerna.

  9. Anders Hermansson says:

    Anton, jag kan hålla med dig i nästan allt du skriver – men vad har det med EU:s kommande gemensamma skogspolitik att göra? När det gäller lövträd så nämner du inte att röjsågen är ett mycket större hot mot sälg, asp och rönn än vad hjortdjuren är. Röjsågen dödar träden vilket de betande djuren INTE gör. Sälg- och rönntimmer är ju inte något stort sortiment.

  10. Anton says:

    Nej Anders Å. Arealen gammal skog ökar. Den har ökat från 5,1% till 7,1 % enligt Riksskogstaxeringen (ökningen är 456 000 hektar enligt deras beräkningar, de finns att hämta på nätet). Andelen gäller medelvärden för perioden 1995-1999 resp. 2005-2009. Utöver detta ökar inblandningen av äldre skog i landskapet eftersom att det sparas ca 5 % vid avverkningar. Dessa är till stor del inte figurlagda som egna enheter utan finns kvar som överståndare i nyanlagd skog. Med dagens skogsbruksteknik kommer vi att ha enorma mängder riktigt gammal skog på sikt. Vi har ökat under femton år och fortsätter öka. Vad får dig att vara så säker på motsatsen Anders? Har du möjligen läst några insändare för mycket från SNF? Är du möjligen en av dem som låtit sig luras? Och varför skulle inte gammal skog som vuxit sig in som gammal skog efter 1995 ha ett värde? Med det retoriken är det ju helt verkningslöst för naturvården att lämna ”evighetsträd”, om de inte är flerhundraåriga vid avverkningen! Det blev en storm i ett vattenglas när Kaliber i P1 konstaterade att Skogsstyrelsen underkände ett stort antal avverkningar. Jag vill minnas att det rörde sig om ca 40 %. Det avslöjade i första hand att metodiken lider av allvarliga brister då man jämför tjänstemäns subjektiva tolkningar med varandra. Skogsstyrelsen har efter programmet konstaterat att de behöver se över sitt kontrollprogram ”Polytaxen” för att helt enkelt bättre kunna följa lagefterlevnaden. Jag tror för övrigt personligen att SNF hade ett finger med i spelet i kulisserna på Sveriges Radio. Antagligen lurade de upp en reporter rejölt på läktaren genom att ”slå larm” och inte berätta hela sammanhanget.

    De ”omistliga naturvärdena” du talar om Anders (jag antar att du menar hela skogar som är flera hundra år gammal, du får annars gärna dela med dig av din definition av ”gammelskog”) finns, vad gäller taigan i norr, till stor del i nationalparker och naturreservat. När det kommer till mångfald behöver vi som sagt fokusera på hagmarkerna och ädellövskogarna. Om vi nu tycker att det är värt det. Likt allt annat är det i slutändan en politisk avvägning. Jag väljer då hellre ett minskat oljeberoende före en specifik art knappnålslav som inte på något vis är hotad globalt eller ens i Norden.

    Jag lovade att inte skriva mer off topic, men när nu mina värden ifrågasattes kunde jag inte låta bli ännu en replik. Nu hoppas jag att jag satt punkt..

  11. Anders Åberg says:

    Men hallå där Anton, även om sveriges skogar blir äldre så minskar andelen gammelskog lik förbannat.
    Från 1995 tills nu uppstår inga nya urskogar, däremot har många av dom avverkats och även om medelåldern på svenska träd skulle ha ökat med några år så ändrar det inget i sammanhanget.
    Det där låter mest som svepskäl för fortsatt skövling av omistliga naturvärden.
    Dom verkliga gammelskogar som ännu finns kvar måste skyddas.

  12. Anton says:

    Ett väldigt långt inlägg off topic. Mitt sista i denna tråd.

    Anders H: Tyskland har verkligen ett emotsägelsefullt folk. Jag vet att de är emot trakthyggesbruk. Det har visserligen säkert en delförklaring i det faktum att deras skogsskiften är väldigt många och extremt små (medelskogsägaren är därmed också väldigt liten och kunskapsläget är därefter). De bytte över en natt fot i kärnkraftsfrågan (rädslan för jordbävningar och tsunamis i Östersjön var tydligen överhängande..), vilket sannolikt påskyndat och stärkt Finland, Polen och Ryssland i sina kärnkraftsatsningar runt Östersjön (tack och lov).
    Å andra sidan är Tyskland ett skräckexempel gällande kolkraft. Trakthyggen är tydligen fasansfullt medan enorma dagbrott anses helt ok (detta är givetvis konsekvensen av att de sitter på stora tillgångar av kol)? Man säkrar också upp sig på sikt genom att bygga gasledning från Ryssland…
    Därtill gör man allt vad man kan för att hindra utvecklingen mot större (längre och tyngre, utan ökat axeltryck) och längre lastbilar. Detta skulle kunna sänka CO2-utsläppen enormt! Anledningen är förstås att främja den egna statliga järnvägen (som ändå är fullt utnyttjad). Allt handlar helt enkelt om att värna egna intressen och då är miljön helt klart satt i andra rummet. Money talks.

    Kanske en ledande fråga, men vilket land i världen tror du har de mest kräsna kunderna på kartong/papperssidan? Vilket land i världen kasserar störst andel kartong/papper p.g.a. ”bristande” kvalitet? Hur miljövänlig är man om man omedelbart kasserar faktor 1000 om man ser ett fält prickar på en kvadratmeter kartong? Borde inte den miljömedvetne tyske konsumenten göra miljön en tjänst genom att acceptera att han/hon en gång om året inte kan läsa hela texten på innehållsförteckningen i juicepaketet, istället för att konsekvent skicka tonvis av prima kartong i soporna? Kraven är extrema och eftergifterna obefintliga…

    Anders Å: Andelen gammal skog i Sverige ökar dramatiskt sedan 1995 (källa: Riksskogstaxeringen). SNF-lobbyn ”informerar” (läs: förvillar) gärna en propaganda som inte alls återspeglar verkligheten. Tråkigt att så många inte förstår detta!

    Problemet på sikt är att andelen tallskog minskar i södra Sverige samt att lövträd av sälg, asp och rönn så dramatiskt minskar i skogslandskapet. Orsaken till båda dessa långsiktiga negativa trender är ett för högt betestryck från klövvilt. Där om något har vi ett långsiktigt problem gällande mångfald i skogen. Men hur många i SJF avser tumma på sin jakt för detta?

    Halva rödlistan är direkt knuten till hotade ädellövskogar i söder. Främst Skåne berörs av dessa arter. Bland arterna på den andra halvan är hagmarkernas framtida existens jätteviktig (därför är vargen ett hot mot bioligisk mångfald, vilket de allra flesta på den här sidan redan känner till). En direkt minoritet av rödlistan är knuten till barrskog i Norrland.

    Vad är det då som SNF förmedlar till svenska (och tyska, de har under 2011 letat upp de värsta misstagen och kommunicerat dem som norm – allt för att ställa till så stor skada som möjligt för vår skogsindustri) folket: Ja, snarare det totalt motsatta!
    I fallet varg anses den som den biologiska mångfaldens räddning och man utmålar norrländska hyggen som det stora hotet mot mångfalden. Det är inte alls där vi som vi har problemet! Man kommunicerar till känslor (Svensson känner i maggropen att det stora hygget är fel) och inte till vetenskap. Ska vi leva med minsta möjliga miljöpåverkan ska vi bo i trähus (om vi inte tycker att grottor duger). Då behöver vi virke! Trakthyggesbruket är det klart mest miljövänliga sättet att anförskaffa detta virke. Vi har ”provat” alternativet. Det höll på att sluta med en förskräckelse. Sveriges skogar var i ruiner på 1940-talet då vi övergav blädnings- och plockhuggningsskogsbruket.

    Tysken bor i sitt sten- eller tegelhus och tar sin el ifrån kol eller gasfyndigheter. Därtill vill han/hon inte vika en tum på sin bekvämlighet (kvalitetskrav). Jag hoppas att fler än jag inser hur kortsiktigt och dumt det är. Om de fick en tidning just denna dag (och inte skickade rullen på retur till Sverige) kanske de kunde läsa att vi passerade 7 miljarder mäniskor på klotet. Dags att tänka hållbarhet på riktigt?

  13. Anton says:

    Gunnar: EU har redan beslutat att till 2020 ta 20 % av sin energi ifrån förnyelsebara källor. I Sverige är vi i nivån 50 % (vilket vi också gjort till vårt måltal, eftersom att vi redan passerat 40 % när beslutet togs..). Länder som Storbritannien och Tyskland har mycket långt att vandra för att klara åtagandet. Att motverka ett aktivt skogsbruk är direkt kontraproduktivt till dessa åtaganden. När nu dessutom Tyskland ska avveckla sin kärnkraft behöver de ersätta energin med något förnyelsebart. Solkraft är för dyrt (mer än 10 ggr dyrare än kärnkraft), vindkraft för sårbart (värdelöst en vindstilla dag). Jag vet inte hur mycket vattenkraft de kan tänkas bygga i Tyskland men jag bedömer det som lite. Återstår gör då att sätta fart på skogsbruket.
    Detsamma gäller Storbritannien. Jag har sett beräkningar som säger att de kommer att behöva biobränslen motsvarande 50 miljoner kubikmeter ved årligen för att mätta energibehovet när de ska fasa ut sitt kolberoende. Det är mer än vad vi använder i våra massabruk!

    Jag håller med dig Gunnar att fundamentalism ofta tar överhanden och att politiker lätt låter sig luras. Men eftersom att vi redan antagit 2020-målen (de är flera, bl.a. ska vi sänka CO2-utsläppen med 20 % i transportsektorn också) är politiken fastslagen. Jag tror inte ens att funtamentalism och populism biter på fastslagen politik som dessutom hunnit verka i flera år (måltalen antogs för ca fem år sedan).

  14. Anders Hermansson says:

    Anton, det är bra att du skriver ”tror”. Även om den på sluttampen ändrades något i favör av brukande av skogen så är EU:s gröna bok om framtida skogspolitik och skogsinformation(!) skrämmande läsning. Att ordet information ingår i gröna bokens rubrik innebär att precis så som i vargfrågan så skall den nya skogspolitiken få folkets gillande genom indoktrinering. Läser man därtill vad som kommer ur Europas skogskonvention så kan du glömma alla tankar på trakthyggesbruk i Europa, vi skall vara glada om vi får möjlighet att i begränsad omfattning få använda det i Norden. Har du någon gång diskuterat svenskt trakthyggesbruk med tyska skogsfolk? Den delen av det nordliga barrskogsområdet som ligger inom EU befinner sig huvudsakligen i Sverige/Finland och EU anser att just det nordliga barrskogsområdet är viktigt när det gäller EU:s koldioxidbalansräkning, de svenska och finska skogarna är därför begärliga för EU. Jag kan nästan lova dig att svenskt skogsbruk och jakt står inför stora förändringar på grund av EU:s nya gemensamma skogspolitik, förändringar som INTE kommer att gynna vare sig våra bygder i stort eller jakten. Men precis som beträffande vargen så kommer få att reagera innan det är för sent. Skog och varg är dessutom intimt förknippade hos EU:s byråkrater och kraftigt ihopkopplade genom art- och habitatdirektivet. Till detta tas STOR hänsyn i EU:s nya gemensamma skogspolitik.

  15. Anders Åberg says:

    Vad gäller skyddet för skogen så har ju hittills problemet varit det rakt motsatta mot det som Anders Hermansson oroar sig för och är fortfarande så.
    Urskog och naturskog avverkas än idag och ekosystemet i gammelskogen är nästan helt slaget i spillror.
    I det fallet hoppas jag verkligen på en kraftig skärpning av skyddet för det som återstår, annars tror jag nog att skogen innehåller för mycket pengar för att några eventuella fundamentalister skall kunna stoppa bruket.
    Hittills är det vinstfundamentalisterna som har styrt och dom kommer nog att fortsätta ett bra tag till.

  16. Gunnar Glöersen says:

    Anton, jag är inte insatt i skogspolitkens utveckling i EU. Givetvis har du rätt i att t ex biobränslen är framtiden och att vårt sätt att sköta skogen minskar risken för klimatförändringar. Felet är att du tror att klok skogspolitik vinner mot fundamentalistiska värderingar. Se bara på vargpolitiken, ALLA vet att den politik som lanserades 2009 var framgångsrik. Men ändå skjuter man den sönder och samman av ideologiska och politiska skäl och riskerar att få just den utveckling som du befarar. Så jag skulle vara på min vakt även i skogsbruksfrågan. Noterade att SNFs nye skogsansvariga kommer från Artdatabanken!

  17. Anton says:

    Ursäkta att jag blir lite off topic men jag tror inte ett dugg på Anders utspel om EU’s skogspolitik. Helt enkelt för att ett aktivt skogsbruk är miljövänligt och dämpar klimatförändringar! Ni som tror på motsatsen: Sorry, men ni har liksom många i vargfrågan förts bakom ljuset av en lobbyverksamhet à la SNF. Det är mycket bättre för vår planet att nyttja skogen som råvara istället för alternativen som står till buds. I framtiden kommer vi dessutom att nyttja den mer intensivt då vi bl.a. kommer att ta drivmedel ur den. Snarare kommer vårt trakthyggesbruk i större utsträckning att vinna terräng på kontinenten. Helt enkelt för att det bäst utnyttjar markens kapacitet.

    Vad gäller sakfrågan är den nya inriktningen dödsstöten för löshundsjakten i befintliga vargbältet. Tyvärr. Med den här ändringen (om den blir bestående) kommer ingen varg att accepteras i några län söderut. De kommer oundvikligen att skyddsjagas (förebyggande riktlinjer från respektive LST). Samma sak gäller renskötselområdet norrut.

    Det enda som kan rädda löshundsjakten i de delar av Dalarna, Värmland, Gävleborg etc. som idag är nedlusade av vargrevir är tjuvjakt på varg. Kriminalitet återstår. Det är ett sorgligt konstaterande.

  18. Gunnar Glöersen says:

    Anders Hermansson, jag vet inte exakt vilken roll förbundet förväntas ta i denna fråga. Men ALLA som har intressen i skogsbruk och landsbygden bör agera i tid. Tyvärr ser jag samma hot som i rovdjursfrågan, dvs att utvecklingen går mot att naturen (skogen) skall skyddas från oss människor. Man kan undra vad vi skall leva av till sist. Dataspel och Idol uttagningar?

  19. Gunnar Glöersen says:

    Fredrik-AC, om du sett vad jag skrivit det senaste halvåret så vet du att jag varnat för zonering. Det är oacceptabelt för oss i vargbältet, men tyvärr kommer det att tas emot väl av övriga som då slipper varg. Återigen blir vi i varglänen överkörda och offrade. Vänta o se!

  20. Anders Hermansson says:

    Gunnar Glöersen 18 december, 2011 kl 18:38: Det du nämnar om EU:s skogspolitik kommer att få stor betydelse för Sverige, landsbygd, skogsbruk, jakt och jägare mm. EU vill ha en gemensam skogspolitik som starkt förenklat innebär att skogarna skall skyddas mot mänskliga ingrepp (skogarna skall liksom rovdjuren sköta sig själva) och därutöver skall skogens funktion som kolfälla prioriteras. Detta betyder i förlängningen betydligt mindre mat för viltet och starkt begränsad produktion med sänkta inkomster från skogen, lägg därtill stora reservatavsättningar. För ca ett år sedan röstade Europaparlamentets jordbruksutskott om EU:s grönbok och föreslog att EU:s strategi för skog och skogsbruk skulle vara strategi och inte en gemensam politik. Men arbetet med EU:s gemensamma skogspolitik är i full gång och kommer att få samma verkan på skogsbruk och jakt som rovdjurspolitiken haft på jakten. Till och med spridning av ohyra ingår, till exempel tallvedsnematoden. Och i vanlig ordning skyller EU ifrån sig. Hela denna framtida förstöring av svenskt skogsbruk motiveras med att klimatförändringarna måste bekämpas, böneropet är LULUCF. Enligt nu känd teknik så skall det hela tvingas genom via en europeisk skogskonvention för Europas 47 stater. Läs Europaparlamentets resolution av den 11 maj 2011 om kommissionens grönbok om skogsskydd och skoglig information i EU: ”Att förbereda skogen för klimatförändring” (2010/2106(INI)). Detta är ett stort hot mot våra bygder och vår jakt, mobilisera tillräckligt denna gång för regeringen som brukar säga att vi är med i EU för att vara med och påverka, påverkar i själva verket ingenting. Lena Ek skryter trots det om sin insats!

  21. Fredrik-AC says:

    Jag tror det nya regelverket kan hjälpa samerna och LRF. Skyddsjakt i renbeteslandet kan hanteras snabbare och enklare. Dessutom kan man förhindra spridning söderut. Vargar som etablerar sig söderut kommer att plockas bort en efter en precis som man gjorde med Kynna vargen som dessutom var en så kallad genetisk värdefull varg. Någon utglesning eller lättnad i Dalarna och Värmland tror jag inte på då där inte finns några problem med varg(=kostnaden är låg).

  22. Gunnar Glöersen says:

    Andes Åberg, jag tror, med betoning på tror, att någon eller ett par länsstyrelser uppfattat budskapet från regeringen. De kommer att bevilja skyddsjakt på några revir. Men andra kommer att göra allt för att fortsätta att obstruera. Det skall bli spännande att se hur det går. Men tyvärr kommer inte tillräckligt många vargar att skjutas i vinter. De närgångna vargarna borde omedelbart skjutas. Men inte en så självklar uppgift klarar vissa lst tjänstemän.

  23. Anders Åberg says:

    Det här nya beslutet låter ju någorlunda bra, men om t.ex. folket i byarna runt Fulufjäll kräver att få ta bort halva reviret eftersom dom ofta rör sig inne bland människor och verkar helt orädda så blir det nog tvärstopp iallafall tror jag.
    Vi får väl se hur det utvecklar sig, men om man tror på någon större förändring efter det här så är man nog naiv, sannolikt kommer vargbeståndet att fortsätta öka, precis som problemen och vargarnas oräddhet.
    Det här experimentet med så många vargar som inte jagas och som rör sig så mycket bland människor har ingen motsvarighet någonstans i världen och det verkar utgå från att vargen är ett harmlöst litet djur som ingen behöver vara rädd för.
    Frågan är hur långt det skall behöva gå och vad som måste hända innan regeringen vågar gå emot EU byråkratin.

  24. Mats S Johansson says:

    Här haglar det med erbjudanden om att vi medlemmar kan betala de extra 250,- om året det skulle kosta att ”göra sig fria” från politikerna. OK jag skulle definitivt inte gå i konkurs om medlemsavgiften ökas, men innan jag kastar ut 250,- vill jag veta vad jag får för dem:
    Vem ska leda det nya SJF?
    Hur lång tid tar det innan vi igen har en fungerande organisation?(eller med andra ord, hur många vargföryngringar hinner vargen med medan vi fokuserar på interna frågor?)
    Hur ser den nya strategin ut? (jaktstrejk, bojkott, hot, ?)
    Varför ska jag tro på att vi får större inflytande i rovdjursfrågor om SNF, SRF m.fl. har fått en fot i det allmänna uppdraget?

  25. Gunnar Glöersen says:

    Kenneth Eriksson, jag läste kommentarerna du hänvisade till. Mycket av det han skriver är sådant som Daniel och jag skrivit om i sedan bloggen startade. Det är självkalrt att det är männskliga värderingar som avgör vargens framtid. Allt flum om att naturen sköter sig bäst självt är enbart idiotiskt och direkt människofientigt. idag finns en märkligt negativ bild av brukaren. Jord- och skogsbrukaren framställs som naturens fiende, så också jägaren. Stadsbon säger sig däremot vara miljömedveten eftersom han/hon åker kollektivt och köper Kravmärkt. Det har gått så långt att de inte ens förstår vem som försörjer dem, de som brukar jorden. Kravodlat i all ära, men hur skall jordens befolkning kunna försörjas med halverade skördar. Inte ens älgarna väljer kravodlat, de väljer konventionellt odlat om de får välja.

    Art- och habitat direktivet har brister. Det borde ändras, men om jag skall vara ärlig så vet jag ändå inte om det är en bra idé. Med alla dessa dårar som inget vet om miljön och brukande men som ser naturen som något som ”sköter sig bäst självt” i beslutande positioner är risken att det blir ännu värre efter ändringen. Se bara på hur Sverige hanterar direktivet, vi väljer att låta hardcore genetiker avgöra landsbygdens framtid. Människor som helt saknar koppling till vad som får hjulen att snurra och som fullständigt saknar empati för dem som drabbas. Tyvärr får vi nog finna oss i att arbeta utifrån det regelverk vi har och göra det bästa av det. Efter tre besök i Bryssel skräms jag av att låta dessa männsikor avgöra den värmländska landsbygdesn framtid. Hörde t ex att man diskuterar en gemensam skogspolitik. Tänk dig, Grekiska skogar stora som fotbollsplaner skall förvaltas som våra milsvida skogar. Man kan bli rädd för mindre.

  26. Kenneth Erikson says:

    Gunnar Glöersen (och Svenska Jägarförbundets ledning).

    Du skriver gång på gång om politik och det är helt rätt, rovdjursfrågan är en politisk fråga. Då bör vi som berörs handla därefter och inte ge de som år efter år lovat en ändring men aldrig levt upp till detta efter riksdagsvalen. Vi ska dra slutsatsen att inget av riksdagspartierna är värda ännu en röst från dem som sätter jakten främst av alla intressen. Och vad har vi då för alternativ, en röst på det redan etablerade Landsbygdsdemokraterna? Eller en röst på det ännu ej registrerade Naturdemokraterna? Jag delar din åsikt att det troligen är bortkastade röster särskilt så när det sistnämnda av dessa partier inte ens har förstånd att vilja samarbeta med det redan etablerade (de avser slåss om det låga antalet röster med samma åsikter). Även vid ett samarbete är chanserna troligen små till en riksdagsplats, tyvärr. Det viktiga blir då att i stället blankrösta eller lägga sin röst på något annat än M, CP, FP, KD, S, MP eller V. Folkpartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet är uttalade vargkramarpartier, det bör ofta klargöras.

    Det finns ännu ett nödvändigt problem att lösa och det är EU:s Art- och Habitatdirektiv. Våra motståndare, de med nya läran ekosofin, har varit mycket kloka och förutseende när de (ett tiotal biologer gemensamt) formulerade dessa internationella överenskommelser och senare fick EU:s politiker att gladeligen köpa konceptet när de senare tyckte att det ”lät riktigt”. Där står vi idag, med direktiv och bestämmelser som i praktiken sätter de stora rovdjurens väl före mänskliga intressen och välfärd. Dessa måste nagelfaras och omarbetas så de stämmer med vår europeiskt humanistiska grundsyn.

    Det ser tyvärr också ut som om våra makthavare har köpt feltänket att lösa stora rovdjur är något vi behöver och att det innebär något positivt. Det är ytterst beklämmande men lätt att förstå om vi ser på vad våra riksdagsledamöter har för personliga erfarenheter och uppväxt. Låt mig då hänvisa till kommentar nr. 69 och 84 i denna tråd, http://www.jaktojagare.se/vargpar-avlivat-i-idre Det är den bästa förklaring av människans villkor jag läst och något som samtliga, särskilt de i beslutande ställning, borde läsa och ta åt sig.

    Regeringens pressmeddelande vi här kommenterar är faktiskt elakt så det förslår. Miljö- och Landsbygsministrarna kan omöjligen diktera eller lova nya regler utan att dra tillbaka Naturvårdsverkets föreskriftsrätt och ett nytt riksdagsbeslut om våra rovdjur krävs för detta. Det är skrämmande hur vår regering försöker trösta jägarkåren med falska pressmeddelanden.

  27. Tommy Olsson says:

    Gunnar personligen är jag inte intreserad av vad riksjägarna lyckats eller misslyckats med Riksjägarna kom till just för och av avhoppade medlemmar ur sdjf altså besvikna sådana
    den senaste tiden har ni erkänt att ni misslyckats och det är ett stort steg men du hävdar fortfarande att ert sätt var det enda rätta jag har lite svårt att få ihop det om jag skall vara ärlig
    jag och många med mig har försökt förklara att kostnader är det enda sättet att få Regering och riksdag att vakna kostnader blir det om vi inte ställer upp i prinsip gratis på allt som behövs Tex skydsjakt eftersöksjakt eller olika inventeringar kostnader blir det om vi skiter i Älgjakten i 3 år
    enorma kostnader för skogsbolagen och med all rätt det är väl dom som tillåter Nvv att planter ut vargar på sin marker stick i stäv med deras arrendatorer som betalar skyhöga arrende avgifter
    Att ni är styrda av regering och Nvv är det inget tvivel om åtminstone när det gäller Rovdjursfrågan du kan inte på något sätt bortförklara att det är så Tack vare det allmänna uppdraget om ni har 200,000 medlemmar krävs en ökning av medlemsavgiften med 250 kr st för att kompensera dom 50 000000 inte för dyrt om ni kan besluta i eget intresse
    Det antal vargar vi kan tänkas få skydsjakt på i vinter kommer med största säkerhetinte ens bli två siffrigt
    Gunnar mina komentarer är nog bland dom snällaste ni kommer kunna läsa i era bloggar
    för många av era medlemmar är saligt förbannade vid det här laget

  28. Gunnar Glöersen says:

    Jan Bratt, de som ville att vargstammen skulle få öka så att allt fler drabbas av dem ser ut att få sin vilja igenom. Den utveckling vi ser nu innebär att vi måste skjuta minst 100 vargar om rovdjursutredarens 450 av obegriplig anledning skulle bli verklighet. Undrar vilka som förväntas så och frysa i timmar för att skjuta dem. Eller kommer SNF att finansiera helikoptrar? För oavsett hur många vargar som målet blir till slut kommer det att krävas en massiv avskjutning, både här och i Norge.

    Någon plan för detta finns inte överhuvudtaget och ingen finansiering av det. Jägarkåren förväntas lösa samhällets problem med pengar ur egen ficka och egen tid. Om det blir barmarksvintrar finns inte en chans att klara det med vanlig jakt. Våra beslutsfattare har inte en aning om vilka samhällskostnader vargen kommer att medföra. Dagens kostnader är fis i rymden jämfört med vad som väntar om vi inte stoppar tillväxten nu!

  29. Jan Bratt says:

    G.G. Ja vargkramarna jublar skriver du och det är sant för även MP,s senaste siffror är säkert uppmuntrande för dessa.
    Hur det än går och hur länge det än dröjer så närmar sig obönhörligt den dag då vargstammen måste reduceras och ju längre vi dröjer desto mer skall skjutas. Det blir problem och säkert inte jubel hos kramarna som ser ett högt symboliskt värde i vargen och även tror att den skall kunna sköta sig själv.
    Jag håller med Hermansson i vad han skrev om politisk låsning, det stämmer bra och ju närmare nästa val vi kommer desto mindre brukar det hända då man gärna skjuter fram obehagliga beslut som kan innebära bortfall av röster.
    En växande vargstam drabbar allt fler och speciellt grupper som inte jagar.
    Vardagsmotionärer samt ridande ungdomar och barn är grupper som inte kan negligeras och framförallt bör det bli mer protester från just dessa håll innan sovande politiker vaknar.

  30. Gunnar Glöersen says:

    Wempan, självklart är det ett misslyckande att vi inte fått gehör för vår politik. Men vad var då felet? Den som anser att vår linje var fel från början hade väl i så fall en annan som de menar hade varit framgångsrikare? Vilken linje var det? SJFs linje är framtagen i bred majoritet vid våra årsmöten. Såvitt jag vet finns ingen organisation på brukarsidan som lyckats, vi är alla förlorare just nu. Våra intressen och värden hotas eller är tills tora delar redan förstörda. Men vår egen riksdag har också förlorat! Den politik som riksdag beslutade om 2009 hade förutsättningar att accepteras. även om även den hade brister. Den utgick trots allt från det faktum att det finns probem med stora rovdjursstammar. Politikernas förlust är dock inte materiell som vår, de riskerar ”bara” att förlora röster.
    Om de miljoner vi fått hade tvingat oss att anta en rovdjurspolicy som medlemmarna inte accepter hade det allmänna uppdraget med fog ha kunna ifrågasättas. Nu är det inte så. INGEN förtroendevald har överhuvudtaget funderat över det när de utformade rovdjurspolicyn. Däremot har man utgått från vad som är realistiskt och juridiskt möjligt. Om det allmänna uppdraget hade inneburit att vi tvingades anpassa våra ståndpunkter efter riksdagsmajoritetens vilja hade väl knappast SNF och SRF m fl försökt göra allt för att bort det från oss?

    Rovdjursfrågan är jägarkårens största problem just nu. Inte bara för att den förstör vår jakt, utan lika mycket för att den splittrar oss istället för att ena oss. Vargkramarna måste jubla.

  31. Wempan says:

    Och medan vi diskuterar dör hundar. Vi skulle idag behöva skjuta bort c:a 100 vargar för att nå det mål som regeringen satt. 100 st. Och vi sitter och diskuterar om nollversoner eller 150. Jag tror att vi kan vara ense om att vara oense men det som kvarstår är att vi misslyckat katastrofalt med den uppgift vi är satta att sköta. Jag säger vi för som medlem är jag också delaktig. Att det händer små förändringar är idag vi inte behjälpa utav.Om vi får 50 eller 100 miljoner i bidrag spelar ingen större roll det heller för det som kvarstår är att vi misslyckats. Den dagen vi erkänner att det som vi arbetat med länge nu är just precis vad det är,ett totalt fatalt misslyckande tror jag kanske att vi kan gå vidare. För om man inte erkänner att det vi jobbat för så länge nu har vi misslyckats med, Ja då tror vi någonstans också att det vi gör funkar. 100 vargar att skjuta denna vinter om vi skall nå regeringens satta mål och vi sitter och diskuterar. Klart att frustrationen är stor ute i leden då vi idag står inför detta faktum.
    Kan tycka att den dagen vi räcker upp handen och säger högt att vi varit helkass på att sköta rovdjursfrågan kanske vi kan gå vidare. Rovdjursfrågan är den fråga som under alla år jag någonsin kan komma ihåg är och förblir det största misslyckandet svenska jägare överhuve har medverkat till. Jag ställer mig upp med handen på hjärtat och säger att fy fan vad värdelös jag som jägare skött den obefintliga rovdjurspolitig vi idag har i sverige och jag skall bli bättre på att försöka se till det viktiga och ej springa efter små futtiga saker som inte leder någonstans.

  32. Gunnar Glöersen says:

    Calle Seleborg, att människor är viktigare än genetik är ju mitt viktigaste argument. Men när vissa här på bloggen försöker ge skenet av att genetikernas ”irrläror” är liktydligt med svenska lag blir jag förtvivlad. Det är inte sant!

    VAd gäller Landsbygdsdemokraterna så fick de bara 1565 röster trots att de enligt dig är ett bredare parti än Naturdemokraterna. Tror du att vi har 10-15 år på oss att invänta ett nollvisionsparti i riksdagen? Nej, det som måste ske måste ske nu med stöd av de befintliga partierna.

  33. Kenneth Erikson says:

    Men bäste Gunnar Glöersen.

    Nog är det väl ändå en himmelsvid skillnad om jag skriver en sådan rekommendation jämfört med om SJF skulle gå på djupet med frågan i flera artiklar i Svensk jakt och seriöst lämna råd? Undefär 290 000 röster krävs det.

    Men visst är det idag kanske långsökt i vårt land där förändringsbenägenheten är låg. I Norrland där jag bor är den nästan obefintlig, tyvärr. Men som jag skrev, den är teoretiskt möjlig.

    Nu alldeles för sent, God Natt.

  34. Calle Seleborg says:

    Gunnar! Landsbygdsdemokraterna är INTE ett enfrågeparti likt Naturdemokraterna. Hur lång tid tog det för Kristdemokraterna eller Sverigedemokraterna att nå de erforderliga 4 %-en?
    Däremot anser de att rovdjursfrågan är en nyckelfråga för landsbygden och dess näringar. Rovdjur och småskalig djurhållning kan inte samexistera. Trots att man vet detta fortsätter somliga att drömma om att så kan ske. Matlandet Sverige är ett strålande exempel. Enligt Eskil ska det vara enkelt att driva t.ex. fåruppfödning för att få ekologisk närproducerad mat som också ger öppna landskap och sann biologisk mångfald. Trots att han har rötter på landsbygden lyssnar han inte på de som har praktisk erfarenhet att efter att s.k. rovdjursavvisande stängsel satts upp hittar en stor del av sin besättning riven i trasor.
    Låt gärna NVV använda rovdjursdelen av viltvårdspengarna. Rovdjursuppfödning är inte viltvård. Sluta prata om livskraftig vargstam i Sverige. Tala om vilka skador som är acceptabla för jakten. Det bestämmer taket på vargstammen, inte genetikens virrläror.
    Läs vad en fåruppfödare skriver i UNT.
    http://www.unt.se/debatt/vargen-hotar-farfarmer-1584449.aspx#kommentarerstart

  35. Gunnar Glöersen says:

    Kenneth Eriksson, i förra valet fanns Landsbygdsdemokraterna som jag vill minnas att du uppmanade folk att rösta på. De fick 1565 röster i Sverige. I Värmland där de grundades fick de 432 röster. I praktiken bortkastade röster. Naturdemokraterna kommer att råka ut för exakt samma sak. För att få få mer än 4 procent krävs ca 250 000 röster. Tror du verkligen att 250 000 personer kommer att rösta på ett parti vars enda fråga är noll vargar? Hur illa jag än tycker om dagens rovdjurspolitik så tror jag inte på det.

  36. Mats S Johansson says:

    Thomas Berggren.
    Du ställer ett antal intressanta frågor, men som enkel medlem i SJF, t.o.m jagande i det sk. vargbältet måste jag säga att jag inte alls håller med dig när det gäller det allmänna uppdraget. Jag anser, i motsatts till dig (om jag fattat dig rätt), att det är en styrka att SJF innehar det allmänna uppdraget. Det det ev. kostar är väl i stort sett att man måste vara politiskt obunden i betydelsen inte hålla på något speciellt parti. Specilellt i rovdjursfrågan borde det inte vara något problem. Just i den frågan fanns en mycket bred politisk (t.o.m över normala blockgränser) överenskommelse som hade stöd inte bara från SJF men också flera andra av dem som verkligen har förutsättningar för att veta hur det är att ”Dansa med vargar” eller redan gjort det i flera år när den nåddes. (Några kanske eftersom den sågs som minst dålig, men dock.) Hade det inte varit för några ”wistleblowers” som det så fint heter så hade vi kanske lyckats med något som få, om någon, klarat tidigare.
    Jag är kanske godtrogen, men jag tror faktiskt de flesta politikerna i Sverige (kanske inte V och MP eftersom de aldrig varit tillräckligt stora för att tvingas ta helhetsansvar) inser värdet av en av Sveriges största folkrörelse.
    Har du förresten tänkt på varför SNF, SRF, Nordulv, Djurens Rätt och allt vad de nu heter på den sidan gör allt de kan för att ifrån SJF det allmänna uppdraget?

  37. Gunnar Glöersen says:

    Thomas Bergren, jag förstår inte vad en fråga till medlemmarna skulle tjäan till, vi vet svaret. Ytterst få vill ha varg på den egna marken. I fråga om vårt allmänna uppdrag har jag svårt att få till din logik. Menar du att lagstiftningen, EUs regelverk eller riksdagspartiernas inställning skulle förändras till det bättre om vi inte hade statens uppdrag? Skulle det bli färre vargar eller färre dödade hundar om vi sa nej till 50 miljoner?

    Den andra jägarorgansiationen, som också får bidrag, framställer sifg själva och uppfattas av många som nollvisionärer. Har de överhuvudtaget något inflytande på dagens rovdjurspolitik? Om deras linje nu vore så bra, skulle det väl ge utslag i vargpolitiken. Nej, det enda vi skulle kunna uppnå är att marginalisera oss i alla vilt och jaktfrågor. Av de 50 miljonerna användes drygt 1 till rovdjur. Resterande till annat som gagnar jägarkåren. Det finns andra frågor än varg, även om debatten ger sken av annat.

  38. Kenneth Erikson says:

    Hej Gunnar.

    Thomas Berggren har förtjänstfullt beskrivit PUDELNS KÄRNA.

    Jag vill tillägga. SJF sitter med makten i sin hand om SJF blir en medlemsorgansation. Då kan Svensk Jakt rekommendera sina medlemmar och läsare att rösta på Landsbygdsdemokraterna i nästa riksdagsval. Då kommer de in i riksdagen och ställer hela rovdjurfrågan i fokus. De blir vågmästare och kan avgöra mängder av propositioner. Rovdjursfrågan kommer att ändras direkt.

    Mvh. KE

  39. Thomas Berggren says:

    Pudelns Kärna

    Gunnar!
    Hur än tjatig och gnällig jag kan låta så tror jag att ni gör vad ni kan inom ert tillåtna ramverk.
    Ramverket är nog det som vi medlemmar är mest intresserad av, där finns nyckeln till framtiden för oss jägare som vill lämna ett jaktbart arv till nästa generations jägare.
    För det är ju så att SJF är rejält bakbunden av de officiella uppdraget och att det står i stark kontrast till SJF:s medlemmars åsikt i rovdjursproblematiken.
    Innan någon officiell omröstning genomförs i SJF angående medlemmarnas åsikt huruvida SJF skall agera i rovdjursfrågan är min bestämda uppfattning att noll ligger närmare verkligheten än SJF:s 150, som man förövrigt aldrig nämner numera. Jag tror aldrig att noll kan bli en verklighet inte ens 150 men vi måste ha mål för att få en förändring. Om SJF:s företrädare tror att majoriteten av SJF:s medlemmar ställer sig positiv eller ens likgiltig till att härbärgera rovdjur kan bara tolkas som att ni inte har någon kontakt med era medlemmar.
    Om man vid en omröstning säger ja eller positiv till rovjuren så säger man också ja till varg och lo på sina egna marker. Bara på det sättet kan en fråga formuleras. Vilken jägare ställer inte upp på Per Zakariassons, rovdjursansvarig på SJF i C-län, uttalande ” Gärna varg men inte på mina marker”.
    Ett erkännade av er att det officiella uppdraget bakbinder SJF att agera kraftfullt skulle föra lösningen på problemet ett steg närmare en lösning.
    1. Vad kostar det att ”friköpa” sig, dvs avstå ifrån våra jaktkortspengar?
    2. Hur mycket skulle det kosta varje medlem i extra medlemsavgift? Så SJF slipper vara beroende av statens apanage. Och er köpta tystnad. Bara då kan ni stå rak i ryggen säga att ni BARA representerar era medlemmar.
    3. Då skulle ni också kunna agera kraftfullt enlig tex Lennart Samuelssons förslag till ”aktioner” utan vara så rädda för efterverkningarna liknande de hot, indragna medel, som uttalats i samband med jakten av Kynna vargen. Då skulle minnsan SJF vara behjälplig och organisera annars…Medans i Dalafjällen sköttes det helt i LST:s egen regi.
    4. Har ni ens påtalat skillnaden på olika skyddsjakter till berörda myndigheter? Har inte alla skattebetalare i Sverige samma rättigheter/skyldigheter???

    Många frågor och fler blir det och besvärligare blir svaren så länge inte alla fakta är på bordet.
    PUDELNS KÄRNA

    Thomas Berggren

  40. Calle Seleborg says:

    Vad jag kan se har både svenska EU-representanter och kommissionären Potocnik sagt att de ska noggrant bevaka utvecklingen. Potocnik talar tom om att endast individer som orsakat skada får skyddsjagas.
    Låt NVV och Regering ta hela ansvaret, inklusive det ekonomiska, för rovdjuren i svensk kulturbygd. Vi behöver inte kräva nollvision av varg men vi kan kräva noll utgifter i tid och pengar. Lår Regering betala för skyddsjakten. Nästa vinter kommer kravet att vara att 150-200 vargar behöver skjutas för att hålla 450-nivån.

  41. Gunnar Glöersen says:

    Tommy Olsson, jag tror inget om skydsjakten heller. Det finns möjligheter om viljan finns, det är det enda vi säger. Men jag förutspår absolut inte en omfattande skyddsjakt i vinter.

    Du fortsätter att påstå att vi misslyckats och att taktiken har varit fel. I den första delen är vi överens, vi har inte lyckats nå den vargpolitik vi önskat. Men det har inte regeringen heller. Vilka organisationer på brukarsidan har lyckats överhuvudtaget? Samerna? Ja, kanske i fråga om varg. Men de förlorar ändå 50 000 renar till rovdjuren. LRF? Knappast, de protesterar vilt just nu. Jägarna, absolut inte. Fäbobrukarna? Nej, inte de heller. Jag skulle kunna fortsätta, men du vet hur det fortsätter. Landsbygden får betala ett orimligt pris. Om vi visste att det fanns ett enkelt sätt att ta ”kommandot” hade vi gjort det för länge sedan.

  42. Gunnar Glöersen says:

    Henrik, vi får lär få se vilka län som arbetar för befolkningen och vilka som tror att de är anställda av vargarna.

  43. Gunnar Glöersen says:

    Perra Hälsing, jag förutsätter att VFD får större inflytande. Regeringen måste se till att tjänstemanna väldet stoppas.

  44. Gunnar Glöersen says:

    Björn Isaksson, vad gäller delegationen till länsstyrelserna tror jag inte att du behöver oroa dig, den kommer till stånd. Däremot är din oro över vissa länsstyrelsers vilja till att ta för oss bra beslut synnerligen relevant. Dessutom måste ”ramen” som NV beviljar bli stor. Det återstår också att se.

  45. Gunnar Glöersen says:

    Thomas Bergren, ingen är nöjd. Definitivt inte förbundet. Det stora haveriet kom den 17 augusti, sen dess har det varit fullständigt stiltje i rovdjurspolitiken. Det vi nu kallar förbättring är inte politiken i sig, utan att regeringen faktiskt förtydligar skyddsjaktreglerna. Nu blir det svårare för länsstyrelserna att obstruera. Men det är långt, mycket långt till en situation som jag skulle kalla bra.
    Men om vi i det här läget skulle gå ut och säga att det här är fel och att det inte kommer att skjutas några vargar i vinter, då skulle vi ju faktiskt underlätta för vissa tjänstemän att säga just nej. Nu säger vi tvärt om att regeringen öppnat för en större skyddsjakt. Men jag skulle ljuga om jag sa att den blir tillräckligt stor. SJF hoppade av förankringsarbete m.m. redan i augusti, vi kan inte göra det igen. Har JRF överhuvudtaget agerat?

  46. Tommy Olsson says:

    Gunnar jag tror inte ett dugg på att skydsjakten kommer att bli frikostigare utan tvärs om Som alla vet var det Nvv som körde över riksdagsbeslutet när det begavsig med Lisensjakten
    samma sak kommer att hända igen Länsstyrelsen i Dalarna har inte gjort något åt de skydsjakts ansökningar som inkommit ännu
    Käre Gunnar ni måste ta striden nu det går inte att komma ifrån i längden
    Så gott som alla jägare anser att ni misslyckats i Varg frågorna och vi vanliga mäniskor som jagar har ingen annan att vända oss till att ni misslyckats är ett faktun men utesluter inte att ni kommer att lyckas i framtiden jag tror på att ett stort antal jägare som ryms under samma tak är det som behövs för att vinna denna striden men det krävs att ni tar komandot över situationen

  47. Henrik says:

    Det kanske inte är någon högodsare att Dalarna kommer utmärka sig.
    Sen verkar tyvärr Västmanland vara på väg mot ett rejält haveri. :-(

  48. Perra Hälsing says:

    Gunnar.
    Kommer VFD överhuvudtaget att ha någon beslutande roll om skyddsjakt på varg eller är det precis som jag har befarat att tjänstemännen får göra precis som dom vill?

  49. Björn Isaksson says:

    Om jag förstod det hela rätt så har fortfarande NVV makten att bestämma vilka länsstyrelser som ska få bevilja skyddsjakt, att döma av pressmeddelandet.
    Man kan tro, om man är lika konspiratoriskt lagd som jag är, att länsstyrelser som avstyrkt skyddsjakter, t ex Dalarna, kommer att få bevilja skyddsjakt.
    Det finns en uppenbar risk att det inte blir fler skyddsjakter i Dalarna än vad det är nu.
    Länsstyrelser som däremot tillstyrker kanske inte får samma handlingsfrihet.
    Nu är det upp till bevis för NVV och berörda länsstyrelser, det ska bli intressant att se om det nuvarande mönstret håller i sig, jag är rädd för det, men hoppas att jag har fel.

  50. Thomas Berggren says:

    Hur kan ni, SJF, tycka att det är en förbättringen medans Riksjägarna inte är nöjda?
    Är det inte så att -I praktiken ingen skillnad bara papperskvarnarna har fått malt lite igen och man hoppas det lugnar folket(landsbygden) lite-
    Politiska floskler igen, om och om och om och om och om och om och om …( in i evigheten) igen.
    Var är SJF:s gräns för evigheten?
    När medlemsantalet är noll?

    Thomas Berggren

Kommentering är stängd.