EU och odlingslandskapet förgrönas!

Inom hela EU pågår nu ett intensivt arbete inför nästa period av landsbygdsprogrammet och därmed jordbrukspolitiken. Nu finns chansen att påverka hur odlingslandskapet brukas, vilket självfallet får stora konsekvenser för viltstammarna samt inriktningen på vilt- naturvård. Därmed är det extremt viktigt att vi är med och försöker påverka utfallet av besluten under de närmaste åren, innan systemet skall vara igång 2014. Igår hade referensgruppen för Jordbruksverkets projekt Mångfald på slätten möte, och det ser faktiskt ganska ljust ut i mina ögon!

 

Ett mer varierat odlingslandskap gynnar mångfald och vilt; under nästa period av jordbruksersättningar blir det förhoppningsvis mer av bäggedera.  Foto: © Fredrik Widemo.

Ersättningarna till jordbruket faller grovt sett inom två olika pelare. Pelare 1 hanterar gårdsstöd som ges per areal som brukas, och pelare 2 hanterar mer specifika miljöersättningar. Den absoluta huvuddelen av finansieringen har funnits inom pelare 1, medan bland annat Sverige drivit åsikten att mer medel skall föras över mot miljöersättningar inom pelare 2. Pelare 1 har dock varit helig för brukarorganisationerna i Europa, både när det gäller dess storlek och att man inte skall in och pilla med detaljregleringar på vad man skall göra och inte göra. Jordbruksersättningarna är dock som bekant utsatta för en hel del kritik… Plötsligt gjorde man därmed en kovändning härom året, när man insåg att enda chansen att få behålla budgeten inom gårdsstödet var att även inkludera miljökrav inom pelare 1.

Detta är riktigt bra för oss! Miljöersättningar inom pelare 2 är frivilliga, och de flesta utnyttjar dem inte. ”Alla” utnyttjar däremot gårdsstödet, vilket gör att miljökrav under pelare 1 får konsekvenser för alla marker i odlingslandskapet. Nu diskuterar man exempelvis att återinföra ett krav på någon form av träda, för att skapa mer variation och bättre förutsättningar för mångfalden. Man talar i tydliga termer av att ”förgröna” odlingslandskapet. Träda är klart positivt för viltet i kombination med aktivt odlad mark i landskapet, och vi kritiserade starkt att man tog bort kravet på att hålla mark i träda för några år sedan.

Inom den närmaste tiden gäller det nu att sy ihop ett paket av miljöersättningar inom pelare 2, som kompletterar de nya kraven inom pelare 1 på ett optimalt sätt. Inom ramen för Mångfald på slätten har Lunds universitet tagit fram en katalog av vetenskapligt utvärderade åtgärder som ökar mångfalden. I samtliga fall skulle åtgärderna kunna vara tagna ur en bok i hur man bedriver framgångsrik viltvård. Vi har nu även möjlighet att fylla på med förslag på andra åtgärder, och hur åtgärderna bör se ut i detalj. Värdet av stubbåkrar, som jag bloggade om härom veckan, kommer att gå in som ett förslag bland flera, var så säker…

Underlaget från myndigheterna skall vara klart i maj 2012, så det är hög tid att klura på viktiga åtgärder. Extra glädjande är att både Jordbruksverket och Skogsstyrelsen nu samarbetar när det gäller utformningen av ersättningarna och programmen, för att se till att åkerholmar, kanter och bryn hanteras på ett bra sätt.

Jakten bidrar med viktiga incitament för att utföra en hel del av de åtgärder vi redan diskuterar. Jordbruksverket har glädjande nog insett detta, vilket jag bloggat om tidigare. Jag tror att nästa programperiod kan bli ett lyft för vilt- och naturförvaltningen. Och självklart gör vi inom SJF allt för att så skall bli fallet!

 

12 Kommentarer
  1. Marie says:

    Ja, jag är inte förtjust i jakt, men förstår att man tydligen måste jaga för att minska antalet älgar för att de inte ska bli för många i överflöd, det betyder inte att jag gillar det, men som sagt alla har vi våra intressen.
    Varför jag undrade om vita älgar, här där vi bor utanför Stockholm så har vi aldrig sett en vit älg och om jag skulle göra det, så skulle jag självklart vilja att den fick leva, för den är unik och speciell i sitt slag……och eftersom de ej finns så många utav dem så varför inte låta dem leva.
    Okej, kan ha läst fel, men läste något om mindre pengar till att fälla en älg eller liknande, men det är ju därför det är bra med blogg så man kan diskutera och rätta till missförstånd, vet att man använde fällor förr i tiden, vi besökte Älgens Hus i Bjurholm i UMEÅ , för 1 år sedan och det var väldigt intressant, där fick man se och höra hur man förr i tiden jagade älg….

  2. Johannes Glännman says:

    Ja tänk om landsbygden såg ut som på bilden ovan. Det gör den ju på vissa ställen men synen av stora enfaldiga åkrar utan träd, buskar och holmar är betydligt vanligare.

    Kan vi få mer mångfald på landsbygden tror jag det gagnar oss alla på längre sikt, oavsett art. Att stoppa de enfaldiga åkrarna och kalhyggena och gå mot en betydligt mer mångfaldig miljö är nog den enda, och rätta vägen..

    mvh // Johannes

  3. Fredrik Widemo says:

    Kerstin,
    poängen är att jakten bidrar till att motivera till ett mer allsidigt brukande, vilket gynnar mångfalden och landskapsbilden. I valet mellan ett mer storskaligt och konventionellt brukat landskap utan jakttorn och ett mer varierat och småskaligt brukat landskap med jakttorn tror jag nog att de flesta väljer det senare… biodiversiteten gör det definitivt.

  4. MartinJ1 says:

    Vild chansning men jag tror Marie läst någonstans att jägare fällt en älg (eller liknande) och tolkat detta fel dvs att älgen fångats i fälla. Någon fälla har givetvis inte använts utan att fälla en älg betyder att man skjuter den.

  5. Kerstin says:

    Och det enda som stör bilden av det nya vackra odlingslandskapet är alla vedervärdiga jakttorn.

  6. Fredrik Widemo says:

    Älg får inte fångas i fälla, så det måste du fått om bakfoten.

  7. Fredrik Widemo says:

    Marie,
    vita älgar är ovanliga men inte unika. I delar av Värmland förekommer de regelbundet, men inte ofta. Finns det någon anledning att inte jaga just vita älgar? Visst kan man tänka sig att spara just de vita, vilket även sker i viss utsträckning på sina håll. Samma sak gäller dovhjortar, där man på en del håll sparar vita/ljusa individer. Fast… man kan väl fundera på varför man just ska spara de vita? De kommer att vara väl kamouflerade under vintern, men synas extremt bra under somaren. På vilket sätt är det önskvärt? Den vita färgen är genetiskt bestämd och sparar vi de vita kommer andelen vita älgar öka i populationen. Är det bra? När ska vi i så fall börja jaga dem? Men nu är du väl ganska skeptisk till jakt rent generellt, om jag förstått rätt, så mindre jakt kanske är önskvärt i sig för dig?

  8. Marie says:

    Såg också på eran hemsida, att vissa använder fällor i skogen för älgjakt, lider inte älgen av det, och hur vet man att ingen människa eller annat djur kliver in i fällan? som det såg ut på bilden, så känns det som att djuret lider av att hamna i fällan, räcker det då inte att man skjuter dem? eller måste man döda så många älgar att man måste använda både fällor och vapen, bara en undran .Mvh.Marie

  9. Marie says:

    Läste en artikel på eran hemsida att en jägare hade fällt en vit älg, min undran är varför ska man skjuta något som är orginellt och unikt i våran natur, hur många vita älgar finns det i skogen? inte många, varför kan man då inte låta dem leva? eller är det för att visa att man duktig och fick skjuta en vit älg….bara en undran….

  10. Fredrik Widemo says:

    Henrik,
    vi i referensgruppen har nyligen fått en version som vi nu kommenterar till JV. De kommer enligt nuvarande plan att komplettera katalogen till en rapport under hösten och sedan kommer den att finnas tillgänglig.

    Mvh

    Fredrik

  11. Henrik Eriksson says:

    Finns katalogen från Lunds Universitet att få tag på?

    Mvh, Henrik

Trackbacks & Pingbacks

Kommentering är stängd.