Markägare skall köra över markägare!
Så kom då ännu en älgutredning. Frågan är om inte även denna kommer att arkiveras i samma arkiv som den förra.
Älgutredaren, Maria Norrfalk, vill ge markägarna större makt över älgförvaltningen. Men jag frågar mig, kan man få större makt än den man redan har? Det är ju markägarna som äger jakträtten och som bestämmer vem som skall jaga och på vilka villkor. Dessutom har markägarna i de flesta län lyckats fått igenom stora älgtilldelningar. Men inte fälls det fler älgar för det. I Värmland där jag själv jagar har avskjutningen halkat under 60 procent av licensen flera år, i vissa kretsar under 50 procent. Problemet är alltså inte för få älgar i tilldelningen. Problemet är att storskogsbruket och de mindre markägarna har olika intressen. Storskogsbruket utmålar älgen som ett problem medan de mindre markägarna ser det som en stor resurs. Ungefär hälften av jägarna är också markägare, ändå försöker man få det till att det är en konflikt enbart mellan markägarna och jägarna. Om det nya förslaget går igenom skall alltså markägare köra över markägare.
SLU vill/skall tydligen ha större inflytande över älgjakten. De förslås både utbilda jägare/markägare och ansvara för data insamlingen. Uppenbarligen finns det någon som tror att de kommer att lyckas bättre med älgförvaltningen än vad som varit fallet så här långt.
– Visa ett enda område i Sverige där SLU lyckats förvalta älgstammen bättre än någon annan. Grimsö (SLU) borde väl vara ett föredöme. Är det så? Nej, trots att man haft jakträtten på det egna forskningsområdet sedan 70-talet med sändarförsedda älgar, jakt året runt och Sveriges ledande forskare har man inte en bättre älgstam där. Ja, men de har ju inte en egen älstam att förvalta, de påverkas av grannarna, säger säkert någon. Så är det givetvis, men om SLU inte med gräddan av svenska viltforskare har lyckats förklara för sin omgivning och genomföra en bättre älgförvaltning, hur skall då en liten odemokratisk grupp om fem personer (läs tre) kunna diktera mål och älgjakten för tusentals markägare och jägare?
Visst finns det brister i dagens älgjaktssystem, men ett stadigt ökande antal älgskötselområden visar att viljan att samarbeta och hitta lokala lösningar finns. Trots att man är överens når man inte alltid dit man vill men det viktigaste är att man samarbetar mot ett gemensamt mål. Nu vill man äventyra allt detta, till förmån från ett toppstyrt system där några få skall diktera älgstammens storlek för alla andra. Är det verkligen en framkomlig väg? Nej, självklart inte!
Det finns bara ett framgångsrikt sätt att förvalta älgstammen i södra sverige. Det är att fastställa kvoten länsvis och sedan låta alla jaga tills kvoten är fylld. Kan gå på en eller kanske flera veckor? Rättvist för alla och alla kan vara med. Undrar hur lång tid det tar innan makthavarna fattar det?
Flundran, du har uppenbart förstått att alla ”modeller” har sina problem. Egentligen är problemet det samma, nämligen att vi männsikor har olika mål med förvaltningen och vill lägga ner olika mycket tid på älgjakt. Vi som verkligen gillar älgen och älgjakt skulle säkert kunna enas om en modell som blanserar älgstammen och samtidigt ger en kvalitativt bra stam. Problemet är att få vill lägga ner den tid som krävs. Det är trots allt en hobby för den absolut övervägande delen av jägarkåren.
Min kritik mot utredningen ligger i just det. Man har glömt bort människan som skall genomföra hantverket. Visst misslyckas många älgskötselområden med sin älgförvaltning. Men så länge man åtminstone försöker arbeta mot ett gemensamt mål är det långt mycket bättre än mål som dikteras av några få. Forskning är, precis som du skriver viktigt, men fyller bara en funktion om vi kan översätta den i förvaltningsmodeller som passar för jägare som inte vill jaga varje dag hela jaktsäsongen. Alla andra modeller kommer att bli ett fiasko. Det innebär troligen att vi inte når en optimal älgstam.
Problemet är att det inte finns en brygga mellan jägare och forskare som fungerar. Jaktorganisationerna lyssnar ju, eller tar inte till sig, hur forskarna vill att vi ska bedriva vår jakt på älg.
Redan 1998 var jag på en föreläsning med Cederlund (Grimsö) där han påtalade att vi måste spara mer unga tjurar. Att vi inte kan jaga dem som om de vore en egen art.
Att fylla köttbaljan med unga tjurar innebär ju att få tjurar får visa sin genetiska potensial i framtiden. Brist på tjurar som inte är tillräckligt gammla för att trigga korna i brunst med allt vad det innebär med senfödda kalvar och låga slaktvikter.
Varför har inte denna förvaltningsprincip kommit fram fören nu när Kalmarmodellen blivit tillämpad på många marker är en gåta för mig.
Kalmarmodellen kan man inte tillämpa om man har en tät älgstam då man sparar man för många kalvar med änu högre täthet som följd påstår en del. Detta utsluter väl inte att vi kan plocka delar av modellen som att just spara mer tjurar.
Jag efterlyser en organisation som bevakar forskarnas förvaltningsmodeller. Om inte forskarna har kunskapen att hjälpa oss att få en frisk älgstam vilka ska då ha kunskap om detta. Allt vi kan i vår omvärd bygger ju på forskning.
Naturligtvis ska markägarna har mandat till att avgöra hur älgstammen och dess numerär ser ut! De är ju ett utav få primilegier som markägarna har!… Har man däremot arrenderat ut jakten så har man ju även tagit sin hand och sitt mandat och lämnat över till jaktarrendatorn.
Men kom också ihåg att det är jägaren, och ingen annan, som håller i bössan och trycker på avtryckaren!..
Att det sedan blir sk ”förvaltningsområden” är ju också bara positivt!.. Gemensamma mål och t ex tjursparande, läs taggantal, över större områden är grundförutsättningen för en långsiktigt älgförvaltning!.. Bara i det jaktlaget som jag jagar i har 3 grannlag som alla har olika tjursparande former!..
Nu kanske vi äntligen kan få områden som inte begränsas utav kommun och länsgränser!
Med hopp om en ljusnande framtid för älgstammen!
Vildsvin och älg är tydligen de stora hatobjekten bland ”markägarna”. Lustigt då att den största skadan på plantering och sådd av lövträd görs av skogsmöss och andra gnagare. Ska markägarna inte göra något åt det också? Regeringen tillsätter ”stora skogsmusutredningen”?
Konstigt som sägs här att det ju faktiskt redan idag är markägaren som har fullständig kontroll över jakten genom att antingen jaga själv, arrendera ut till lämplig person (störst plånbok?) eller helt fridlysa sina marker.
Jag är själv skogsägare och anser att lagom mycket vilt förgyller tillvaron och matbordet. Och vid nyetableringar i skogen får man nog tänka lite annorlunda än t ex ”hur många tallplantor per hektar ska jag klämma in?”.
Kanske ska vi införa tredagarsjakt? Snacka om man ur huse-effekt (för hur många normaljägare tillbringar fler dagar med älgjakt under året?).
Gunnar.G
Visst förstår jag att sjf känner sig omkullsprunget av Maria Norrfalk, man vad hade ni räknat med då hon under åtskilliga år haft sin utkomst inom skogen. Att sedan så spontant vräka ur sig att denna utredningen ”troligtvis” hamnar på samma ställe som den förra är bra patetiskt.
Maria Norrfalk har till fullo helt förstått att älgar det förvaltas bäst av skötselområden, och då av lokala förmågor så som markägare och jägare, och då i områden som har en ungefärlig likvärdig betes struktur, att då dribbla in 1000tals ha slättland/åker i ett större förvaltningsområde är och blir bara fel.
Givetvis ska markägaren till jaktområdet ha sista ordet!
Speciellt i hur stor älgstam som området kan klara sett ur ett skogligt perspektiv. Skogstyrelsen bör då ges ett betes uppdrag för att belysa hur mycket foder som finns i området!
Ang SLU.
Om nu SLU har misslyckas så kapitalt som du beskriver det, så blir då uppkomen fråga? vad får dig att tro att någon annan, låt säga (SJF) ska lyckas göra bättre. Tycker att detta bara ännu en gång belyser hur litet behovet igentligen är av en älgutredning nr2. Det sjf så hett eftertraktade var bara att få igenom de större förvaltningsområdena, detta då man under 1990talet tog sin hand från bildande av älgskötselområdena, Oftast pga långa och kunskaps krävande debatter med skogsföretädare. Detta ledde i sin tur till ett medlems tapp om 10 000tals engagerade och kunniga jägare, har mycket svårt att tro att dessa återkommer genom en ev älgutredningen nr3 där sjf får sin vilja till 100%
Data insamling och utbildning är en inom sjf het potatis, och med tanke på hur illa som Viltdata har fungerat så är troligtvis detta SLU- alternativ bättre. Sjf-centalt utnyttjar SLU i nästan var enda utredning ang vilt etc då duger deras kunskap tydligen så varför vända kappan nu?
Att sedan ondogöra sig och förfasas över kostnaden (5milj) är bara ett slag i luften, börja med att redovisa de kostnader som till dags datum finns för Viltdat
15 Dagars jakt ska väl räcka.Vi ser hur ä-områden sköter sin avskjutning.Dom har skjutit sönder sina stammar totalt.
Jag har ännu träffat på en nöjd bonde.Det spelar ingen roll vad det
gäller dom gnäller för gnällandets skull det är medfött.
samarbete över stora arealer jovisst,men älgjakt tid till den sista februari andas inte direkt viltvård…
så lång jakttid kommer aldrig att falla mej i smaken i alla fall,har man god älgtillgång så skjuter man sin tilldelning i god tid,varför ska det nötas i månader i markerna om det är ont om älg…över 6 månaders nötning i markerna om man inkluderar från 21 aug då hundar får släppas på älg…