Tango, dialog och Jägmästare
Sitter med en kopp kaffe på min föräldralediga dag och förundras över ”skogsmännens”, eller ”Jägmästarnas”, förutsägbara men ack så tråkiga brist på självinsikt och förmåga till att dra lärdom av historien. Jakt- och skogsmedia är i dessa dagar fullt av diverse Jägmästares högljudda och svavelosande krav på älgstammens snara nedskjutning och ömkande beskrivningar av de ödelagda tallplantagerna. Kunde vi förutsäga denna massiva offensiv från dessa Jägmästare? Självklart, Jägmästarna rör sig nästan undantagslöst i flock och springer en springer (nästan) alla när vi nu ska gå från miljövård till skogsproduktion…
Jägareförbundet och Jägmästarna har levt i någon form av symbios sedan tidigt 1830-tal, om jag minns rätt så bildades också Jägareförbundet bland annat av några Jägmästare. Idag är vi också rätt många Jägmästare som jobbar åt Jägareförbundet. Men vad är det då som har skapat detta flockdjur som så envist står på barrikaden och förkunnar sanningar med tordönstämma utan att någonsin lära sig att den enda vägen framåt är dialog och att de historiskt sett konsekvent haft fel? Då jag själv är just en Jägmästare och för några år sedan rentav jobbade med att utbilda dylika så är jag rätt säker på att det bland annat beror på en stark kåranda, brist på konkurrens från andra skrån och en omodern utbildning där gamla Jägmästare stöper nya i samma form.
Men vad får då detta för konsekvenser för oss jägare och älgarna? Jo, precis som i en mängd andra frågor så brukar inte den typ av utspel vi nu ser från Jägmästarna funka särskilt bra, även om de lyckas skrämma några jägare att skjuta någon extra älg i höst. ”It takes two to tango”, men om en av de två dansar solo och dessutom saknar såväl takt som ton så blir det inte mycket till kontruktiv tango. Det är precis vad vi nu ser hända, igen. Jägmästarna slår på stora trumman och då blir instinkten att följa sin flock starkare än känslan för vem man tjänar. Skogsstyrelsens Jägmästare tar rygg på polarna från storskogsbruket och skiter i parollen ”Skog till nytta för alla” och skogsägareföreningarnas Jägmästare glömmer helt att fråga sina medlemmar vad de tycker innan de rusar åstad. Det sorgliga i hela denna massrörelse är att man inte lärt sig ett dugg om hur vår moderna omvärld fungerar. Jag trodde faktiskt att Jägmästarna under det senaste decenniets naturvårdsdebatt lärt sig att dialog, tango och ett stänk av ödmjukhet var vägen till framgång.
Den typ av utspel vi nu ser i denna fråga lär få älgstammen att först svänga snabbt nedåt på vissa håll för att sedan snabbt svänga uppåt på samma ställen. Där en konstruktiv dialog hade kunnat skapa en någorlunda jämn och välvårdad stam kommer vi nu att se monologens resultat i form av sönderskjutna och små älgstammar som sedan släpps i fri fart uppåt igen.
Så är jag nu orolig för vad Jägmästarna, då undantaget jag själv och kollegorna, ska ställa till med på lång sikt? Inte ett dugg. Vi vet idag att samhällsvärdet av älgjakten är rejält mycket högre än samhällets inkomstbortfall på grund av älgskador, vilket politikerna lär förstå om de inte redan gjort det. Vidare vet vi att de privata skogsägarna är betydligt mycket mer toleranta än aktiebolagen när det gäller älgskador, oavsett vad deras ”företrädare” basunerar ut i media. Vi vet också att det är svårt att ta betalt av en jägare för att han ska tvingas skjuta bort den ”sista” älgen. Sist men inte minst så finns det också en faktor som för alltid garanterar älgstammens fortlevnad även i Jägmästarland. Jägmästarflocken är nämligen så gott som uteslutande sjukligt intresserade av älgjakt. Det gör att så fort man kommer till sitt eget jaktområde eller sin egen skog så vårdar man sina älgar ömt, även om man tidigare på dagen stod på barrikaden och förkunnade älgens snara bortskjutning, någon annan stans…
Jaha, så nu är det jägmästarnas fel att älgstammen är som den är. Varför letar vi hela tiden efter ”syndabockar”? Efter att i över 30 år ha varit skogsägare och jägare så står det helt klart att den viltstammen du vill ha på din mark också behöver foder, året om.
I början på 80-talet byggdes en stor kraftledning på min mark, som finns i Småland. Därmed har jag en 60 meter bred och c:a 2km lång ”gata” genom marken. Den här gatan drar till sig oerhört mycket vilt för här produceras mycket foder. Eftersom krafledningsgator röjs med jämna mellanrum så är foderproduktionen kontinuerlig. Här i Småland talas det mycket om ”Gudrun”-hyggena som idag producerar mycket foder, men som till största delen planteras med gran och där kommer det om bara 10 år att vara betydligt mindre foderproduktion och går vi sedan ytterligare 30 – 40 år fram i tiden så vet vi att på en tät granmark hittar vi inte många grässtrån. Sedan har det blivit populärt att plantera löv och det kan ju bli ett bra foder men här sätts viltstängsel runt alla planteringar för att skydda det mot betesskador och det här stängslet släpper inte ens in en hare och det är sammantaget ganska många hektar som stängslas. Sedan kommer det som jag tycker är det stora problemet, foder för vintern. Marken där jag bor är typiska tallmarker och 75% av hyggena planterades med tall, idag är den siffran c:a 90% gran och jag är inte ensam om det. I vinter gjordes en första gallring i ett tallbestånd och det drog genast till sig 8 älgar så det betet har stor betydelse för älgen under vintern.
Nu föreslås det att man ska sätta stängsel runt tallplanteringarna och plocka ner det när planteringen kommit över beteshöjd och låta älgarna ta del av röjning-gallringsris, det är självklart ganska kostsamt.
Då kommer vi in på det som skrivs i artikeln och på många andra ställen att värdet av älgjakten är så högt. Varför inte göra ett hygge modell större (om ni inte har en kraftledningsgata) och röj det med jämna mellanrum, det går då at
Pengarna styr!
Den som betalar ens lön verkar ha stor inverkan på vad man säger ”på pappret”, är man anställd av skogsbolag men byter till vårt jaktliga förbund så byter man oxå åsikt, kanske inte i skogen tillsammans med sitt jaktlag men i fikarummet. Detsamma gäller de inom jägareförbundet som byter till skogssektorn, visst älskar de fortfarande jakt och höga stammar av vilt men inte säger de det på ett kvällsmöte med skogsägare..
Jag håller helt med dig Daniel, det krävs två att dansa och jag är rädd för att jägareförbundet skulle utklassa skogsnäringarna i Let´s dance, förbundet verkar långt mer danskunnigt. Kan bara hoppas att de (skogen) utvecklas som atlantångaren Magnus Samuelsson och helt otippat utveklas till något bra.
Kul inlägg! Fördomarna haglar, men visst stämmer det till viss del, dock inte för alla. En hel del av dagens skogisar läser det som på skogis kallas ”frukt och grönt” inriktningen, dvs mark och miljö. Huvuddelen går fortfarande skogshushållninginriktningen(en del ekonomi) och det är sannolikt dem som kommer hamna på bolagen… Det finns en hel del älgmotstånd bland en klick av kursarna, dock inte som inpräntats på skolan, det har inte jag upplevt alls, däremot har dem med sig det hemifrån. Visst finns det en dubbelmoral, man vill vårda sina älgar och ha kvar sin älg och sin löshundsjakt, ingen varg samtidigt som man vill ha bort älgen… I vilket fall lär det ta några år innan dagens nyutbildade skogisar hamnar på beslutande positioner i storskogsbruket.
Tror som nedan kommentar att i väldigt många fall är Jägmästare=Virkesinköpare och där är det antal kubik som räknas.
Naturvården kommer allt som oftast i andra hand.. Här i södra Sverige så är det skogsägarföreningarna som gälle.. mest av gammal vana och på intet sätt ett medvetet och strategiskt val.. Och som kund och samtidigt ägare så verkar det som att hos de flesta är det den sista kronan som är det viktigaste.. Tyvärr.
Underbart!! Flockdjur så sant så sant, är själv Jägmästare och då tagit steget ut ur flocken och jobbar med naturvård. jo då ni läste rätt de finns sådan också och det Daniel beskriver är otroligt träffsäkert. alla stöpt i samma form o mot samma mål, de krävs tjurighet o tillviss del dårskap att bryta sig ur detta, men några få har lyckats!! Bra! Alla sms:ar mailar osv. om hur mången kubik de lyckats köpa idag eller avverkat när de fått sina först jobb som virkesköpare en hets som präntas in redan under grundkursen. 90 % handlade om produktion 10 om nå som visst kallas miljövård?! Bristen på konkurrerande utbildningar är ett hot mot skogssverige, skråväsen är inte direkt 2010-tal!? Så vakna och tack till alla som vågat sticka ut, utanför gallringsmallar och tillväxtkalkyler!!