Tranor, som Egyptens gräshoppor!
Tranor i hundratal i oskördat korn. Foto: Gunnar Glöersen
Att tranorna blir allt fler för varje år lär ingen ha missat. Förr var de ovanliga och man såg mest tranor under vår och höst flytten. Så är det inte längre. De har blivit ett gigantiskt problem för lantbruket.
När jag 1992 flyttade hem till Värmland igen efter några år i Dalarna var en årligt återkommande tvistefråga skyddsjakt på grågås. Lantbrukare ansökte om skyddsjakt på gässen. Jägareförbundet tillstyrkte skyddsjakt medan ornitologerna protesterade och menade att det var alltför tidigt. Länsstyrelsen i sin tur gick den gyllene medelvägen och beviljade ofta jakt på en handfull gäss, med kravet att endast en gås fick skjutas ur varje flock.
Bara något år senare begärde vi allmän jakt på grågås och regeringen införde det. Idag har vi svaret. Det är fler grågäss än någonsin och vi jägare klarar inte att begränsa stammen under ordinarie jakttid. Därför har skyddsjakten utökats och nu får vi skyddsjaga dem året runt!
Tranor är känsliga saker! Det finns lantbrukare som fått tillstånd att jaga tranor, men det leder ofta till protester. Många lantbrukare vågar inte ansöka om skyddsjakt just av den anledningen. Samtidigt fortsätter tranorna och skadorna att öka för varje år.
Jag jagar fågel i områden med mängder med tranor. Självklart uppfattar tranorna också skotten, men det bekommer dem inte speciellt mycket eftersom de lärt sig att jakten inte är på dem. De byter bara åker. I lördags var jag ute och rekognoserade för duvjakt och tog då bilden ovan. Den lantbrukaren ringde mig i slutet på juli för att be om hjälp med att jaga de 300-400 gråsgäss som åt av kornet. Jag jagade två dagar i följd och sen dess har inte gässen varit där. Tranor i hundratal klampar däremot fortfarande runt i kornet varje dag och har gjort det i mer än en månads tid. Regnandet gör skörden sen och tranorna får därför ännu mer tid att trampa ner och äta upp kornet. Jag har svårt att tro att det finns många ax kvar när det väl blir dags att tröska.
Borde inte alla inse att förebyggande åtgärder och skrämselåtgärder inte längre räcker till? Generell skyddsjakt på tranor på oskördad gröda borde införas nu! Det skulle inte leda till någon omfattande skyddsjakt, men kanske skulle tranorna tillbringa lite mindre tid i stående säd.
Nu har några lantbrukare fått skyddsjakt på tranor och det tycker jag är ok.
Men vad händer när det begärs skyddsjakt på svanar, många har jätte problem med dom.
För nog är det så att dom stora fåglarna ökar i antal.
Citat Glöersen: ”Räven och vargen har olika bandmaskar.” Detta är fel, räven och vargen har SAMMA dvärgbandmaskar. Men det finns ett antal olika dvärgbandmaskar, varav en på svenska heter rävens dvärgbandmask och en annan heter hundens dvärgbandmask. Vargen är det djur som mest effektivt sprider dvärgbandmask (av båda nämnda sorter) över stora ytor och över stora avstånd, en varg kan i sina inälvor ha typiskt 10-100 gånger fler maskar än vad en räv har. Räv sprider bandmasken lokalt, på gårdar, in i trädgårdar och in i städer. Mårdhund orsakar ringa och långsam spridning av dvärgbandmask, mårdhund är inget problem vad avser spridning av dvärgbandmask. Jämför förhållanden i Finland. Dvärgbandmask är en arktisk parasit och har sitt namn dels efter sin huvudvärd, fjällräven/polarräven, och mellanvärdar är då självklart i huvudsak smågnagare som är rävens bytesdjur, och dels efter huvudvärden hunddjur. Mellanvärdar är i det fallet lika självklart renar, älgar och andra vargens bytesdjur. Bandmaskarnas latinska namn har inget med räv eller hund att göra, utan e. multilocularis och e. granulosus anger huruvida maskarna bildar blåsor eller cystor hos mellanvärden. Märk väl att båda bandmaskarna smittar mellanvärdarna – gnagare, klövdjur, människor mm. – genom att mellanvärdarna äter av gräs, buskar, bär och frukt. Observera att även hunddjur som normalt är huvudvärd även kan fungera som mellanvärdar – ett viktigt förhållande som ofta förnekas.
Sture Sjöstedt, vissa snöar in på varg, andra på vildsvin. Vad som är största problemet varierar beroende på var du är. Där jag jagar finns få vildsvin, om ens några. Tranor finns i tusental, året runt. Skillanden är att vi får skjuta vildsvin 365 dagar om året 24 timmar om dygnet. Riktigt så är det inte med tranor!
Lars Söderberg, du har säkert helt rätt! Det är LRF sak att driva tranjakt. Men när jag ser hur illa det är måste jag få påpeka det. Men som sagt, det är inte vår strid. Jägarna efterfrågar inte tranjakt.
Tranorna i ”mitt” område uppträder inte i par. Det är tusentals med ungtranor som huserar hela sommaren på fälten!
Skade, allt behöver inte handla om vargar! Jag tycker som du att vi har för många vargar och att även den stammen borde begränsas. Vi förmedlar alltid medlemmarnas vilja, den är för närvarande och har varit länge max 150 vargar fördelade över landet.
Victoria Lindahl, dvärgbandmaskarnas livscykel är komlicerad. Räven och vargen har olika bandmaskar. Rävens sprids bland rävar främst via sorkar. Sorken är alltså mellanvärd. Rävar kan inte mitta varandra, de måste äta en sork som bär på smittan. Sorken i sin tur smittas via rävars spillning genom att de får i sig ägg. Människan tar tyvärr sorkens plats som mellanvärd och vi blir sjuka och kan dö av det. Vargens/hundesn dvärgbandmask har samma typ av cykel, men det är oftast hjortdjur som fungerar som mellanvärd. Inte heller de kan smitta varandra, de måste äta t ex en smittad älg som i sin tur fått i sgi ägg via vegetationen. Vargens är lättare att utrota, man behöver bara ta bort vargen eller minska älgstammen kraftigt. Det är inte lika lätt med sorkar och rävar.
Du kan väl rådfråga Göran Frisk Wittskövle. Han har hand Skånes och Blekinges transkrämmor. Han besiktigar även vildsvinsskador så han kan nog tala omför dig vilka som ställer till med mest problem för bönderna. Är det vildsvinen eller är det tranorna ???
Jag tror att vi jägare inte skall engagera oss i att verka för tranjakt. Vi har tillräckligt svårt att få acceptans som det är. Låt LRF och odlarna driva frågan mot staten och när staten initierar skyddsjakt på trana så ställer vi naturligtvis upp.
Jag tror att många har samma erfarenhet som jag, tranorna lever parvis och på en åker finns det oftast bara ett par. Är dock medveten om att de inför flyttningen dras samman i delar av landet i större grupper. Men Gunnar, vi skall välja våra strider.
Jag har en fråga, inte om tranor, utan om vargar. Finns det några prover tagna på dvärgbandmask hos vargar. Funderar över vart ifrån räven har blivit smittad. Vargarna har ju kommit hit från Ryssland, är det inte då troligt att även bandmasken följde med?
Egypten gräshoppor !
Aldrig sett dig skrivit det om vargen men så är du för och jag emot.
När skall SJF förmedla er Sanna inställnining till folket( SJF medlemmar)?