Taggarkiv: Rovdjur

Förvaltningsrätten i Stockholms dom om den selektiva jakten kom i förra veckan. Den kom fram till att jakten inte är förenlig med EU:s regelverk.

Genetiskt hotad fisk
Genetiskt hotad fisk

Flera delar av domen talar faktiskt för att Naturvårdsverkets beslut var riktigt, trots det ger rätten de klagande rätt. Men när en förvaltningsrätt på allvar menar att jaktbeslutet borde ha varit mera selektivt och att de vargar som skulle fällas därför först borde ha märkts och därefter släppts fria igen för att sedan skjutas, då är det hôl i hôvve! Om det hade funnits juridiskt utrymme borde jakten dessutom enligt rätten ha genomförts av länsstyrelsens ”professionella yrkesjägare”. Att det överhuvudtaget inte existerar några sådana tycks rätten ha missat.

Reaktionerna från folk jag talat med har varit mycket negativa. ”Finns det överhuvudtaget något hopp om förbättring”, är den vanligaste reaktionen. Det skall erkännas att det inte är mycket som går rätt väg just nu. Men domen innehåller faktiskt positiva delar. Rätten ger NV rätt i att jakten hade sänkt inavelsgraden och att stammens bevarandestatus inte hade försämrats. Jakten var också strängt kontrollerad.

Rätten anser däremot att en ”annan lämplig lösning” än jakt är att flytta vargar, oavsett kostnad. Rätten vill inte bara flytta vargar från Finland/Ryssland till Sverige, de vill flytta vargar åt andra hållet också! De hänvisar till proportionalitetsprincipen, dvs. att man skall använda sig av den metod som är minst ingripande och har minst påverkan på bevarandestatusen. Trots att det finns vetenskapligt belägg för att selektiv jakt är en effektiv åtgärd för att sänka inavelsgraden kommer rätten fram till att flytt av vargar från Finland/Ryssland är en mera lämplig lösning. Proportionaliteten i att vi med en flytt av vuxna vargar till Sverige skulle löpa stor risk att få in dvärgbandmask och rabies har rätten tydligen missat. Men alla som följt vargcirkusen vet att allt utgår från vargen, människor är ointressanta. Jag trodde i min enfald att proportionalitetsprincipen gällde besluts påverkan på människor, inte vargar! För mig är det självklart att rätten istället borde ha funderat över proportionaliteten i att människor som redan lider stor skada och förlorar livskvalité skall få ännu fler vargar på sina marker av samhället. Speciellt som det finns vetenskapligt belägg för att jakten i sig sänker inavelsgraden och fördubblar chansen för avkommor till invandrare att reproducera sig.

Vissa debattörer har reagerat mot att jag tar till det de kallar ”nedlåtande kraftuttryck”, som hôl i hôvve. Intressant är att Hanne Kjöller i TV4 använde exakts samma uttryck, men då om regeringen och Naturvårdsverket som arbetat för jakten! Hanne Kjöller är sig lik. Hon säger att hon älskar EU för den stoppade vargjakten och anser att naturvårdsverket och regeringen har ”hål i huvudet” för att de försöker hitta kompromisser som tillfredställer alla parter! Jag kan konstatera att i Syrien tillåts inte heller några kompromisser för tillfället!

Avslutningsvis vill jag berätta om något helt vargbefriat. Trots hård vind och höga vågor vågade jag mig ut på Vänern igår. Ensam, som den gamle och havet, kämpade jag mot naturkrafterna för att fiska lax. Dagen slutade med två Pb, lax 7 kg och gädda 11.1 kg. Det är livskvalité! Synd bara att ett par genetiska fundamentalister har gett sig in i laxdebatten också.

Det råder stor förvirring i frågan om vad GYBS är för något. Är det ett rent vetenskapligt begrepp eller är det politik?

 
Vargvalp Foto: Gunnar Glöersen
Vargvalp Foto: Gunnar Glöersen

Företrädare för bevarandeintressena försöker konsekvent hävda att GYBS är ett strikt vetenskapligt begrepp. Även regeringsföreträdare hävdar att det är så. Det anges som ett av skälen till att regeringen inte lägger sig i Naturvårdsverkets arbete med att fastställa referensvärden, GYBS.

Låt mig redan nu slå fast, de som hävdar att GYBS är ett strikt vetenskapligt begrepp pratar strunt! Gynnsam bevarandestatus återfinns i Art- och habitatdirektivet som något som medlemsländerna skall uppfylla. Exakt vad det innebär står inte, men två olika EU riktlinjer försöker ”tolka” innebörden av gybs. Det är anvisningarna till artikel 17 rapporteringen och rovdjursriktlinjerna. De skiljer sig inte nämnvärt åt i tolkningen av gybs. Rovdjursriktlinjerna är något mer precisa och framför allt rovdjursanpassade. Artikel 17 anvisningarna är övergripande för alla arter, oavsett det är en näbbmus eller en varg.

Gybs är dock inte helt befriat från vetenskap. Både rovdjursriktlinjerna och Artikel 17 anvisningarna säger att ett medlemsland skall ”ha högre ambitioner än att enbart förhindra utdöende”. Tydligare än så är inte direktivet. Det är alltså risken för utdöende som kan beräknas vetenskapligt genom sårbarhetsanalyser. Det var en sådan analys som kom fram till att det behövs 100 vargar i Sverige för att stammen skall vara livskraftig. Därutöver säger de båda riktlinjerna att man skall ta hänsyn till genetiken. Rovdjursriktlinjerna kvantifierar detta krav och säger att ett genetiskt utbyte motsvarande EN ENDA individ per generation är vad som krävs för gybs. Det är de enda vetenskapligt kvantitativa juridiskt bindande mål som man kan uttolka. ALLA andra mål som vi nu ser i Sverige är sådant som naturvetare ”hittar på” för att de ”tycker” att de vore bra.
Det råder stor förvirring i frågan om vad GYBS är för något. Är det ett rent vetenskapligt begrepp eller är det politik?

Det finns däremot flera olika ”politiska” ställningstaganden som kvantifierar vad GYBS är för något. Ett medlemsland får t ex inte ha färre individer av en art än när de gick med i EU. För Sverige innebär det att gybs för lodjur inte kan vara lägre än 700 individer trots att MVP ligger långt under. Rumänien som uppgav 2000 lodjur vid EU inträdet kan aldrig ha färre än så. Ingen med förståndet i behåll kan hävda att det är vetenskapligt betingade krav.
Som jag skrev ovan säger EU:s egna riktlinjer att vi ”skall ha högre ambitioner än att enbart förhindra utdöende”. Har någon sett en vetenskaplig avhandling som kan preciserar vad ”högre ambitioner” är? Nej, självklart inte! Det är politikers sätt att ge tolkningsutrymme till medlemsländerna! Regeringen har så här långt, valt att säga att den ”högre ambitionen” är 180 vargar.

Så vad är det för MAXIMALA krav som EU kommissionen kan ställa på Sverige i frågan om vargstammens storlek? Jo, de kan kräva att vi har minst lika många vargar som vi hade vi EU inträdet, dvs 30 vargar. De kan kräva ”högre ambitioner” än 100 vargar (MVP värdet). De kan kräva ett genetiskt utbyte på en individ per femårsperiod. Allt detta uppfyller vi. Alla andra krav är svenskt påhitt som stoppar vettig förvaltning!
Regeringen har alla möjligheter att ta NV i örat. Deras ”krav” på minst 380 vargar för att nå gybs är fel! Det bygger på ett felaktigt underlag, vilket de nu äntligen verkar ha förstått. Nu på fredag blir det därför äntligen ett möte som slutligen kommer att förpassa Laikre och Rymans beräkningar av invandringsbehov till pärmen med rubriken, ”oanvändbart material för svensk vargförvaltning”.

Regeringen måste sluta hävda att GYBS är ett vetenskapligt begrepp. Det är ett politiskt ställningstagande som kan bygga på vetenskapliga beräkningar. Men bara om den vetenskapliga beräkningen av livskraftnivån ligger över det antal som fanns i Sverige vid EU inträdet. Fanns det fler rovdjur av en art än MVP den 1 jan 1995, är gybs i det närmaste helt befriat från vetenskap!

Det finns INTE ETT ENDA KRAV i direktivet som vi inte uppfyller! Vargstammen ligger långt över MVP, den naturliga invandringstakten gör att den genetiska variationen ökar, inavelsgraden minskar, reproduktionen är god och det finns gott om bra livsmiljö. Det är de enda krav som direktivet ställer. Alltså har vi redan idag gynnsam bevarandestatus!