Vargjakten slut i Värmland - JÄGARBLOGGEN

Jägarbloggen

Vargjakten slut i Värmland

vargjakt

Vargpass i Dömleskogen                         Foto: Gunnar Glöersen

 

Nu är vargjakten över i Värmland där jag jagat. Som vanligt har jakten debatterats och kritiserats av vissa grupper. Deras försök att störa och ”dokumentera” vargjakten har begränsat sig till att dyka upp på parkeringsplatser i lågskor eller åtminstone i kläder som inte direkt lämpar sig för mera avancerade skogsutflykter. Efter att de under den första helgen fick sin mediala uppmärksamhet försvann de.

Däremot var lokalbefolkningen fortsatt på plats och gav oss glada tillrop. Under de 12 dagar jakten pågick träffade jag många längs vägar och vid röda stugor i skogen. Alla sa samma sak. ”Lycka till, skjut så många ni kan. Ni har mitt stöd”. Dessutom fick vi många tips från allmänheten som gjort sig besväret att söka upp våra telefonnummer. De hade sett vargar eller vargspår och ville hjälpa till. Alla rapporter var inte rätt, men visar på det engagemang för vargjakten som finns i bygderna.

Jag jagade själv 10 av de 12 dagarna. För det mesta hängde jag i spåren efter vargar. Det gör att chansen att få skjuta en varg är liten. Men man får glädjas med passkyttar, som efter många och långa timmar i kyla, får skjuta en varg. Mest beundrar jag de unga grabbarna, Simon, Robert, Tommy, Niclas och Anders m fl. som sent varje kväll körde över markerna och sprejade alla spår med grön färg. Sen var de ute igen kl. 05.00 och sökte nya spår. Vissa sträckor till fots med pannlampa genom skogen. De är ungdomlig entusiasm! Alla andra kom till serverat bord kl. 09:00!

Vargjakt är roligt ungefär tre dagar, sen övergår det hårt arbete. Jaktledarna lägger ner många dagar i förväg med planering. När vargjakten väl är igång ska vargarna ringas, passkyttar ställas ut, säkerhetsdetaljer och regler genomgås m.m. Efter jakten ska fällda vargar visas upp för länsstyrelsens personal och papper fyllas i. Samtidigt ska nästa dags jakt planeras och telefonsamtalen blir många och långa till sent på kvällen. Det blir inte många timmars sömn.

Många ickejägare verkar tro att det är nöjet att få skjuta en varg som driver oss. I själva verket är det för att vi överhuvudtaget ska ha något att jaga kommande år som vi jagar. Det är älgar, harar och rådjur vi vill jaga, inte varg!

En ny erfarenhet blev vargjakt med hund. Inte bara för mig utan även för hundförarna själva. Ganska många av vargarna har skjutits för hundar. Jag visste att man gjort det i Finland. Men att t ex en ensam liten smålandsstövare kan driva vargar i pass är onekligen lite märkligt. Om vargen bestämmer sig för att jaga istället för att vara den jagade har hunden givetvis ingen chans, vargen väger 2-3 ggr mer än hunden. Hemligheten ligger i att det är hundföraren som söker upp vargen och skrämmer den ur daglegan. Den ska veta att den är förföljd av oss. Först då släpper man hunden. Jag är inte djurpsykolog, men gissar att den normalt tuffa vargen tappar självförtroendet när den som jagande plötsligt blir den jagade. Problemet för oss är att få alla att förstå den skillnaden. I andra sammanhang säger vi att vi inte kan jaga med hund p g a vargen. Nu jagar vi plötsligt varg med hund. Var säkra på att ”den andra sidan” kommer att försöka tvista till argumenteringen.

Sammanfattningsvis visar vargjakten att vi är väl förberedda, bra organiserade och att samarbete över jaktlagsgränserna är helt avgörande. Nu ska vi fortsätta arbetet med att få en långsiktig och vettig vargförvaltning. Ännu är vi inte framme, 2015 års vargjakt var bara det första steget.

751 Shares

53 svar till Vargjakten slut i Värmland

  1. Gunnar Glöersen 2015-02-09 kl. 14:18 #

    David, APU fyller ingen annan funktion än att ytterligare polarisera debatten. De behövs inte, speciellt inte den typen av människor. Brottsförebyggande rådet sa redan 2007 att det enda sättet att komma tillrätta med illegal jakt är att anpassa rovdjurspolitiken efter de drabbades intressen. Årets vargjakt var ett första steg! Vad gjorde APU, de fotograferade jägare och bilar vid laglig jakt och har mage att påstå att de enbart dokumenterar jaktbrott eller misstankar om jaktbrott. De registrerar alltså jägare, vilket i sig troligen bryter mot lagen! Jag råkade själv ut för dem. På vilket sätt skulle de dokumentera jaktbrott genom att ta bilder på våra bilar på en parkering och fotografera människor som står i ring och diskuterar jakt eller sitter runt en brasa och fikar? Dagen efter dök de upp med WAS och andra. De fotograferade jägare på pass och la ut bilderna på nätet. Seriösa människor? Nej, knappast! Pajasar lurade av en indian!

  2. David 2015-02-09 kl. 10:01 #

    Bra att du står bakom att man ska stävja all illegal jakt.
    Polisen och åklagarmyndigheten har idag hjälp av allmänheten för att upptäcka, för att sedan kunna pröva och ev. döma/frikänna personer vid jaktbrott.
    De kan ha svårt att få tips i tighta intressesfärer, läs vargjägare, så därför tycker jag att föreningar, grupper, personer med civilkurage behövs. Att en enskild person som behöver tänka på vad grannar, kollegor, m.m. anser så kan en förening som APU vara en visselblåsarmöjlighet.

  3. Gunnar Glöersen 2015-02-09 kl. 09:40 #

    David, det är inget fel att stäva illegal jakt. Kan inte påminna mig om att någon ens antytt det. Däremot borde det inte göras av privatpersoner som leker rangers, men saknar all kompetens. Att delar av ledarstaben dessutom är dömda för en massa brott gör behovet av APU än mindre. Såvitt jag vet har APU inte kunnat påvisa ett enda jaktbrott i Sverige, såvida en saknad papperslapp på en fälla som APU själva kan ha plockat bort räknas som det. Men inte ens det har lett till något straff, inte ens böter.
    Ledaren kallar sig själv för ”Sverige mest erfarna expert på spårning”. Hur vet han det? Vem har utsett honom till det? APU är en bluff från början till slut. Jag kan bevisa ”indianen” som bluff varje dag i veckan, det vet alla. Därför kommer han aldrig att låta testa sina färdigheter. Jag är övertygad om att jag slår honom i spårning helt utan amerikans indian utbildning. Den som tror att man kan gå på en kort kurs och lära sig spåra har nog väldigt dålig kunskap.

  4. David 2015-02-09 kl. 09:00 #

    APU behövs!

    3 st av de ”legalt” skjutna vargarna var påskjutna tidigare enligt obduktionen.
    Ca 10% av kvoten.
    Finns det nu 350 vargar i Sverige så är mer än hela ”legala” tilldelningen 2015 redan påskjutna av några personer med vapen.
    Tacka fasiken för att denna illegala tjuvjakt behöver granskas.
    Av någon/några som INTE ingår i jägarsfären.

  5. Calle Seleborg 2015-02-06 kl. 16:36 #

    Gunnar.
    Du har nog missförstått lite grand. Du behöver naturligtvis inte vara beväpnad till självförsvar om du spårar hare. Men gäller det varg eller björn är det lika självklart som säkerhetsbältet i bilen. Men gå inte i svaromål mot mig. Jag har skickat dig Valerius Geist ursprungsartkel.

  6. Gunnar Glöersen 2015-02-06 kl. 08:48 #

    Calle Seleborg, oavsett vad du tycker så är det lite märkligt att en stor alfahane som drivs av en smålandsstövare väljer att vika undan t o m när hunden är några meter från den. Det är en intressant psykologi.
    Sen tycker jag att du överdriver kraftigt när du pratar om att man ska vara beväpnad när vi spårar. För det första säger det emot det du skriver ovan, men framför allt är det inte det minsta konstigt. Så gör väldigt många djur. Harar, rävar,lodjur, mårdar, vargar, älgar som jag spårat som gjort exakt samma sak. De buktar i såten och hamnar således i mina spår om de följer en kortare eller längre sträcka. Hararna har nog inte för avsikt att bita mig i strupen bara för att de ”spårar mig”, lika lite som lodjuren som gör det regelmässigt. Överdrifter ska vi undvika.

  7. Calle Seleborg 2015-02-06 kl. 07:44 #

    Gunnar,
    Jag ska inte lägga mig i den här diskussionen. En diskussion som mst består i att man väljer att inte lyssna eller förstå.
    Men du säger dig vara förvånad över att en liten stövare kan driva en varg i timmar. Valerius Geist har beskrivit fenomet i detalj. Det kallas för negativ habituering. Ett rovdjur är mycket rädd för något som verkar farligt. Den beväpnade självsäkre jägaren är därför den säkraste garanten för att rovdjuret behåller sin skygghet. Därför är det så viktigt att hunden inte släpps förrän hund- och hundförare har kontakt med vargen.
    Förbudet mot framspårning av varg leder därför till oskygga vargar. Bör dock påpeka att framspårning inte är helt riskfritt utan enbart ska utföras av beväpnade spårare med kunskap om vargens beteende. Det är inte ovanligt om du följer ett vargspår du upptäcker vid återtåget att vargen har gått runt och följt ditt spår.

  8. Mats S Johansson 2015-02-05 kl. 22:32 #

    Per Bengtson.

    Tack för ditt svar. Jag har förståelse för att du inte vill svara. Då hade du ju avslöjat det mål den ”ideella miljörörelsen” har som är så heligt att det helgar de medel Björn Isaksson så förtjänstfullt beskriver här. (jag noterar att du inte svarat honom heller..)
    https://blogg.jagareforbundet.se/2015/01/30/forandring-for-medlemmens-skull/

    Som helgar att man saboterar möjligheten att sänka halterna av tungmetaller och svårnedbrytbara ämnen i Östersjön.
    Som helgar att man missbrukar rättssamhällets spelregler för att blockera demokratiska beslut.
    Som helgar att man väljer att låta sig sponsras av, och därmed sätta sig i ett beroendeförhållande till, de samma krafter som man föröker få opinionen att tro att man bekämpar.
    Som helgar att….
    Som helgar att….

    Det ska bli spännande att se om Stefan Löfven viker sig för Åsa och mijöorganisationernas löften om nya skatteintäkter med miljön som ursäkt och dina vänner i miljörörelsen som draghjälp, eller om han väljer att försvara sina väljare i det land han är valt att styra, eller hur?

    Nu ska jag lämna dig i fred ett tag så du kan samla kraft. Det är ju synd om jag tröttar ut dig så mycket att du måste diskutera Gunnars blogginlägg i tredje person på SRFs FB-sida. För det var väl inte bara för att elda på känslorna i rovdjursfrågan lite extra du gjorde det…..?

  9. Per Bengtson 2015-02-05 kl. 17:57 #

    Mats, kanske drunknade svaret på dina frågor i den långa texten. Jag klipper ut dem åt dig:

    ”Personligen tycker jag att miljörörelsen gör fel när de utesluter möjligheten att ett högintensivt jordbruk på små arealer faktiskt kan vara till gagn för miljön.”

    ”Skogsbruk är en annan femma. Där tror jag solklart på land-charing.”

    Jag kan inte vara mer precis än så eftersom det, som jag skrev, handlar om vad det är du vill bevara. Är det en sällsynt fjäril, en rödlistad ticka, ett däggdjur, en pollinerande humla, eller en grönfläckig padda? Vill du sekvestrera mycket kol, eller är det en mångfald av örter, gräs, sippor, fåglar, vadarfåglar, träd, buskar, klövvilt, predatorer, insekter, eller vednedbrytande svampar du vill ha? Förstår du verkligen inte att allt detta inte kan uppnås på samma gång på samma ställe utan att lösningarna ser olika ut beroende på vad du prioriterar, vilket ibland leder till konflikter mellan olika miljömål? En åtgärd eller strategi som är bra för det ena kan samtidigt vara dåligt för något annat. Det kommer med andra ord i mina ögon aldrig finnas ETT svar på om land charing eller land sparing är bäst.

    Kan du nu, vänligen, berätta för mig vad du anser. Det var trots allt du som tog upp det till diskussion, då kan det väl inte vara för mycket krävt att du delar med dig av dina åsikter. Annars får det mer karaktären av ett förhör än en diskussion, och det är jag inte intresserad av att slösa tid på.

    Ditt andra stycke förklarar nog varför vi ofta är oense. Jag vägrar uttala mig tvärsäkert om det ena eller andra så länge det inte finns relativt trovärdiga bevis. Jag bekänner mig till exempel inte till den ”Kuhnskianska” syn du har på vetenskapen. Det finns gå om andra vetenskapsfilosofiska teorier som har minst lika stort meritvärde. Och om du tror att 15 miljarder människor kan hämta sin mat i skogen så får du nog tänka om. Land charing eller land sparing handlar i vetenskapen, debatten och politiken om uthållig matproduktion som räcker till alla, inte till några få.

  10. Mats S Johansson 2015-02-04 kl. 22:57 #

    Per Bengtson.

    Prova igen är du snäll. Jag bad om DIN synpunkt i ett svenska perspektiv och då gärna med fokus på miljöorganisationernas favorittema biologisk mångfald.
    Ett tips, jag hittar en hel del mat i skogen så jag skiljer inte på jordbruk och skogsbruk.

    Och du, ska du vänta på forskarnas koncensus innan du bestämmer dig så lär du aldrig få bestämt dig, eller har jag fel när jag påstår att forskning är en kontinuerlig kunskapskapande process, ofta med perioder av insikt om att det som var en ”etablerad” sanning bland forskare igår är en saga idag.

  11. Per Bengtson 2015-02-04 kl. 14:28 #

    Mats S Johansson,

    Jag är inte tillräckligt kompetent inom området för att uttala mig med säkerhet. Dessutom råder det ingen konsensus hos forskarna. Vad man nog ändå kan säga med hyfsad säkerhet är: Det beror på! Vad är det du vill bevara i första hand, och vad krävs för att lyckas med det? Svaret kommer såklart variera beroende på vilken art/miljö det är du vill skydda. Till det ska även personliga preferenser läggas. Föredrar du långsträckta skogar som täcker enorma arealer, eller ett småbrutet jordbrukslandskap med gott om träd men utan ”riktig” skog?

    Personligen tycker jag att miljörörelsen gör fel när de utesluter möjligheten att ett högintensivt jordbruk på små arealer faktiskt kan vara till gagn för miljön. I Kalifornien finns det en tomatfarm som producerar tillräckligt med tomater för att det ska räcka till hela Europas ketchupproduktion, och mycket mer därtill. En enda farm! Den är såklart superhögteknologisk, och av kostnadsskäl i princip ett slutet system där lakvatten, blast, näringsämnen, med mera, återvinns med hög effektivitet. Skulle det kvalificera som Ekologiskt? Aldrig någonsin! Är det en divers miljö lämpad för vilda djur och växter? Självklart inte! Är miljöpåverkan och det ekologiska ”fotavtrycket” per kilo producerade tomater större än den för ekologiskt odlade tomater? Högst tveksamt, kanske är det snarare tvärt om? Möjligheten ska i alla fall inte uteslutas.

    Till sist, land charing och land sparing diskuteras framförallt inom jordbrukskontexten. Det bygger på antagandet att vi kommer behöva producera mer mat i framtiden. Gör vi bäst detta genom att avsätta specifika områden med relativt små arealer av högintensiv odling, eller har vi ett mindre produktivt jordbruk utspritt över stora arealer? Ett tredje alternativ är att ifrågasätta själva grundantagandet. Om människor drar ner på sin köttkonsumtion och dessutom väljer det kött som har minst miljöpåverkan så skulle det räcka lång väg.

    Skogsbruk är en annan femma. Där tror jag solklart på land-charing. Det råder inget tvivel om att det omoderna trakthyggesbruk vi nu använder i Sverige inte kan kompenseras genom att skydda ca 1% av den produktiva skogen i spridda reservat. Det finns dessutom goda möjligheter att ersätta ett sådant skogsbruk med andra metoder med betydligt mindre miljöpåverkan, utan att för den skull få för stora förluster vad det gäller avkastning. I princip alla andra länder förutom Sverige har insett detta.

    Du då Mats, vad föredrar du? Jag är ganska säker på att du har ett svar eftersom du ställde frågan till mig.

  12. Mats S Johansson 2015-02-04 kl. 09:30 #

    Per Bengtson.

    Innan jag eventuellt kommenterar vad jag drabbats av eller hur min respekt för dig har utvecklats under tiden vi utbytt tankar och argument (vad nu det har med rovdjursfrågan att göra), kan du vara snäll och svara på hur du ställer dig i frågan om ”land sharing” alternativt ”land sparing”? Vilken linje, om någon, förordar du för Sverige?

    Gunnar bestämmer om det är för OT eller inte här.

    PS. Jag tror inte du behöver vara så orolig för föreningen Nordulvs resurser. Maria Ågren har nog sett till att de har de resurser som finns. DS.

  13. Per Bengtson 2015-02-03 kl. 21:47 #

    Mats S Johansson, du kan sluta misstänka att det finns dolda agendor bakom det faktum att det nu är Nordulv som driver målet om överklaganderätten i de högre instanserna. Tvärt om finns det en mycket enkel förklaring. Nordulv, SRF, WWF, SNF överklagade Länsstyrelsernas beslut till förvaltningsrätten i Karlstad. Nordulv var snabba och drev linjen att överklagandeförbudet inte var förenligt med med EU rätten. Detta ärende behandlades först och när det ledde till inhibition (rätta mig gärna om jag har fel). Länsstyrelsernas och jägarförbundens överklagande till Kamarrätten gällde av nödvändighet just denna dom, eftersom det var den som låg till grund för inhiberingen. När Nordulv ”förlorade” i Kammarrätten fanns det självklart ingen möjlighet för de andra föreningarna att överklaga detta beslut. De var ju inte part i målet som behandlades i Kammarrätten! Hur ska de då kunna överklaga Kammarrättens dom? Personligen hade jag mycket hellre sett att Nordulv låtit bli att överklaga från början och istället låtit de andra föreningarna driva fallet. De har mer resurser och större kunskap inom detta juridiska område.

    Till sist, vad har hänt Mats? När jag började debattera med dig var du en nyfiken människa och en utmanande debattör som värderade och argumenterade de fakta som fanns på bordet. Numera tycks du mest bygga din argumentation på dina egna misstankar om dolda agendor och konspirationsteorier. Jag saknar den ”gamla” Mats som utmanade mig intellektuellt och åsiktsmässigt med skarpa argument baserade på säkerligen många timmars letande efter kunskap som stödde dig i sak. Jag hade stor respekt för dig på grund av detta.

  14. Anders Åberg 2015-02-03 kl. 19:09 #

    Mats S Johansson
    Vet inte om det bara är en tillfällighet, men det kan ju vara så att även en del i kramarkretsarna begripit att dom faktiskt håller på att göra sig omöjliga med alla sina överklaganden. Att jakten blev av med MP i regeringen måste varit rejält traumatiskt för dom och kanske sliter dom sitt hår nu för att komma på en bättre strategi, men jag tror dom har bränt sitt bästa krut redan.

  15. Mats S Johansson 2015-02-03 kl. 17:18 #

    Anders Åberg.

    Tack för de tröstande orden. 🙂

    PS. Jag tror faktisk inte generalerna i det här ”kriget” drivs av jakthat. Det är bara ett av medlen precis som vargen för att uppnå målet. Hade media visat det minsta intresse för vad som sker hade kopplingarna hela vägen från politiska partier till långt ut mot de mest extrema organisationerna varit avslöjad för länge sedan. Tror du det är en tillfällighet att en förening utan styrelse och/eller ordförande är den som officiellt driver överklagandena nu när ”heta linjen” mellan politiker, statliga verk och miljörörelsen ser ut att ha fått lite ”krøll på linjen” och man riskerar ett nederlag. Skyddande av varumärken heter det på marknadsföringsspråk och du vet vilka varumärken jag menar. DS

  16. Björn Isaksson 2015-02-03 kl. 15:41 #

    Man kan också se filmen ”Crying Wolf” på tuben, den visar en annan sida av saken. De problem som så intensivt förnekas i Sverige.

  17. Anders Åberg 2015-02-03 kl. 14:47 #

    Mats S Johansson.
    Din första länk visar på samma åsikt som alla kramare har, nämligen att vargen alltid skall gå före människan och visst finns det, som dom beskriver, problem med att jakt på varg kan slå sönder flockar och göra yngre djur till än värre problem. Jag ser dock inget annat alternativ än jakt. Problemen med massor av ojagade och orädda vargar är betydligt större och det hotar i förlängningen möjligheterna till ett rimligt liv för glesbygdens folk.
    Vad gäller Yellowstone så är det hur man än vrider på det så att vargarnas predation har påverkat stora delar av naturen där, inklusive hur floderna flyter. Att jakt på Wapiti kunde gjort ungefär samma sak förändrar ju inte detta. Eftersom Yellowstone är nationalpark och man inte skall ha jakt där så är det säkert bra om man istället har varg, fast jag misstänker att man nog till slut måste reglera antalet vargar med jakt även där. Yellowstone är däremot inte jämförbar med Värmland eller Dalarna och jag tror att det i nuläget är alldeles för mycket varg där för att det skall fungera för dom som bor där.
    Så förhoppningsvis blir nästa års vargjakt mer omfattande.
    Sedan misstänker även jag att vargen bara är ett redskap för större syften. Jag tror att europas jakthatare hoppas kunna stoppa allt vad jakt heter med hjälp av vargen, men jag är också övertygad om att dom kommer att misslyckas med det.

  18. Mats S Johansson 2015-02-01 kl. 21:55 #

    Anders Åberg.

    Du gör som många andra och precis som ”konservationisterna” hoppas att ni ska göra. De översvämmar systemet med långa, detaljerade och komplicerade artiklar med de riktiga rubikerna och vinklade resumèer.

    Jag hoppas du tar dig tid att läsa åtminstone den första jag länkar till.(den andra kan du i princip skita i. Där har SRFs forskare bara samla ett antal ariklar som stödjer deras argumentation. Hur De5Stora har mage att referera till den förstår jag fortfarande inte.)

    I den första länken ser du hur SRFs forskare tar det ett steg längre. Han påstår att det inte ens räcker med att skydda rovdjuren, de ska inte ens störas. Ställ det emot det du själv skriver om att människan ingått som toppredator i flera 100.000 år.

    Jag antar att du sett ”The wolf changes rivers”. Glöm då inte att de amerikanska ”viltförvaltarna”, jag hoppas av okunskap, själva skapat de problem som de nu påstår vargen löser. Man utrotar inte först alla rovdjur för att sedan förbjuda all jakt på bytesdjuren ostraffat. Jag blir så frustrerad att jag har svårt för att hålla mig saklig, som du sett de senaste dagarna, när jag å ena sidan hör betraktarsidan tala om långsiktighet och samtidigt ser hur de använder Yellowstones knappt 20 års erfarenhet av återintroduktion av varg som bevis på att de har rätt. Om du sett den film jag tror du har sett så har du sett en reklamfilm, inget annat. En reklamfilm för dem som absolut inte ser några andra än de som de själva definierat som naturliga d.v.s där människan inte alls ingår i sambandet.

    Jag tror faktisk jag vet vad det är som pågår i EU och har jag rätt är vargen bara en mycket mycket liten bricka i ett mycket stort spel, men det återkommer jag till.

  19. Anders Åberg 2015-01-31 kl. 23:29 #

    Mats S Johansson
    Orkade inte riktigt ta mig igenom artiklarna nu, men på överskriften kan jag ju ana innehållet och om det är att beskriva dom stora rovdjurens viktiga roll i ekosystemet så har jag inga invändningar. Såg just på en film om hur vargarna i Yellowstone fått floderna att ändra sina lopp. Wapitihjortarna vågar inte längre beta nära floderna för att dom är extra utsatta för angrepp där och det har medfört tätare växtlighet och kraftigare rotsystem som binder jorden och förhindrar erosion.
    Naturens väv är tät och mycket sammansatt och alla arter påverkar varandra, ofta på sätt som vi inte klarar av att förutse. Det spelar dock mindre roll i just vargfrågan tycker jag. Vi kan iallafall inte ha tusentals halvtama vargar i befolkade områden.
    En seriös ståndpunkt i vargfrågan är för mig inte att förneka naturliga samband, utan att väga in alla samband. Då kommer man obönhörligen fram till att vi måste förvalta även våra rovdjur med jakt och att vi tyvärr inte kan ha så mycket varg så att dom kan fylla hela sin naturliga roll. Jag inbillar mig att det är iallafall ungefär samma ståndpunkt som SJF intar.

  20. Mats S Johansson 2015-01-31 kl. 22:22 #

    Anders Åberg.

    Du avslutar din kommentar med orden ”Sedan är jag dessutom övertygad om att vi helt enkelt måste förvalta våra djurstammar med jakt om vi vill ha kvar kultursamhället på landsbygden och då är det väl alldeles utmärkt om dom utför hantverket trivs med det.”

    Om det betyder att en av SRFs favoritforskare inte är lika intresserad av att ha kvar kultursamhället eller inte förtäljer inte historien, men en sak är dock säker. Han ifrågasätter definitivt att människan ska ha del i förvaltandet av viltet.

    Läs den här rapporten och glöm inte att studera vilka som betalat för den. http://akwildlife.org/wp-content/uploads/2013/11/LargePredators.pdf

    Statens officiella informationsorgan i rovdjursfrågor, du vet det där som med saklig information skulle omvända alla rovdjursskeptiker och göra kramare av dem, verkar också gilla forskaren. Som ett led i omvändningsprocessen hänvisar de till en annans av hans, beställd av rovdjursföreningen, rapporter. https://nb-no.facebook.com/Rovdjuren/posts/209010409125603

    Jag tror vi får räkna med att både kulturlandskapet på landsbygden och vi som jagar med både kamera och gevär snart kommer att stå på ”rödlistan”.

  21. Fredrik Andersson 2015-01-31 kl. 12:53 #

    Mats S Johansson
    Är det Frank Andersson du menar i din ursäkt. Ditt senaste inlägg var alldeles för kortfattat så skriv längre inlägg. En sådan uppmaning bör man väl rikta till dem som gör tvärtemot vad förnuftiga människor tycker. Jag skrev att man måste skjuta fler vargar för att ska finnas tillfällen till mänsklig älgjakt, eller hur. Läs först och kommentera sedan.

  22. Mats S Johansson 2015-01-30 kl. 23:09 #

    Per Bengtson.

    Jag börjar med att be dig om ursäkt och lovar att aldrig mer nämna ditt namn i samma mening som ordet 1000-årsperspektiv ifall att jag missuppfattat dig när du i en diskussion om vargens möjligheter till överlevnad på ”lång sikt” i Sverige skriver:
    ”Om du antar den invandringstakt som du gjort i dina egna beräkningar (allt från en genetiskt effektiv invandrare per generation till den faktiska invandring som vi haft det senaste årtiondet), kommer då på lång sikt (säg 1000 år) det genomsnittliga släktskapet ur ett teoretiskt perspektiv vara högre och den genetiska variationen lägre med en vargstam i fri tillväxt?” Säg bara till om jag citerat dig fel.

    Men nej, Per, jag tror dig inte när du säger att du ger upp. Du har tydligt visat att du är beredd att ”gå över lik” för att få din dröm om en ”conserved” natur (norr om gränsen mellan Skåne och Småland?) i Sverige uppfylld.

    Jag inser nu att om man, som du visar att du gör när du ska bevisa hur fel jag har, mäter ett lands succe i hur stor andel i %, eller hur många km2, ”nationalparker” man avsatt, eller sagt med andra ord, hur stor andel av landets enligt De5Stora till antal mest talrika och farligaster rovjur människan man tvångsurbaniserat då blir det faktiskt logik i det som du, SNF, WWF m.fl gör. Jag tar två exempel.

    1. Skogsskador:
    Givetvis blir det, oavsett ur stora, små eller varierande viltstammarna är, inga skador på produktiv skog när skogen inte längre är produktiv.

    2. Attacken på jakt som företeelse trots att jakten som den är utformad i Sverige bevisligen aldrig har utrotat ett enda djurslag och i vars hela grund vilar på just långsiktighet:

    Samtliga de s.k. miljöorgansationer som nu tar till alla vapen i arsenalen (läs vargen och domstolarna) för att stoppa jakten har sedan ett tiotal år till förvillan lika policys när det gäller jakt.

    – Jakt är bara godkänt om man tar tillvara jaktbytet som mat.
    – Det ska bara jagas på viltstammar som bevisligen inte minskar. (oavsett från vilken nivå)
    – Naturliga variationer av rov och bytes-djur ska eftersträvas.
    (och summan av de tre blir….?)
    – Bara s.k. problemindivider kan, men då bara under vissa förutsättningar (läs, de som irriterar den urbaniserade delen av befolkningen), tas bort.

    Logiken är givetvis att den svenska jakten höjer värdet på den mark man vill göra om till ”Natura” eller vad det nu har för annat fint politiskt korrekt namn och därmed gör den mycket dyrare att ”Rewilda”. Jakten är också med och bromsar en urbanisering som tydligen, trots att den kanske går snabbare i Sverige än i många andra länder, inte går tillräckligt snabbt för att tillfredställa de ekonomiska krafter som står bakom organisationer som trots det tillåts kalla sig ideella. Sist men inte minst, det är svårt, för att inte säga omöjligt, att angripa jakten med det som annars de senaste åren visat sig så effektivt att det blivit miljöorganisationernas kanske viktigaste inkomstkälla, d.v.s det som på svenska heter förbrukarmakt (t.ex. Bra Miljöval, SNF) och dämed ett hot mot hela deras existens.

    Orsaken till att det inte fungerar är ironiskt nog att jakten, i motsättning till nästan allt annat i det moderna samhället, är just det miljöorganisationerna åtminstone säger sig stå för d.v.s långsiktigt/långsiktighet.

    Jag hade kunnat ge fler exempel, men jag stoppar här för att kommentaren inte ska bli för lång…

    Nej förresten, när jag ändå är här. Per, jag får faktiskt inte ihop logiken när du i den ena kommentaren anklagar den svenska viltvården för att vi har många viltolyckor i Sverige för att några timmar senare visa att resten av Europa är bättre på viltvård för att de t.ex har tätare stammar av rådjur och kronhjort. Kan du förklara det så jag förstår är du snäll.

    Förlåt Frank, den här kommentaren blev antagligen både för lång och obegriplig men om du orkar läsa den så hittar du säker något som du kan koppla till det både du och Per fiskar efter här, d.v.s argumnet för att få den svenska jakten att framstå som en ”hobby för lustmördare”. Det bjuder jag på eftersom jag är så optimistisk att jag tror att ni aldrig kommer att lyckas trots att ni där har möjligheten att spela på en av de starkaste krafterna som finns i Sverrige d.v.s den berömda svenska avundsjukan hos dem som inte har tillgång till landets minst miljöbelastande och nyttigaste kött.

  23. Björn Isaksson 2015-01-30 kl. 22:26 #

    Per B
    Ja, en akita är ju ett respektingivande stycke hund, kanske användbar till björnjakt möjligen vildsvin. Men det är nog klokast att låta bli, precis som du säger. Att försöka intressera dig för vargjakt är ju inte aktuellt.