Tre dagars vargjakt
Så blev det vargjakt till sist. Först lurade länsstyrelserna oss på den första veckan, med obegripliga motiveringar. Sen var det lagmannen på Förvaltningsrätten i Karlstad som stal den andra. Om man ska vara snäll så kan man väl säga att det nog är ovanligt att en lagman går emot regering och riksdag i en mycket kontroversiell och svår juridisk fråga och dessutom våga ta beslutet ensam efter stängningsdags!
Lösningen fick vi tack vara Jägareförbundet som direkt skickade en överklagan till Kammarrätten. Men det viktigaste var att vi tack vare vår internationella bevakning visste att det skulle komma en dom som förväntades gå i vår riktning. EU domen visade sig ocskå bli avgörande i Kammarätten, som upphävde inhibitionen. Äntligen kunde jakten komma igång.
Snön vräkte ner, men övergick tyvärr i regn i mitt eget område. Vi ställde in den organiserade jakten. Men vi var några som ändå försökte, men det var hopplöst. Jag åkte hem och ringde Lennart Johannesson. ”Vill ni ha hjälp”, frågade jag mest på skoj. – Ja, jag måste åka på styrelsemöte, du får ta över spårningen, vi har fem inringade”, svarade Lennart. Jag var inte nödbedd. 30 minuter senare var jag på plats. På vägen fick jag veta att en av de fem vargarna hade fällts. När jag parkerade fälldes nummer två! Min spårning begränsade sig till att spåra ut de tre återstående ur såten. Då ringde de från mitt eget område, vi har ett vargspår. – Så jag kastade mig in i bilen igen. Jag brukar inte misslyckas när jag väl får ett spår, men den här gången saknade jag APU indianen. Jag kunde inte tyda marksafterna, försöket misslyckades.
Dag två var jag åter på plats i Gårdsjöreviret med Lennart och 55 jägare. En varg var hittad. Vi ställde ut och jag och Lennart skulle spåra. När passlinjen var på plats kommer en varg in mellan två passkyttar 50 meter från den vi tidigare hittat spåren efter. Alltså två vargar i såten. Lennart och jag tar var sitt spår. Vi spårar ca 3 km och varg nr 2 stannar ofta och väntar in oss. Den första verkar ligga långt före. När jag närmar mig passlinjen rapporterar en skytt att han sett en varg. Jag börjar oroa mig för att vargen slunkit ut. Jag har nämligen bara 75 meter till passlinjen när det smäller! Två snabba skott och en glad 19 åring rapporterar att vargen ligger. Hade jag hunnit 10 meter till hade jag sett allt. Så nära kan de vara den som spårar.
Vi samlas igen för ny såt. Plötsligt står det tre kvinnor och en man mitt ibland oss. De passar liksom inte in. Inte direkt klädda för vargjakt. APU är på plats. Jag hade fått höra att de varit hos ett annat jaktlag ett par timmar tidigare. Nu träffade jag för första gången på dem i skogen. Nej förresten, på parkering intill skogen. Ingen brydde sig om dem, vi planerade ju utställningen för nästa såt och nya vargar. Hade inte heller tänkt bry mig om dem. Men när de började fotografera nummerplåtar på bilar fick jag nog. Jag frågade varför de gjorde så. De fega typerna nekade, trots att vi alla såg och hörde hur den mörka kvinnan i sällskapet tog bilder. Den ena kvinnan blev lite upphetsad och fråga lite uppkäftigt om jag hade polismans befogenheter. Som om det skulle krävas för att fråga varför de beter sig som de gör. Först nu känner de igen mig. –Nu ser du att det vi gör inte är trams! På vilket sätt deras agerande inte skulle vara trams framgick dock inte. Mannen i gänget ställde en fråga till mig. – Det finns väl 5 vargar i Gårdsjöreviret? Jag svarade vänligt att de är betydligt fler, åtminstone det dubbla. Han skakade på huvudet och sa att det inte stämmer med den officiella bilden. Där har han helt rätt. Fem var garanterat fel! Vi har nämligen redan skjutit 6! Möjligen var den sista vargen vi sköt och de två vi spårade igår och alla de som andra jaktlag jagade spökvargar. Vad vet jag, de ser dock ut att finnas i verkligheten. Spår i snön blir det också av dem.
Ljuset satte hinder för ytterligare vargar dag 2. Lennart och hans spårare började bli slitna, de hade sovit 6 timmar sedan jakten började. Men viljan att jaga var stor hos de samlade. Vi vill jaga i morgon, sov ni så spårar vi! Så blev det.
Nya vargar hittades under förmiddagen dag 3. Två olika varglöpor ett par kilometer isär. Jag skulle kolla åldern p å det ena spåret. Genade till spåret och råkade stöta vargen efter bara 75 meter. Den hade tagit daglega i en brant. Så nu visste vi att vi hade ett färskt spår. Tyvärr bytte den riktning, vilket gjorde att vi ställde ut fel. Men några skyttar stod ändå på rätt ställe, norrut. Jag spårade vidare några kilometer. Såg fyra levande vuxna älgar och tre kadaver på vägen. Dessutom en dödad råbock! Under de tre dagarna har jag sett spår efter ca 12 älgar, men inte en enda kalv! Inte ett enda harspår och inte ett enda rådjurspår har jag sett. Markerna töms på vilt, men vissa tycker inte att det är ett problem. De kallar det biologisk mångfald.
Under spårningen går en ”stänkvarg” in i såten. Jägaren hann inte med, eftersom den kom från fel håll. Det var den andra ”stänkvargen” på två dagar. Det tyder på att det finns en hel del vargar i det sk Gårdsjöreviret. Tilldelningen baseras på att det finns 6 djur per revir. Problemet är att det finns betydligt mer än det dubbla i vårt jaktområde. Samma sak i det andra jaktområdet. Det betyder att vi inte kan tömma reviren som planerat. Det kommer att finnas lika många vargar efter jakten som man trodde att det fanns från början.
På vägen hem fick jag nya besked. Aktivister försökte förstöra vargjakten i ett annat jaktlag. Ett antal personer, varav flera från Norge, ställde sig helt sonika på vargpass. Syftet var givetvis att störa jakten. Nu har de vare sig kompetens eller möjlighet att förstöra hela jakten. Men tråkigt för just de jägarna.
Avslutningsvis får jag säga att jag är full av beundran för alla som i svåra förhållanden sökt nya vargspår, heder åt er. Samma sak om alla passkyttar som fryser i timmar. Lennart som organiserade det hela måste också få beröm. Det var med glädje jag bidrog med spårning av vargarna och än trevligare att var först framme hos en glad ung vargskytt.
(Kommentar i efterhand: Jag har antagligen varit otydlig, några har uppfattat texten om antalet vargar i jaktområdet som en kritik mot lst. De var inte menat så. Det var enbart APUs ”officiella bild” jag raljerar över. Lst har överhuvudtaget inte någon officiell siffra för området i år. Lst skrev därför ett förtydligande. Ni kan läsa det här. https://storarovdjuren.wordpress.com/)
Unt briljerar ännu en gång….
http://www.unt.se/uppland/uppsala/europa-bra-for-rovdjuren-3544331.aspx
Ursäkta att jag lägger mig i, men Kammarrätten hänvisar inte över huvud taget till den dom som kom från EU-domstolen dagen innan avgörandet. Den enda dom som Kammarrätten hänvisar till är EU-domstolens avgörande C240/09. Det är en flera år gammal dom om den slovakiska brunbjörnen. Att ni försöker vinna fördelar jämtemot Naturvårdsorganisationerna förstår jag, men det finns väl ingen anledning att inte vara uppriktiga mot era egna medlemmar?
Thomas
Att vilja delta i debatter är bra. Men förbered dig lite bättre. Innan du hoppar på och upprepar något du tycker låter bra gör lite faktakontroll först.
Jägare genom sitt intresse för djur och natur, nödvändigt för att bli en bra jägare, har bättre kontroll på biologi och ekologi än de flesta.
Vår biologiska mångfald har skapats genom människans bruk av naturen under tusentals år. Motorn har främst varit den småskalig djurhållningen där vårt skandinaviska bruk av utmarksbete har varit speciellt betydelsefullt.
Kampen mot de stora rovdjuren har haft stor betydelse. Denna biologiska mångfald är nu starkt hotad eftersom de sista resterna av denna djurhållning hotas av främst vargen.
Rekommenderar dig att gå ner till biblioteket och låna ett exemplar av Kelvin Ekelands bok Utmarkens mångfald.
Kom sedan igen och låt oss ha en verklig debatt utan floskler.
Calle
Fredrik G, jag gör ett nytt försök. Vi uppvaktade EU kommissionen och hävdade att de borde stoppa bl a överträdelseärendet i fråga om talerätten. Vi framförde att vi anser att den svenska överklagande ordningen överensstämmer med både Århuskonventionen och EU rätten.
Dagen efter kom en dom från EU domstolen. Den domen bekräftar det vi framförde till kommissionen. Vi skickade omedelbart domen till Kammarrätten som i sin dom hänvisade till just den.
Så, vi fick via domen ”bekräftat” att vi hade rätt.
Nu ligger frågan hos Högsta förvaltningsdomstolen. Vi hoppas och tror att EU domstolens dom kommer att vara vägledande även för HFD.
Citatet är hämtat från er hemsida. Än en gång, vad har EU-domstolen bekräftat? EU-domstolen och Kammarrätten är väl inte samma sak?
Fredrik G, jag vet inte att någon sagt att vi fått något bekräftat av kommissionen i Bryssel. Det som bekräftades i den vevan var att Kammarrätten delade vår syn på lagstiftningen, samma sak med EU domstolen.
Läser på er hemsida att återigen så startar EU en utredning om det är rätt att man inte kan överklaga till domstol. Enligt Bo Sköld (2015-01-13) så hade ni fått ok att det var som det är: ”Svenska Jägareförbundet uppvaktade i måndags kommissionen för att påtala att de gör fel i att driva en process mot Sverige i den här frågan. EU-domstolen har nu bekräftat vår uppfattning, säger Bo Sköld”.
Vad var det som ni fick bekräftat???
Tragiskt att regeringen följer mobbmentaliteten och låter jägare som inte har koll på biologi och ekologi få styra. Jägare ska inte styra vilka djur som vi ska ha i naturen. Vi har för få vargar och varg är väldigt gynnsam för den biologiska mångfalden. Att då låta jägare få styra är fel. Jägare har ingen positiv inverkan på den biologiska mångfalden är bättre att minska antalet jägare istället.
göteborgaren
Det är väl fullständigt uppenbart att dom iakttagelser som Gunnar och dom andra jägarna har gjort under jakten ger en klarare bild av hur mycket varg som finns.
Anders Åberg, vadå först nu får reda på hur det ser ut i markerna? Det här har ju folk som levt med varg inpå knuten sagt i minst 20 års tid. Våra förfäder hade nog också detta väldigt klart för sig. Att uppfinna hjulet gång på gång pga att man i nutid anser sig så upplyst och civiliserad är nog tyvärr en mycket gammal företeelse och något som i princip varje generation gör.
Underbart. Kanske den biologiska mångfalden nu kan öka igen och livet återvända till skogen. I viss mån.
Fredrik G och Gunnar!
Länsstyrelsen i Värmland kommenterade nyss informationen om de myckna vargarna jämfört med vad som är dokumenterat från tidigare inventering. Läsvärt och sammanfattar bl a att inventeringarna aldrig kan ge något annat än minimum, och att angivna antal bara gäller straxt efter att inventeringen är slutförd. https://storarovdjuren.wordpress.com/2015/01/19/licensjakt-och-inventering/
Ja vi får hoppas EU tar tag i de här så vi slipper dessa konstanta överklagningar. Jakt på varg behövs och i mycke större skala än årets licens.
Torbjörn Eriksson, vi väntar med spänning!
Nu avvaktar vi till vargjakten är över och ser vilka konsekvenserna blir när allt blir klart hos domstolen och när EU kommer att utreda det här. EU kommer att ta hand om det här, sedan blir det EU domstolen.
EU agerar inte förrän efter jakten.
Fredrik G, helt rätt.
Hej,
Har någon av Lst personal följt med i spårandet eller på annat sätt kunnat verifiera att det verkar finnas fler vargar. Nu har ni ju skjutit 6 där de ska finnas 5 vilket är bevis nog. Men det vore ju bra om även Lst personal kunde uttala sig att det finns kvar spår efter fler vargar i denna infekterade fråga. Får ni nysnö under veckan är det ju inget större jobb för Lst personal att i alla fall spåra av vägarna i området.
Fjollträsk, tilldelningen är 24 för båda områdena tillsammans. Älgtätheten har jag inte full koll på just där. Men det spelar ingen roll. Om nio vargar härjar på 10 000 hektar spelar det ingen roll om de är 5 eller 15 per tusen. De tar mer än tillväxten!
Tack, om du skulle gissa på älgtäthet i vinterstam i omårdet där ni jagat, per 1 000 ha som sedvanligt, vad skulle du tro då?
Oroväckande med samtidigt tyvärr inte oväntat att försiktighetsprincipen vid spårning ger att en flock i reviret visar sig de facto vara större är beräkningen. Samtidigt är väl tildelningen 12 vargar på jaktområdet som innehåller 2 revir, så om förutsätttningarna för jakt är bättre i Gårdsjön än Forshaga så kanske man ska skjuta några till där – om man kan komma överens om det mellan jägarna inom jaktområdet (inom ramen för SJF exempelvis) och kopplar in Länsstyrelsen?
Fjollträsk, i den södra delen av Forshaga reviret finns inte snö får spårning, bättre i den norra delen. I Gårdsjö som ligger lite högre är det mera snö. om än inte heltäckande. Vi har jagat på mindre än 10 000 hektar. Varggruppen rör sig inte på större område.
Hej Gunnar,
Hur stor yta skulle du säga att ni gått över under de här dagarna? Hur ser det ut i Forshagareviret, varför skiljer sig jaktframgången mellan de olika reviren i jaktområdet, är det snötillgången?
Hej Gunnar!! Mer av detta, fantastiskt spännande att följa för oss som inte har möjlighet att delta!!
Spännande läsning, önskar att jag fick vara med att jaga och justera vargstammen till acceptans.
407240
Med detta utfall, att antalet djur visar sig så mycket större än den officiella statistiken, ställs många nya frågor.
Borde LST istället skriva om beslutet så att det blir fri jakt inom revirens gränser? Spökvargar kan ju inte jagas menar jag. Påminner lite om LST Dalarna som avslagit skyddsjaktansökningar med motiveringen att vargen nog inte längre fanns kvar i området (om så vore fallet kunde den ju tillåtas jagas för det som inte finns kan ju ändå inte fällas).
Vad ska vi tro om statistiken för vargstammen i stort? Dags att erkänna att man tappat räkningen?
hej!
Kanonbra läsning och bra att jakten hittills har varit lyckad. Vore det inte på sin plats att anmäla dom som stör jakten medvetet? Dom anmäler ju oss jägare för allt möjligt konstigt.
/Andreas
Spännande liten roman och kul att det har gått så bra trots pellejönsarna.
Intressant också med mängden djur. Kanske är det först nu vi får en bra inblick i hur det egentligen ser ut i markerna.