Ett alltför kort hundliv
Stella var trots att hon var så ung en starkt lysande stjärna på jämthundshimlen. Men tyvärr en stjärna som slocknade i ett stort svart hål.
Stella.
De senaste dagarna har varit fruktansvärda. Min 7 månader gamla jämthundstik dog i förrgår. En tänkt jaktkamrat ända fram till min pension dog i förtid. Det har nu gått nästan två dygn och tårarna sprutar fortfarande. Tänk att jag, en vuxen man, kan gråta i dagar för en liten hundvalp som jag bara fick två riktiga jaktdagar tillsammans med.
Stella var något utöver det vanliga. Jag har aldrig sett en valp som tog livet med sådan självklarhet. Hon var inte rädd för något, lät sig inte kuvas hur som helst. Vi slogs om ett ben en gång så att blodvite uppstod. Men humöret gick över när hon blev äldre, hon ville mest kramas här hemma. Den stora skogen var hennes hem. Vid fyra månaders ålder gick det inte att ha henne lös utan pejl. Hon drog en kilometer på sök efter något, hon visste nog fortfarande inte vad hon egentligen sökte. Men spännande var det och glatt kom hon tillbaka efter en halvtimme. Första gången hon var vid en sjö sprang hon rakt ut i vattnet efter en mås så att vattnet sprutade tills hon plötsligt upptäckte att det inte fanns någon botten. Men simma funkade lika bra, det fanns inte ens ett tecken på oro. Veckan efter hoppade hon från en halvmeter hög brygga rakt ut i sjön tillsammans med labben. Husse var imponerad, men hade helst sett att hon inte simmade alls eftersom sjöar och älvar kan vara dödsfällor speciellt när isarna lägger sig. När hon var sex månader gjorde jag ett mentaltest med färskt vildsvin på vajer. Några hundar var rädda, andra försiktiga och skällde nervöst på avstånd. Stella spetsade öronen när grisen kom farande och sprang utan minsta tvekan in på tre meter och öste på för full hals! Sen jobbade hon med grisen i 15 minuter tills jag kopplade henne.
Lördag och söndag i första älgjaktveckan blev hennes enda riktiga jaktdagar. På lördag sköt jag en kalv för henne. Det var egentligen dumt eftersom det var skenälgar. På söndag lät jag henne ansluta till min äldre jämtes ståndskall. Jag visste givetvis inte då att det skulle bli hennes första och sista ståndarbete. Älgarna stod som älgar nästan aldrig gör, i en öppen gles tallskog. Jag kunde se allt som hände från första till sista stund. När hon i full fart sprang in på ståndet fanns inte minsta tvekan trots att jag inte vet om hon någonsin ens sett en levande älg. Hon sprang rakt förbi gammeltiken och öste på för full hals direkt på kon och kvigan. Först efter 45 minuter började hon fundera på var jag var. Hon tittade åt mitt håll och jag musade försiktigt på henne. Direkt sprang hon fram till mig och hälsade, satte sig bredvid mig och fick en Frolic. En klapp från mig, ett varsågod och så var det fullt ös igen tills jag 45 minuter senare sköt kvigan. En drömstart för husse och Stella, som också blev ett drömslut.
Stella var trots att hon var så ung en starkt lysande stjärna på jämthundshimlen. Men tyvärr en stjärna som slocknade i ett stort svart hål. Kanske är det de starkast lysande stjärnorna som just är på väg att sugas in i svarta hål?
Stella var en hund som såg fram emot att få fightas med älgar, vildsvin och björnar. Risken fanns givetvis att hon skulle komma att slitas i stycken av vargar. Nu blev det inte i sitt rätta element, skogen, hon dog. Det var istället sönderslitna vita blodkroppar som tog hennes liv. Stella dog i akut leukemi! Inte undra på att hon försökte hinna med allt som andra hundar behöver år för att göra.
I måndags, medan Stella kämpade för sitt liv, debatterade jag § 28 med Jan Bergstam, Rovdjursföreningen. Jag fick då en fråga av reportern som hade ställts i Nya Wermlandstidningen. Är det så att ni jägare släpper era hundar för att få tillfälle att skjuta varg? Just nu känns den frågan bara provocerande. Den visar på frågeställarens jaktfientliga inställning och totala brist på förståelse för vad jakt med hund betyder för många och vad en jakthund är. Jan Bergstam i sin tur svarade på en fråga från mig att lösningen varg-hund problematiken är att inte släppa sin hund.
Jan har fel. Stella var född till att jaga. Lika mycket som jag älskade den lilla gråa valpen. Lika mycket älskade hon att jaga. Precis som min äldre hund, Aika. Jämthunden är äkta en svensk ras som tagits fram för löshundsjakt på älg. En jämthunds liv ska inte bestå av promenader i koppel med bajspåse i handen på stadens asfalterade gator. En jämthund ska arbeta fritt tillsammans med sin husse i skogen. Att jaga älg utan hund är som att spela fotboll utan boll eller att spela golf utan klubbor. Löshundsjakten ska inte ifrågasättas och behöver inte ens försvaras med att hundarna faktiskt behövs för att förvalta klövviltstammarna. Löshundsjakten är ett kulturarv som har ett egenvärde och skall bevaras för sin egen skull. Löshundsjakten ger oss jägare och våra hundar mening i livet. Vi älskar det vi gör tillsammans. Därför blir också tragedin och saknaden över hundar som Stella så stor när de går bort.
Om tiotusentals hundägare vill fortsätta att leva ett liv med jakt och hundar är decimering av vargstammen ett lågt pris. Det är inte rimligt att vargkramare långt borta i städerna som ibland, med stöd av allemansrätten, kommer ut och tittar på vargspår och vargskit i vägkanterna på våra marker skall styra över hur vi ska leva våra liv. Vi jägare älskar våra hundar och jakten med dem. Stellas efterföljare skall också få uppleva den glädje hon fick uppleva under sitt korta liv och framför allt få chansen att ge mig det Stella gav mig.
Tack Cecilia! En ny valp är på gång!
Vila i frid till lilla Stella. Det kommer att vara tomt utan henne. Skickar en kram. Hoppas du snart kommer att må lite bättre.
Sitter här och läser din blogg. Kan förstå sorgen att förlora en vän, en kompanjon som man vet skulle ge en många minnen. Vilken djurägare som helst känner nog lika. Men livet måste gå vidare. Det är bara tråkigt att läsa att många inom jägarkåren har så svårt med att människor faktiskt har åsikter om något som vi själva älskar, jakten. Att förminska andra människors åsikter, att kalla dem för både det ena eller det andra är att förminska sig själv och det slår bara tillbaka på jägarkåren själv. Jag är själv jägare men har slutat att föra en diskussion om vargen för det är som att prata med fundamentalister, att försöka framföra att även varg och andra djur för den delen har en rätt att få finnas i vår natur, då riskerar man att bli sedd som mindre vetande. Jag hoppas få läsa en balanserad artikel där man inte utrycker andras åsikter i en nedvärderande ton men det är väl allt fäör mycket att hoppas på!
Björn Svanstein
2013-11-06 23:03
Du är inte ensam om att gråta!
En sann vän måste få sörjas och jag lider verkligen med dig!
Jag kunde inte knappt läsa halvvägs innan jag föll i gråt.
Vila i frid du vackra hund!
Beklagar sorgen.
/Björn
Gunnar Glöersen
2013-11-06 21:03
Tack alla för uppmuntrande ord. Först nu börjar det bli hanterbart att Stella är borta. Börjar fundera på en ny jämtvalp. Alla kommentarer både här och på mailen visar hur mycket hunden betyder för jägare. Synd att inte våra kritiker inte förstår. Att släppa en jakthund i vargrevir, även om det innebär risk att den dödas av varg, är bättre än en långsam död i tristess. Att inte släppa en jakthund är djurplågeri.
Jag lyckades radera tre kommentarer idag av misstag. Skriv gärna en gång till om ni vill ha med dem.
Beklagar sorgen .
2013-11-04 10:54
Beklagar verkligen sorgen .
//Lars Dahlén
Björn Isaksson
2013-11-04 07:59
Mycket väl skrivet, sorgen efter en jaktkamrat är alltid tung.
Vi är många i jägarsverige delar din sorg, Gunnar.
Men som du själv skriver får vi inte låta vargsekten SRF vinna över naturvärdena. De är utan vidare beredda att offra renskötsel, fäbodar och löshundsjakt på vargens altare.
Jag skrev en debattartikel för en tid sedan där jag stod i valet och kvalet om jag skulle skaffa mig en ny hund när den gamla gick till de sälla jaktmarkerna i somras.
Jag har beställt en ny och ska dessutom beställa en till, du har inspirerat mig.
Vi får inte låta löshundsjakten offras!
Om inte annat för de jakthundar som vi har bevarat i kärt minnes skull!
Tommy Olsson
2013-11-03 22:08
Gunnar jag beklagar att du mist din jakt kamrat trodde idag att jag mist en av mina
men det visade sig vara en jaktmotståndare på grannmarkerna där vi jagar som tagit henne och kopplat henne i ett träd
fasan för vad man skulle finna var olidlig och glädjen enorm när vi fann hanne oskadd
sedan kom ilskan så jag valde att skicka två jaktkamrater att hämta henne eftersom jag inte vet vad jag skulle gjort
Vissa hundar glömmer man aldrig och så tror jag det blir för dig med Stella men den värsta smärtan i bröstet avtar med tiden
Vi måste värna om vårt sätt att jaga o leva och jag önskar er alla ett gott jägarliv o all lycka med era hundar
MVH Tommy
Larsson
2013-11-03 10:27
Beklagar Gunnar!
Förstår hur du känner. Miste min stövare 1991, gick genom isen och drunknade under träning inför ett jaktprov. Smärtar fortfarande och framför allt när jag jagar i det området fast det ärså länge sedan. Bra hundar glömmer man aldrig.
Jag utgår ifrån att du skaffar en ny valp och önskar dig all lycka med den! Låt oss fortsätta att jaga med löshundar och visa förödarsidan att de inte har nåt att hämta!
Bra insats av dig i debatten mot BB Bergstam, tack för det!
Sten-ÅKE
2013-11-01 22:28
De gör ont i mig när jag läste om din hund o dig. Hon fick aldrig blomma ut till en fullfjädrad älghund.
.Beklagar verkligen. Själv håller ja på o jaga in min 1åriga Finnstövartik på Brattfors JVO Hoppas
hon överlever de.
M.V.H. Sten-Åke
Anders
2013-11-01 19:59
Lider med dig, har själv nu en 6 månaders helt underbar jämthundstik. Förlorade förra hösten min 7-årige jämthundshanne under jakt, han försvann spårlöst och hittades sen aldrig, och ovissheten och funderingarna om vad som hände honom följer mig ännu.
Ett fantastiskt inlägg du gjort på din blogg, håller med dig till 100 procent….
Anders
Mats S Johansson
2013-11-01 18:36
Gunnar.
Jag beklagar starkt det du tvingats uppleva. Du beskriver något som jag har svårt att helt sätta mig in i eftersom jag inte själv har någon hund, men när jag läser det du skriver förstår jag varför jag fortfarande tror på ett jaktliv efter vargprojektet. Jag har följt din blogg och ditt arbete länge och hela tiden imponerats av din envishet och styrka, men mest av allt av din ärlighet. Den samma ärlighet som du här visar genom att dela dina känslor med alla som läser din blogg. Man säger att tiden läker alla sår. Det kanske inte känns så just nu, men jag är övertygad om att de goda minnena av Stella kommer att var de som består.
Jessica
2013-11-01 16:08
Den som inte har jakthund förstår inte… Fint skrivet.
Jörgen
2013-11-01 14:57
Frunktansvärt trist. Man brukar säga att hundliv är korta, men detta vill man helst slippa vara med om. Ännu tristare blir det ju när det var en valp som verkade vara extremt lovande. Men Gunnar, du är ju en envis jäkel. Det är bara att bryta ihop och komma igen. Lätt att säga för en som sitter på läktaren, men så är det. Lycka till med nästa valp!
Ditt namn
2013-11-01 11:35
Jag är en pöjk på tolv år som älskar att jaga och vara ute i skogen med min jämthund så förstår din sorg R.I.P. Stella
Inga-Lill
2013-11-01 11:25
Jag förstår hur du känner dig, vi miste en strävhårstax som dränkte sig under jakt, han var visserligen tre år men en helt underbar jaktkamrat och familjemedlem. Sen har vi haft flera hundar efter denne men de har dött av åldersskäl tyvärr så gör det ont det med och sorgen är tung ändå. När jag läser det vackra du skrivit så trillar tårarna och det tror jag det gör på alla som någon gång ägt en hund, som varit deras älskade fyrfota vän, för oavsett om man jagar eller inte så är hunden en helt fantastisk vän. Jag hoppas att du så småningom skaffar dig en hund till och kan glädjas åt denna nya, för även om det gör ont nu, så kommer du för evigt att minnas de underbara stunderna och de skratt som du fick tillsammans med din Stella.
Kiki
2013-11-01 10:13
Otroligt bra skrivet! Förstår din saknad och sorg över Stella. R.I.P. Stella!
Torbjörn Eriksson
2013-11-01 09:53
Till Glöersen.
Jag beklagar den stora sorg och saknad du känner efter en kamrat. En mycket fin hund. Jag har själv haft många hundar och det fruktansvärt när en kamrat går bort i sjukdom. Jag har själv lämnat blod, plasma och trombosyter 250 gånger på USÖ för att hjälpa andra människor. Jag lämnade trombosyter av det själet att hjälpa barn med leukemi. Jag fick själv cancer och fick sluta hjälpa andra, mycket tråkigt.
Trevlig Helg.
Jan Bratt
2013-11-01 09:49
När jag läser vad du skriver G.G tänker jag , så rätt han har, men så tragiskt det blir när unghunden man planerar framtiden med råkar ut för detta.
b
2013-11-01 09:40
RIP Stella.
lars erik berggren
2013-11-01 08:58
Människor utan husdjur kan inte ens föreställa sig hur det är att förlora enfyrbent livskamrat, Stor sorg ochsaknad
Lennart Andersson
2013-11-01 08:52
Lider med dig !! Mycket bra skrivet,Gunnar !
Anders M
2013-11-01 08:46
Beklagar sorgen, förstår så väl hur du känner dig. En undran, hon hade väl kullsyskon, hur är det med dem?
Inga -Lill Ström
2013-11-01 08:45
Lider med dig , så hemskt när unga djur går bort . Bra skrivet om löshundsjakten. Lycka till med den nya hunden . Vila i Frid Stella.
Morten
2013-11-01 08:37
Tragiskt, hoppas hon har det bra där hon är nu. Jag har själv en jämthundshane som jag fick skjuta första älgen för nu i September. Jag skulle också vara helt förstörd om han gick bort, han är ju min bästa jaktkamrat.
Pepsa
2013-11-01 08:28
Tänker på er
Kramar Syrran
ingvar tropp
2013-11-01 08:07
Jag känner med dig
MartinJ1
2013-11-01 07:43
Beklagar sorgen och starkt av dig att dela med dig av denna berättelse.
Noterbart är att i skrivande stund är det 50% kvinnor som kommenterat.
Anne
2013-11-01 07:36
Så fint skrivet. Lyckliga hundar som hamnar hos dig! Har samma erfarenhet av leukemi, snabbt förlopp. Men det låter som hon fick vara glad o med 99 % av sitt korta liv !
Jennie Larsson
2013-11-01 07:36
Fint skrivet, även om det gör ont i hjärtat när jag läser det. Så tragiskt med en lovande och bra valp. Styrkekramar JägarJennie i Halland
Calle Ekström
2013-11-01 06:12
Beklagar verkligen Gunnar att mista en sån fin jaktkompis så tidigt. En hund med så fina jakt anlag vilket jag hade nöjet att se vi vildsvinstesten. Men det är bra att ta ny tag.
Anders Hermansson
2013-11-01 00:18
Ett jägarliv bjuder på mäktiga upplevelser, det är mäktigt att en tidig morgon när dimflak driver omkring få höra jämtens grova, men högtidliga skall i gammal furuskog. En upplevelse för oss få, men en upplevelse som de många borde få del av. Inget kan som jakt knyta samman människa och hund, ömsesidiga band som är omöjliga att greppa för icke-jägare. Jag beklagar djupt den olycka som drabbat dig.
Annica
2013-10-31 23:33
Så oerhört tragiskt. Har själv upplevt akut anemi på min Stella, en amerikansk cocker spaniel. På en tisdag började hon bli hängig & på torsdagen, efter 2 försök med blodtransfusioner orkade hon inte lyfta på huvudet utan fick somna in. Immunförsvaret gav sig på de egna vita blodkropparna.
Det är alltid jobbigt att mista sin kamrat men extremt tufft när det går så fort & man tror att man ska få tillbringa mycket tid tillsammans. Även övriga flocken med amrisar sörjde.
Beklagar din förlust & känner med dig!
Mats E,
2013-10-31 23:24
Håller med Roland här nedan…
Jessica
2013-10-31 23:11
Våra hundar lever en allt för kort tid även när de får bli gamla. Att mista sin hund i så ung ålder är en stor sorg.
I dom sälla jaktmarkerna
2013-10-31 22:56
Tack Gunnar för ett fint inlägg, och dom känslor som uppstår när man förlorar sin fyrbenta jaktkamrat.Har haft och har själv en hund av samma ras och tycker som du att oavsett ras,kön, utsende så skall våra jakthundar få ägna sig åt det dom älskar mest d.v.s jaga i våra jaktmarker med en glad husse,eller matte sittande, krypande ålande fram mot deras arbete med en älg,hare,fågel eller vad det nu är som väcker deras intresse.Och som belöning få en klöv,lite ränta eller klo att avnjuta efter ett gott jobb.
Vivi-Anne Öster
2013-10-31 22:51
Beklagar sorgen efter Stella hon fick ett fint liv den korta tiden hon fick vara med dig.Mycket fin och bra beskrivning på löshundjakten.
Ulla
2013-10-31 21:54
Har läst detta, fruktansvärt att få mista en sådan go o förväntansfull hund. Lider med Er har en 6 mån taxvalp som man vill släppa i skogen o är förväntansfull på. Lider verkligen med er och ger varma tröstekramar
Peter F
2013-10-31 21:41
Lider med dig. Fy så hemskt att en så ung hund måste gå bort.
Roland
2013-10-31 21:21
Jag o Inga lider med dog, måste vara fruktansvärt att mista ett sådant ämne. Bergstam o kompani kommer nog aldrig att förstå vill nog heller inte förstå. Han kommer heller aldrig att få uppleva glädjen av att äga en god jakthund. Om sanningen ska fram unnar jag honom det inte heller.
Bernt-Åke Orest
2013-10-31 21:03
Hade en jätteduktig Bayrare som gick samma öde till mötes många år sen nu men blir fortfarande ledsen när jag tänker på det!
Lena
2013-10-31 20:59
Det öga som är torrt efter att ha läst om Stella bor i en kropp utan hjärta