Naturvård och viltvård mot gemensamma mål
Efter urhuggningen kommer ljus ner till marken, och ett fält- och buskskikt kan etableras. I bortkanten har den invaderande granen sparats, för att demonstrera effekterna av beskuggningen på marken. På sikt kommer ekarna också att utkonkurreras och dö. Foto ©: Fredrik Widemo.
Igår anordnade vi tillsammans med Föreningen Skogen en exkursion på Öster Malma om hur man sköter skogsbryn ur ett vilt- och naturvårdsperspektiv. Vi samlade såväl privatpersoner, som representanter för länsstyrelsen, kommuner, Naturskyddsföreningen, Botaniska Föreningen, Entomologiska Föreningen, Föreningen Södermanlands Ornitologer, Skogssällskapet, Sveaskog, SCA osv. Samt Jägareförbundet, förstås. Drygt 30 personer deltog, framför allt från den offentliga och ideella naturvården.
Tillsammans med mina kollegor Anders Broby och Ulf Sterler visade vi nu upp en del av de bryn vi arbetar aktivt med att restaurera på Öster Malma. Det handlar fortfarande om produktionsmarker, dvs. vi sköter brynen som en del i vår viltanpassade markanvändning och som en del av den generella hänsynen. Vi gick därefter över till ett av Öster Malmas angränsande biotopskydd, som i sin tur gränsar till mark som omfattas av ett naturvårdsavtal. Här ligger fokus på att skapa luckiga, flerskiktade och aspdominerade bestånd med rik förekomst av död ved. Perfekta miljöer för viltet och mångfalden, med andra ord. Efter lunch övergick vi till den rena produktionsskogen, för att framför allt diskutera betestryck och foderproduktion.
Det finns synnerligen goda argument för att skapa flerskiktade, lövdominerade miljöer för att få en mer stabil foderresurs för viltet. Bärande buskar och träd, som hagtorn, slån, rönn och ek är särskilt viktiga. En solitär ek ger lika mycket foder som 10-20 hektar björksly… och det finns följaktligen rena produktionsskäl, i form av minskat betestryck, att exempelvis gynna ek. Utöver att man enligt Skogsvårdslagen hur som helst skall skapa flerskiktade lövmiljöer i kantzoner och bryn, då… I sådana miljöer kan man dessutom gynna lövträd och buskskikt utan att behöva göra stora förluster i form av minskad virkesproduktion. Och vad man eventuellt tappar, skall vägas mot vad man vinner i form av minskat betestryck på den rena produktionsskogen.
Anders Broby diskuterar fodervärdet av lövsly med gruppen. Genom att skapa flerskiktade, lövdominerade miljöer i andra delar av landskapet minskar man betestrycket på föryngringsytorna. Samtidigt skapas de stora fodervolymerna genom att röja rätt i produktionsskogen, vilket ofta innebär toppröjning. Foto ©: Fredrik Widemo.
Här sammanfaller följaktligen mål och åtgärder inom viltvården fullt ut med de åtgärder man vill se ur ett mer generellt naturvårdsperspektiv. Oavsett om man ser det ur den offentliga naturvårdens perspektiv, eller utifrån miljömålsättningarna inom skogsbruket. Företrädarna för den ideella och offentliga naturvården var också mycket positiva till våra åtgärder, i flera fall närmast översvallande när det gällde budskapen och initiativet att samla företrädare för naturvård, viltvård och produktion för att diskutera gemensamma intressen. Riktigt, riktigt kul när man känner att man lyckas nå en delvis ny målgrupp, för att kunna diskutera våra olika perspektiv, erfarenheter och insikter!
Dagen innan exkursionen pratade jag med Jordbruksverket, som ville ha hjälp med föreläsningar om hur viltvård bör bedrivas i slättbygd för att återskapa variation i landskapet och gynna den biologiska mångfalden. Det är ingen tvekan om att vi börjar nå ut med budskapet att jakten och viltförvaltningen är viktiga drivkrafter för att nå ett mer hållbart brukande av landskapet. Det gäller både för myndigheter och för andra aktörer. Jag har svårt att se många budskap som trumfar över det i betydelse för oss som organisation…
Fotnot: Jägareförbundet har kompetensutvecklingsmedel för att ta fram en utbildning i skötsel av skogsbryn, som är tänkt att ges över hela landet. Mer information om skötsel av bryn kan du så länge finna i det nummer av Skogsliv, som vi tog fram i höstas tillsammans med Föreningen Skogen.
Mattias,
jag håller delvis med dig… samtidigt är detta verkligen ngt som syns. Knappast något är mer framträdande i landskapet än skogsbryn, och det finns en stor vilja hos oss privata markägare att verkligen arbeta för ett tilltalande landskap. När det sedan finns klara fördelar ur ett viltförvaltnings- och naturvårdsperspektiv blir det bara ännu bättre.
Riktigt bra initiativ! Detta med skogsbrynen är som du beskriver verkligen viktigt för ett stort antal arter samt ur fodersynpunkt för klövviltet. Har själv röjt bryn och man kan en tid efteråt se hur det verkligen har gjort nytta när lövslyt sprutar upp ur marken. Det är en fröjd att se vuxna individer av ek, sälg och rönn m.fl. komma fram från den tidigare mörka tillvaron. Problemet som jag ser det är att få den stora massan av markägare att offra produktion för foderproduktion och naturvärden. Detta trots att det i förlängningen skulle kunna leda till färre betesskador och ekonomisk vinst. Jag tror det behövs hårdare styrning om man ska se resultat. En större omfattning av frivillighet är nog svår att nå om inte alla är med på tåget.