Response to the queries by the European Commission

,

Yesterday, The European Commission decided to send Sweden a so called ”Letter of Formal Notice”, requesting the Swedish government to answer a number of concerns about the Swedish wolf management. Below, I’ve responded to the queries.

The Conservation Status of the Swedish Wolf Population
The wolf population has been thoroughly monitored and studied since it was re-established in 1983. There is a consensus between scientists, authorities and stakeholders that the Swedish wolf population has not yet reached a favourable conservation status. Several independent groups of scientists agree that the major threat to the population comes from the high levels of inbreeding, rather than the current population size. Detailed analyses show that the current population size would be viable, given that two immigrants enter the population as reproducing individuals every generation (5 yrs). Thus, actions aimed at improving the genetic status have been given the highest priority in the Swedish wolf management.

The set ceiling of the wolf population
In 2009, Swedish stakeholder groups organizing landowners, farmers, hunters, Sami people and dog owners declared that they were prepared to accept translocations of wolves into the population in order to decrease the level of inbreeding. The consent given to translocations was, however, dependent on regulation of the population and setting a ceiling of the population size. This broke the stalemate in the discussions between the stakeholders and the authorities. The Swedish government agreed to set a temporary ceiling to the population size, while the translocations are performed

The temporary ceiling is not arbitrary. It is set at a level that would exceed minimum viable population size, provided there is sufficient immigration or a corresponding number of translocations.

Today’s hunting is a management action aimed at simultaneously solving socio-economic problems and providing acceptance for the conservation measures necessary to achieve favourable conservation status. A successful and sustainable management of the Swedish wolf population requires that we find ways to decrease conflicts and increase acceptance for the actions taken to reduce inbreeding. The current management plan is a clear step in this direction, as translocations now are accepted by stakeholders that previously opposed them vehemently.

Hunting under derogation criteria
Data from the Swedish authorities have shown a clear relationship between wolf density and number of attacks on dogs. Such attacks have, in turn, been identified by the authorities and stakeholders as a major conflict in wolf management. There is a strong consensus in Sweden for regulating the wolf population to decrease the risk of domestic animals being taken. This was also reflected in the demand by stakeholders to have a ceiling set for the population, in order to accept translocations.

All forms of culling of wolves adopted primarily strive to reduce the real and perceived risk of domestic animals being taken. This is true both for the targeting of specific individuals and for the regulating of population size and density. The hunting and population ceiling provides acceptance and support for the actions necessary to reach a favourable conservation status (above). In this manner, the hunt fulfils the derogation criteria under the Habitats Directive.

Limitations to the distribution
The Swedish wolf population is highly inbred, partly due to the fact that wolves that attempt to reproduce in the reindeer areas in northern Sweden are removed. This creates a barrier the size of Austria between the Swedish and the Finnish wolves and seriously reduces the rate of immigration. The indigenous Sami people keep 250 000 reindeer in this area and are currently losing in excess of 50 000 of the stock each year, mainly to lynx but also to wolverine and brown bear. In some areas, the Sami authorities claim to lose more than 80 % of the calves.

Wolves are considered to be the worst threat to reindeer husbandry by the Sami people. Adding reproducing wolves into the area already experiencing heavy predation might make reindeer husbandry unprofitable. This is the rationale for the decision of the Swedish Parliament not to have reproducing wolves in the reindeer area. In fact, Sweden has recently been criticized by the Human Rights Office of the UN, because of the already high levels of predation on reindeer. Opening up this area to wolves, as suggested by Commissioner Potocnik, would clearly violate the recommendations of the HRO. This illustrates that large carnivore management is a complex issue and that biological, social and societal issues must be handled simultaneously.

Hunting prior to translocations
The stakeholder organizations agreeing to translocations were adamant about having a ceiling set and that this must be in effect before any translocations could be accepted.  In return, the stakeholders are required to actively promote support for the translocations amongst their members. This process was initiated before the first hunting season and is an ongoing and successful process as long as the ceiling remains in place.

Repeated hunting
The Swedish wolf population is still increasing by 16 % per year and hunting annually is necessary to maintain the ceiling. The ceiling is, however, temporary and will be reviewed in 2012. Furthermore, the population is being monitored continuously and carefully. The current rate of growth and the genetic status of the population are taken into account when deciding on the quotas just prior to the hunt. Thus, the ‘licensed hunt’ currently being allowed is not part of a regular management, but a temporary action aimed at providing acceptance for the translocation necessary to achieve favourable conservation status.

Management plan for the Swedish Wolf
The Swedish wolf population is amongst the best studied wolf populations in the world. Extensive documentation exists on the probable outcome from different management scenarios. Action plans for the wolf management exist at the national and regional level and are continuously revised. Currently, the planned translocations are being incorporated in the plans at all geographical levels.

The Swedish wolf management bears every hallmark of modern adaptive management, where quantitative goals are set and the effects of management actions planned and executed are continuously predicted and evaluated. Management actions and monitoring methods are revised in accordance with their efficiency for achieving the goals. Furthermore, the goals themselves are reviewed as our knowledge and understanding of the system managed increases.

Fredrik Widemo is Associate Professor in Animal Ecology and the Conservation Manager at the Swedish Association for Hunting and Wildlife Management. He is acting as SAHWM:s expert on the effects of wildlife management, and other forms of land use, on biodiversity.

SAHWM is an NGO, but holds a public commission to inform hunters and the public about game, game management and hunting. Also, SAHWM is in charge of game monitoring and of training hunters in Sweden.

9 Kommentarer
  1. Fredrik Widemo says:

    Dag,
    jag har kommenterat de frågor som kommissionen tar upp i sitt pressmeddelande:
    http://europa.eu/rapid/pressReleasesAction.do?reference=IP%2F11%2F95&format=HTML&aged=0&language=SW&guiLanguage=en

    De effekter och processer du beskriver låter fullt rimliga för mig och bör arbetas in i ett svar. Jag vidhåller dock fortfarande att du bara tittar på de genetiska aspekterna. Att dokumentera och publicera det hela låter som en utmärkt idé! Jag bidrar gärna med kommentarer.

  2. Dag Lindgren says:

    Fredrik,
    Detta är mitt sista bidrag till bloggdiskussion efter denna artikel, men skriv ändå gärna en kommentar eller/och ett personligt email till mig.

    Vad du responderar på är förmodligen inte den formella skrivelsen från EU, någon sådan finns inte på miljödepartementets hemsida för korrespondensen. I sin skrivelse 101207, speciellt annexet, http://www.regeringen.se/content/1/c6/15/89/37/bfbda36d.pdf
    motiverar kommissionären mer i detalj de ställningstaganden du kommenterar. Kommissionären tyckte inte han fick dem tillfredställande (eller alls) kommenterade av minister Carlgren. Jag tycker du så gott det går skall belysa (dvs bemöta) kommissionärens argumentation istället för att fokusera på historisk bakgrund, om du nu försöker göra ett utkast till kommissionen och inte bara till den som råkar läsa.
    Jag lyfter fram faktorer som gör det sannolikare att vi uppnår GYBS med licensjakt i nuvarande form, det är för svagt att uttrycka det som du gör ”gör det än mer troligt att jakten inte minskat sannolikheten för att vi skall uppnå GYBS”, jakten 2011 och 2012 för oss rimligen närmare GYBS både på kort och på lång sikt. Nuvarande licensjakt minskar inaveln, när man kommit ner till den önskvärda inaveln kan man låta antalet växa genom att temporärt minska jaktintensiteten. När man nått det önskade antalet är individerna mindre inavlade än om man först lät populationen växa och sedan tog hand om inaveln med samma resursinsats. Dvs. även om man ser till resultatet på lång sikt och om man anser antalet måste växa för att nå GYBS är nuvarande licensjakt bästa genetiska strategi de närmaste åren. Det är också en ohederlig och ineffektiv väg att gå att öka först antalet och sedan fixa inaveln. Man kanske aldrig kommer sig för att fixa inaveln? Och antalet för att uppnå GYBS beror på inaveln och då är det logiskt att först se vad den nya reducerade inaveln blir och sedan bestämma den behövliga ökningen. Jägarförbundet och andra parter som gått med på flytten har väl gjort det med hoppet att sänkningen av inaveln skall möjliggöra att uppnå GYBS med bara inavelsminskning, det vore då ohederligt mot dessa att öka antalet före en mycket osäker inavelsminskning. Den effekt jag räknat med fordrar god kontroll av inavel och släktskap, kostnaden för denna kontroll är mycket hög, siffran 25 miljoner om året har jag sett nämnt i en insändare. Idag har vi tillräckligt god kontroll men jag tvivlar på att man kommer att anse sig ha råd att satsa dubbelt så mycket om det blir dubbelt så många vargar. Detta leder till att det blir ännu svårare att få inavelsminskningar till stånd om man ökat populationen först!

    Mitt argument är relevant för de närmaste årens licensjakt även om ingen flytt eller ytterligare invandring sker, eftersom vi varje år med licensjakt ökar andelen av de gener som kom in med två spontana invandrare 2007, det dröjer troligen till kanske 2017 (två varggenerationer) innan invandrarna (Galven och Kynna) slutat få barnbarn i från jakt undantagna revir. Fast det vore bra om jakten fick tio invandrare till att sätta tänderna i, då skulle inaveln kanske kunna mer än halveras! Vilket inte lär gå i en växande population utan selektiv jakt. Och de två invandrare som finns räcker inte på långa vägar för så stora inavelsminskningar.

    Mitt EXCEL ark finns tillgängligt för nedladdning från min web. Det kanske är enklare att bara be mig. Förmodligen kan det manipuleras att fungera för att belysa de scenarior man önskar belysa. Jag står naturligtvis för användarstöd också. Eller jag kan köra ett scenario själv efter önskemål om det inte är för jobbigt att anpassa arket och om jag tror att det leder någonstans. Det finns optioner med genetisk drift och svagare (eller inget) jakttryck och växande populationer.

    Nu kanske tiden är mogen för att jag skall försöka dokumentera dessa resonemang i någon tidning och inte bara i kommentarer till andras blogginlägg och email, som jag arbetat med hittills, bla eftersom jag inte känt mig tillräckligt säker eller förstått vargproblematiken tillräckligt bra och också eftersom jag tvekat om jag haft något tillräckligt viktigt eller nytt att komma med. Gärna med stöd från frågvisa personer som kan bidra till att göra texten förståeligare och att klargöra vad jag egentligen kan svara på och öka chansen att jag inser att jag måste ändra på något. Syftet är bla att mer officiellt backa upp vad som tillskrivs minister Carlgren fast han ihärdigt förnekar att han påstått. ”Man kan minska inaveln genom att skjuta inavlade vargar!” Däremot inte genom att låta dem föröka sig fritt!

    ”Svensk jakt” med dig, DL och GG som ”referensgrupp”? Väsentligen formulerad med förhoppning att jägarförbundet kommer att gilla det!

  3. Fredrik Widemo says:

    Dag,
    eftersom populationen inte nått gynnsam bevarandestatus får vi bara bedriva jakt om vi uppfyller kriterierna för att kunna göra undantag. Sådana undantag måste motiveras och i detta fallet har man motiverat licensjakten 2010 och 2011 med att den varit en förutsättning för att man ska kunna få acceptans för flyttningar. Du lyfter fram en faktor som gör det än mer troligt att jakten inte minskat sannolikheten för att vi skall uppnå GYBS, vilket är jättebra! Det minskar risken att vi blir fällda. Regeringen kan dock inte gärna i efterhand hävda att det var därför man införde taket och tillät jakt 2010.

    Jag håller med dig om att detta är väl värt att lyfta fram. Dock- ska man fullfölja denna argumentation måste man löpa linan ut, och även ta med effekterna av populationsstorleken på livskraften. Du fokuserar helt på den genetiska statusen, vilket är relevant just nu, men när graden av inavel sjunker kommer den relativa betydelsen av populationsstorleken att öka.

    Jag ser jakt och taket som förutsättningar för att alls få till inflyttningar. Ditt argument blir relevant först om invandring, eller inflyttningar sker. Det kommer dock som sagt vara väldigt viktigt att visa att taket inte haft negativ inverkan på sannolikheten att uppnå GYBS, och där kommer dessa effekter väl till pass.

  4. Dag Lindgren says:

    Fredrik,
    Du skriver: ”Man skulle kunna lägga till argumenten för att behålla taket får att snabbare få genomslag för anlag från införda eller invandrade individer, helt klart.” Du tolkar vad jag framförde mycket snävt! Det är ett motiv för taket 2010-2012, likväl som för att behålla taket en tid till. Det är att genomslaget blir större som är viktigt, inte att det blir snabbare. Det är ett motiv för licensjakt (dagens jakt) och inte bara taket. Att hålla taket med skyddsjakt skulle inte ge lika stor effekt.

    Verkligheten ändras, det kom in två invandrare 2007, de fick barn 2008 och att de nya anlagen bitit sig ordentligt fast i vargstammen stod klart först 2010. Vargflytt har tidigare varit något abstrakt och är fortfarande inte påbörjad ens i förberedande skala. Det är därför mycket naturligt att effekterna inte kvantifierats tidigare. Att vad jag framför har stor kvantitativ betydelse står klart först nu. Därför diskuterades inte denna fördel när taket diskuterades och har fortfarande knappast slagit igenom. Jag förstår inte ditt argument att man inte kan utnyttja fördelar i motiveringar för den svenska politiken eftersom de inte var kända för några år sedan. Det kan väl inte anses oärligt att framföra att något är bra bara för att man inte insåg det för några år sedan? Det är väl inget syfte med förklaringen att bli fälld av EU? Fast jag håller med dig om att detta nytänkande bara bör få begränsat utrymme i skrivningarna till EU, det bör smältas mer och längre innan det ges stort eftertryck.

    Jag tycker det borde kännas jättebra för jägarrörelsen att få känna att jägarna genom den selektiva jakten förbättrar vargstammen. Licensjakten är vård av vargstammen och inte att likvidera en skadegörare. Att det är bra för vargens genetiska hälsa att stammen begränsas är väl ett jättetrevligt budskap för den majoritet av jägarna som vill begränsa vargstammen. Tidigare har den tanken framställts som både löjlig och okunnig. Det borde också möjliggöra en större acceptans hos ideell naturvård att jakten faktiskt höjer vargstammens bevarandestatus.

    Det borde också vara en stor tillfredställelse för de som representerar de 80 % av riksdagen, som ställt sig bakom den nuvarande vargpolitiken, att höra att de varit kloka och framsynta. Varför dölja det för dem?

  5. Fredrik Widemo says:

    Dag,
    tack för synpunkter! Man skulle kunna lägga till argumenten för att behålla taket får att snabbare få genomslag för anlag från införda eller invandrade individer, helt klart. Anledning till att taket finns är dock att intresseorganisationerna krävde ett sådant för att acceptera att nya individer förs in. Skälet är alltså att man vill begränsa upplevda problem med vargen genom att stammen inte tillåts bli större. Därmed blir det den argumentationen regeringen måste försvara gentemot kommissionen. Finns det ytterligare fördelar med det hela är självfallet det positivt, men jag tror inte det kan bli ett huvudspår på det här stadiet eftersom det är jakten 2010 som anmälts. Däremot kan man självfallet i en revidering av de planer som finns skriva in en sådan del som argument för kommande jakter.

  6. Dag Lindgren says:

    Jag lämnar några utkast till ”förbättringar” utgående från mina utgångspunkter.
    Eftersom argumenten delvis är ”nya” för EU och mer ”vetenskapliga” än de acceptansrelaterade argumenten och i något mindre grad bygger på att en nu i EUs ögon mer eller mindre havererad vargflytt lyckas i slutändan, tror jag tillägg i denna stil minskar chansen att EU förfarandet resulterar i en ”hård” dom. Det är väl också bra att ha många argument, då blir det svårare att förkasta alla. Eftersom EU hade klagomål på det vetenskapliga tror jag det skulle ”strös in” ”vetenskapliga” referenser.

    The Conservation Status of the Swedish Wolf Population
    Två sista meningarna ersätts med:
    Inaveln kan förväntas halveras om nuvarande vargantal och licensjakt bibehålls, samt ytterligare åtta reproduktiva invandrare tillförs utöver de två som kom 2007. Det är sannolikt att den vargflytt den svenska regeringen beslutat kommer att uppnå detta.
    Om invandringen från den finsk ryska vargstammen är tillräckligt stor blir storleken av den svenska vargstammen isolerat mindre betydelsefull. Denna invandring måste då enligt riktlinjerna för rovdjur i EU såväl som en allmän vedertagen uppfattning hos populationsgenetiker vara minst en migrant per generation. Den sista varggenerationen har det kommit två migranter till den skandinaviska vargstammen, men sedan vargen återetablerades i Sverige har det bara kommit lite mindre än en. Vargflytten behöver endast tillföras några få migranter för att den skandinaviska vargstammen skall ligga över den nedre gränsen och kunna ses som ett segment av en nordeuropeisk vargpopulation som är tillräckligt stor för att betraktas som långsiktigt uthållig. Det är troligt att vargflytten tillför avsevärt fler immigranter och säkrar sambandet mot öst på några decenniums sikt.

    The set ceiling of the wolf population
    Addera: Den höga inaveln är det akut allvarligaste problemet för vargstammens bevarandestatus. Inaveln kan åtgärdas med vargflytt. Varje immigrant får mindre effekt på inaveln ju större vargantalet är. Genom selektiv jakt mot de nära besläktade individerna inom ett bestånd av konstant storlek favoriseras immigranternas ”nya” blod på det inavlade ”gamla” blodet. Det uppskattas att effekten av immigranterna fördubblas om nuvarande tak och jakt pågår åtta år efter immigrationen. Detta gäller även idag innan vargflytt eftersom två invandrare började reproducera sig 2008.

    Hunting under derogation criteria
    Lägg till: Den nuvarande utformningen av svensk licensjakt med konstant antal och skydd av invandrarrevir och deras barn kommer att öka vargstammens bevarandestatus varje år, och ökningstakten accelereras varje år. Detta beror på att jakten nu förstärker den reduktion av inaveln de två invandrare som kom 2008 orsakar.

    Hunting prior to translocations
    Lägg till: Effekten av vargflytt blir mindre om vargstammen tillåts öka. Även om vargflytt inte kommit igång, så kom det två invandrare 2007 vars effekter förstärks av jakten. Det kan ses som det minst kontroversiella metoden att minska inaveln, eftersom den bygger på spontan invandring och konventionella metoder, och inte artificiell, tekniskt komplicerad och kontroversiell vargflytt, som dessutom fordrar lokal acceptans. Det är idag den enda säkra metoden att reducera inaveln, alla andra bygger på nya spontana migranter eller att oprövad vargflytt lyckas.

  7. Fredrik Widemo says:

    Hmmm… and when did we claim to attempt to do this? Have we been asked to do this? How should we go about it? Import wolves illegally? I fail to see the logic behind this comment, Markus…. I think you have us confused with the EPA…

  8. Markus Kihlén says:

    Even though
    the Swedish wolf population is the best studied wolf populations in the world, swedish hunters has failed to keep the population healty.

Trackbacks & Pingbacks

  1. […] This post was mentioned on Twitter by Stefan Nyman, Jägareförbundet. Jägareförbundet said: The Swedish wolf management bears every hallmark of modern adaptive management. http://fb.me/UaBAKrdC […]

Kommentering är stängd.