Regeringen svarade EU kommissionen om vargjakten
I fredags redovisade regeringen sitt svar på EU kommissionens frågor om vargjakten och rovdjurspolitiken. Inte oväntat gick de tre organisationer som anmält vargjakten till EU genast ut med ett pressmeddelande där de menar att regeringen inte ger relevanta svar på kommissionens frågor. Vad annat var att vänta, de accepterar ju inte den vetenskapliga grunden för vargjakten och de samhällsvetenskapliga bedömningarna som ligger till grund för rovdjurspolitiken. De vill inget annat än att stoppa den svenska vargjakten. I grunden vill de ha långt fler vargar i Sverige än idag, oavsett vad genetiker och vargforskare säger. Maximering av rovdjurstammarna är ett självändamål för dem, oavsett vad det kostar landsbygdsbefolkningen.
Inte minst Rovdjursföreningen är ett särintresse med ytterst få medlemmar som fått ett oproportionerligt stort inflytande över svensk rovdjurspolitik. Läs gärna deras utspel i samband med björnjaktsstarten. Deras nya ”expert” Robert Franzén tidigare tongivande tjänsteman på Naturvårdsverket säger – Det är dags att hejda den i blindo accelererande avskjutningen av björn. Mest synd, efter utspelet, tycker jag om Naturvårdsverkets personal. Franzéns uttalanden ger en bild av tjänstemän på Naturvårdsverket som de nuvarande inte förtjänar.
Jag tycker att regeringen i allt väsentligt gett bra svar på kommissionens frågor. På vissa punkter kunde man, enligt min mening, ha varit ännu tydligare. Jag träffar kommissionen i morgon, så jag får möjlighet att framföra vår syn på vargjakten i förhållande till EUs regelverk.
EU har antagit nya riktlinjer för rovdjursförvaltningen inom unionen. Regeringens rovdjurspolitik ligger enligt min uppfattning väl inom de nya riktlinjerna. Det skulle förvåna mig om kommissionen väljer att dra Sverige inför domstol. Inget annat land i EU har lika bra koll på vargstammen och så bra underlag för beslut som vi i Sverige. Dessutom har vi flest stora rovdjur av alla länder i Europa.
Ulvestammen i Norden er den samme, enten ulven befinner seg i Norge, Sverige eller langt inn i Russland. Så noen import for å forbedre stammen er helt unødvendig. Ulv er dessuten den 4. største populasjon innen pattedyrverdenen, og er slett ikke utrydningstruet.
Våre skoger i Norge er i ferd med å bli ødelagt av ulvens store økning i antall, langs grensen til Sverige. Den tar først våre tamdyr på beite, deretter det som er av elgkalver, rådyr og hare i tillegg til en masse egg og fugleunger av fugl som hekker på jorden. Etter det går den på våre husdyr, som hunder og katter. NEI, vi trenger ikke ulv i våre skoger.
SRF måste väl vara en av världens poänglösa föreningar,
den organisationen finns nog bara till för styrelsens egen skull.
Jag hoppas att kerstins medlemsskap i SJF och hennes lösande av det statliga jaktkortet kan uppväga skadan som hennes medlemskap och stöttande av SRF orsakar dels samhället men framförallt dom stora rovdjuren.
Kerstin, börjar du/SRF bli desperat(a)? Det är inte mycket till substans i det senaste pressmedelandet (regeringen svarslös) och pressmedelandet om björnjakt i blindo har jag redan kommenterat under ett annat inlägg.
Liberg m.fl. har helt riktigt pekat på en del problem relaterade till import av vargar, men vem hade trott att det skulle bli enkelt. Det är då också presenterat som det alternativ man tar till om inget annat fungerar.
Varför inte vara lite optimistisk och ge de naturliga invandrarna en chans? Det behövs ju inte så många och några har ju redan lyckats.
Du är orolig för de, enligt dig, kostsamma importerade (som vi än inte vet om de kommar att behövas) individerna. Hur kostsamma tror du vargarna som du vill ha i renbetesområdet kommer att bli?
Nej du, jag är beredd att hålla med GG. SRF är beroende av den här debatten för sin egen överlevnad som förening. Hur många av de över 4000 är förresten familjemedlemmar? Jag kommer inte ihåg vilket år det var, men om jag minns rätt var det ~900 ”familjemedlemmar” av totalt ca.3000 för några år sedan. Orsaken till att jag måste fråga är att jag inte längre finner era årsmötesprotokoll. Ni har väl inte slutat lägga ut årsmötesprotokollen som en konsekvens av medlemsantalsdebatten?
Mycket bra skrivet G.G andra halvan är så exakt.
Vad beträffar Kerstin ser man ibland sådana här inställsamma små diskussioner. Jag misstänker dock att bakom, döljer sig vetskapen om att man lyckas bäst om man känner sin fiende. De SRFare som nöjer sig med ett par hundra vargar torde vara få i antal, det finns ju representanter som pratar om tusentals. Att hålla en liten frisk vargstam får nog ge vika för numerären som man vet kommer att drabba bl.a jägarna och deras förhatliga jakthundar. Vi kommer att få se aktioner både inför valet och före och efter vargjakten av hysteriska vargvänner där huvudparten inte ens vet vad dom demonstrerar för och knappt har för avsikt att ta reda på detta heller, det kan liknas vid masshypnos. Förr eldades människor upp vid fysiska möten nu används främst internet där facebook och liknande sajter får bra genomslag.
OK Gunnar!
Hur har du då tänkt dig vargflytt av importerade individer? Även Liberg säger numera att det svårligen låter sig göras om djuren först måste sättas i karantän i 6 månader.
Hur går det f ö med att övertyga människor om nyttan med att de låter importerade vargar sättas ut just där dom själva bor och verkar?
Hur gör vi med de mycket kostsamt importerade individerna om de vandrar till områden som av olika anledningar lämpar sig dåligt som vargrevir, eller ställer till med oacceptabelt många angrepp på tamdjur innan de ens har fått någon avkomma?
Den genetiska statusen kan förbättras på olika sätt. Att importera vargar utifrån, är bara ett av dessa, och som dessvärre måste ses som en nödvändig och ständigt återkommande åtgärd om vargstammen inte tillåts överstiga runt 200 individer.
Ett annat är att tillåta att vargstammen får öka ytterligare till mellan 300-400 individer, men då även få möjlighet att etablera sig i delar av norra Sverige så att ett mindre antal spontant invandrade vargar lättare kan hitta en partner.
Själv anser jag att regeringen har börjat från helt fel håll. Man borde åtminstone ha testat hur realistiskt det verkligen är att importera vargar från utlandet för utplantering i Sverige, genom att börja med den delen, och tillåtit licensjakt först när man i praktiken har visat att det fungerar här, dvs de har fått avkommor. Att hänvisa till lyckade försök i andra länder (där det gjorts under helt andra premisser) är definitivt ingen garanti för att det ska fungera hos oss.
Jag och många med mig har alltså väldigt svårt att se någon som helst verklighetsförankring i regeringens planer på införsel av varg, och föredrar förslag som åtminstone har vissa möjligheter att gå igenom, men framtiden får väl utvisa vem som har rätt. Ska f ö bli intressant att läsa vad jordbruksverket har att komma med kring detta om någon månad.
Kerstin vi noterar att ni har fått lite fler medlemmar, men det förändrar inte bilden av SRF som en liten organsiation i jämförelse med Sjf.
Det gläder mig att du som representerar SRf trots allt är beredda att diskutera alternativa vägar. Jag är övertygad om att vargflytt i någon form kommer att bli verklighet. Inte minst därför att jag i den delen delar din uppfattning att licensjakten står och faller med att vi kan lösa inavelsproblemen. Det borde alltså ligga i allas intresse att nya vargar tillförs stammen. Jägarna tjänar på att det ger möjlighet att hålla en mindre stam och ni som primärt ser det ur vargens perspektiv får en frisk vargstam.
Vi har alltså försökt hitta den kompromiss som löser båda sidors problem något som regeringen tagit fasta på. Ändå väljer ni att överklaga jakten till EU och motsätter er flyttning av varg. Jag kan bara tolka det som att det är ett självändamål i att öka antalet vargar som ligger bakom era ställningtaganden.
Ert utspel om björnjakten inger inte mycket hopp inför framtiden. Björnstammen är 3 ggr miniminivån och har strukits ur rödlistan, ändå angriper ni den som ni gör. Förklara gärna, Kerstin.
En korrigering verkar vara på sin plats här.
Svenska Rovdjursföreningen har mer än 4000 medlemmar, och en stor ökning av medlemsantalet fick vi i januari/februari efter årets licensjakt på varg. Sedan finns det en hel del andra organisationer som också är för livskraftiga stammar av varg i landet, bl a SNF med medlemsantal i klass med SJF.
Annars tycker jag delar av det Bjärven skrivit är helt i linje med det jag själv personligen förordar, dvs att söka det vi har gemensamt och utgå från detta för att finna lösningar istället för att hela tiden söka efter det som skiljer oss åt. Det sistnämnda gynnar bara de extremer som finns på båda sidor.
När det gäller den genetiska statusen på våra vargar och hur det problemet kan lösas, så är experterna långt ifrån eniga. Frågan är också hur regeringen har tänkt sig göra, om det nu ”skiter sig” men import och utsättning av vargar från andra länder p g a karantänskrav. Då kan det knappast bli aktuellt med licensjakt på varg igen, eftersom detta ytterligare skulle försämra den genetiska variationen i vår vargstam. Bättre då att de djur som skjuts väljs ut med utgångspunkt från skadegörelse eller dokumenterad oskygghet.
Calle F, du blandar och ger som vanligt. Jägareförbundet har ca 190 000 medlemmar, SRF ca 3 000. Det gör SRF till en mycket liten organisation i jämförelse. Att det sen finns jägare som representerar olika intressen i olika råd och beslutande organ är knappast vårt fel. Varje organisation väljer sina företrädare själva. Om de sen väljer en som är jägare eller inte är upp till dem.
I Örebro t ex valdes SRFs representant in på Miljöpartiets mandat i viltförvaltningsdelegationen. Uppenbart tyckte Mp att han var ett bra val för dem. Jag har inga synpunkter på det. Jag förutsätter att han representerar MP i delegationen och inte SRF!
Kerstin, det finns forskare som vill lyfta in kriterier för vargstammen som inte ställs i EUs direktiv, t ex att stammen skall ha en evolutionär potential, bara i Sverige.
Rune, det är riktigt att jakten i sig har som syfte att underlätta införlivandet av nya vargar. Men jakten har i sig inte försämrat stammens bevarandestatus. Antalet vargar är tillräckligt förutsatt att det genetiska utbytet löses.
Rovdjursföreningens har orimligt inflytande i relation till antalet medlemmar, ca 3000, rätta mig om jag har fel, det var den senaste siffran jag hörde.
Jägarförbunden har mer än 200000 medlemmar.
Nu är det inte så självklart att man ska räkna på det viset, det skulle med automatik innebära majoritetens diktatur över minoriteten.
Man kan inte hävda att rovdjursföreningen är ett särintresse om man inte är beredd att betrakta jägarna på samma sätt, då sett i relation till andra grupper.
Jag tycker diskussionen är felfokuserad:
Det borde vara de som bor med rovdjuren som har det stora inflytandet över hur omfattande stammarna ska vara, oavsett om man är jägare, same, jordbrukare, ointresserad eller rovdjursanhängare.
Det vi måste hitta fram till är gemensamma ståndpunkter som är acceptabla för de olika intressegrupperna och som kan accepteras av majoriteten av landsbygdsbefolkningen.
Idag är det bara de extrema åsikterna som får utrymme i media.
Det finns noll-visionärer bland jägarna och miljömuppar som säger att det ska vara mellan 2000 och 5000 vargar i Sverige. Båda leden borde inse att deras visioner är helt orealistiska.
Jägarförbundet står för en realistisk nivå för rovdjursstammarna, det finns stöd bland de ledande forskarna för förbundets siffror.
I vulgärdebatten beskylls SJF av olika parter dels för att vilja utrota rovdjuren dels för att man har en alldeles för hög acceptans för rovdjur. Det tyder på att förbundet vill hålla stammarna på en sådan nivå att jakt och viltvård fortfarande känns meningsfullt. Det är trots allt en viktig del av livet för oss som bor på landet.
”Inte minst Rovdjursföreningen är ett särintresse med ytterst få medlemmar som fått ett oproportionerligt stort inflytande över svensk rovdjurspolitik.”
Min ”rakryggade vän”.
Du kan möjligen berätta för läsarna hur många procent av befolkningen i Värmland som är jägare och hur många av de som satt i det tidigare rovdjursråd i Värmland som var jägare!
Och hur var det i Örebro län?
Jag har för mig att man förutom jägarnas vanliga representanter även hade med en feg liten ”expert” i rovdjursrådet där som så klart var helt ojävig, eller minns jag fel?
Vilka andra aspekter menar du, och som inte är relevanta i ett EU perspektiv?
L-O på vilket sätt är det för lätt numera?
Är det mer jakt om vi jagat med träspjut och taskiga pilbågar och åsamkat större lidande så att inte djuret dör lika snabbt? Personligen anser jag att det är positivt att vi idag har metoder för snabbt dödande . Förövrigt så anser jag att rejäla utmaningar är roliga och för mig så är det en rejäl utmaning att jaga för det är inte mycket mer än vapnet samt en jaktradio som är skillnaden och jaktradio kan lätt försvaras ur ett djuretiskt perspektiv den också.
Jag ser att rovdjurföreningen har sitt huvudkontor på Södermalm i Stockholm…
Enligt min uppfattning finns det någonting tveksamt i att beskriva rovdjursfrågan i termer av en konflikt mellan land och stad. Man kan inte sällan skönja den tendensen bland oss jägare också (insändare, debattartiklar etc). Vad man då glömmer är naturligtvis att majoriteten av jägarna faktiskt bor i städer. Det måste därför vara bättre att hålla ihop och basera vår hållning på en sammanställning av forskning och beprövad erfarenhet.
Vad gäller det senare är det med rovdjursforskning som med all forskning: den är sällan entydig utan det krävs en granskning av de argument som ges för en tolkning av ett visst resultat. Det handlar alltså mindre om att ”lysssna på den eller den”. En forskare – t.ex. ovan nämnda Franzén – som låter sina forskningsresultat styras av sina fördomar eller privata åsikter är per automatik diskvalificerad, och det på rent metodiska grunder.
Sammanfattningsvis tycker jag att jägareförbundet bedriver ett bra opinionsarbete när det gäller rovdjuren. Tack!
Det kanske är så att det inte finns någon vetenskaplig grund att jaga varg i sverige, utan bara resultat av förhandling mellan politiker och organisationer för att få acceptans att införa friskt blod i vargstammen.
L-O, alla forskare är eniga om att invandrare behövs för att lösa inaveln. Med en invandrare per år är dagens stam väl inom ramen för det som krävs för att stammen skall vara livskraftig. Sen finns det de forskare som vill föra in andra aspekter, men som inte är relevant i ett EU perspektiv.
”flest stora rovdjur av alla länder i Europa.”
Borde du inte relatera det till något relevant som t.ex yta eller befolkningsmängd?
”den vetenskapliga grunden”
Behagar ni skämta eller tror ni verkligen på fullaste allvar att ju mindre en stam är desto starkare, genetisk och annorstädes, blir den?
Att vi har ett av Europas rovdjurstätaste länder kanske stämmer men vargen är en egen art och dess popultation är knappast bland de större. När det gäller genetiken beror det helt på vilken forskare du väljer att lyssna på. Särintressen har alla på ett eller annat sätt i ett modernt land som Sverige. Alla borde dock arbeta för ett bevarande av Sveriges natur och alla dess invånare. Även rovdjur. Jakt är en del av historien och bör ingå men vem är egentligen jägare idag med all modern utrutning som finns. Det är ingen utmaning längre. Det är alldeles för lätt…