Varggenetik for dummies

Innan någon blir upprörd vill jag göra väldigt klart att titeln självfallet anspelar på den mycket populära amerikanska bokserien ”XXX for dummies” där man på ett förhoppningsvis lättfattligt sätt försöker förklara mer eller mindre komplicerade saker för lekmän (man har sålt 150 miljoner böcker… kolla dummies.com om ni är intresserade).

Jag har redan tidigare skrivit ett inlägg här som ett resultat av att jag tycker mycket av debatten om vargförvaltningen bygger på diverse missförstånd om den underliggande genetiken. Alternativt försöker man försvara en ståndpunkt som baseras på andra motivationsgrunder med genetiska argument som inte riktigt håller för detta. Det har inte blivit bättre… exempelvis när Kjöller tjatar vidare med samma mantra som tidigare och Ohly fyller på under söndagen.

Vår svenska vargstam har grundats av ett mycket litet antal individer. När ett fåtal invandrare startar en helt ny population så kommer självfallet alla individer att vara nära släkt under de första generationerna. Detta ger upphov till inavel. Det är inget magiskt just med generna från nära släktingar, utan vad det handlar om är att avkommor till besläktade föräldrar helt enkelt med större sannolikhet får likadana anlag från mamman och pappan (vi har som bekant två kopior av de flesta generna i våra celler, där en variant kommer från vardera föräldern).

Generna är ”ritningar” för att tillverka proteiner, och de som har två olika anlag för samma gen kan tillverka två olika proteiner. Det ger en större flexibilitet att hantera olika situationer, och är alltså normalt positivt jämfört med att ha två likadana anlag för samma gen. Skulle det ha inträffat en mutation som gör att det ena anlaget inte ger ett fungerande protein, så kan det räcka med att det andra anlaget för samma gen är fungerande. Vi har diskuterat olika anlag för en och samma gen, men man kan föra precis samma resonemang för alla gener samtidigt: ju fler gener med olika uppsättningar av ritningar desto bättre. Avkommor från besläktade individer kommer dels att vara mindre genetiskt variabla, dels löpa större risk att av få samma skadliga anlag från bägge föräldrarna. Inavlade stammar har dessutom liten genetisk variation totalt sett, vilket gör att de är sämre rustade att möta nya utmaningar som till exempel sjukdomar.

Man ser oftast, men inte alltid negativa effekter av inavel. De första effekterna man ser är dock ofta svåra att påvisa, då det typiskt rör sig om minskande sannolikheter för att parningar sker eller leder till avkommor. Det är centralt att inse att även om man inte ser några allvarliga effekter för närvarande, så står en inavlad population alltid sämre rustad för att möta framtida utmaningar. Inavel är följaktligen negativt även om vi inte sett effekter ännu. Ur ett bevarandeperspektiv kan en inavlad population liknas vid en tidsinställd bomb, eller kanske snarare en mina. Det är inte säkert att den utlöses, och man vet framför allt inte när det kommer att ske.

Tänker vi på de svenska vargarna, så hade en stor andel vargar med defekter visat att det är akut att få in nya anlag. Så förefaller inte vara fallet, men vi har ingen aning om när vargen exempelvis kan komma att utsättas för en ny sjukdom som den idag saknar resistens mot. Därför är det viktigt att motverka inaveln trots att vi inte ser allvarliga effekter av inaveln. Ännu…

Invandring, eller flyttning av individer, är botemedlet för en inavlad population. Får de inavlade individerna para sig med invandrande individer, så kommer avkomman att åter få en stor andel gener med två olika anlag och eventuella skadliga anlag som kan ha blivit vanliga i den inavlade populationen kommer åter att ”döljas” av de fungerande anlagen från de invandrande individerna.

Alla är överens om att den svenska vargstammen är inavlad. Därmed behöver den tillföras ny genetisk variation genom invandring. Hade vi sett stora negativa effekter av inavel hade vi vetat att det var akut med nya anlag. Det enda avsaknaden av stora negativa effekter säger är dock att situationen kanske inte är akut… Beslutet om licensjakt på varg för att möjliggöra omflyttningar är alltså lika välgrundat, oavsett vad obduktionerna av de skjutna vargarna visar.

 

40 Kommentarer
  1. Fredrik Widemo says:

    Martin,
    pitcha gärna din programidé för någon TV-kanal; då tror jag möjligen att även jag kommer tycka att den sortens debattprogram kan vara underhållande ;-)!

  2. MartinJ1 says:

    Det där med att ta bort en art i faunan gör väl förövrigt att Jägarnas Riksförbund och Djurens rätt kan slå sina påsar ihop för att diskutera tillvägagångssättet. Kan nog bli ”bra TV” på bästa sändningstid för jag inbillar mig att det kan bli rätt så het debatt trots att de är överens i grundfrågan….

  3. MartinJ1 says:

    http://svt.se/2.35188/1.1851808/hall_nere_vargstammen_-_utan_vapen?lid=puff_1851808&lpos=rubrik

    Läste ovanstående blogginlägg (gissar att frågan redan behandlats här) och kan inte säga annat än att jag är förundrad. Djurens rätt tänker ett steg längre än många andra…. så även om jag inte håller med om slutsatserna och hela tankegången så är jag ändå lite imponerad av att en jaktmotståndare resonerar och tänker lite längre än att det bara är synd om vargarna.

  4. Fredrik Widemo says:

    Rakryggad,
    nu är du på gång att bli tjatig igen. Jag har tagit bort dit senaste inlägg. Jag har varnat dig tidigare, så nu kommer jag att radera alla dina eventuella inlägg under den kommande veckan. Du är därefter välkommen tillbaka om du håller dig till sakfrågan och håller en hövlig debatton.

  5. Fredrik Widemo says:

    PP,
    jag ger dig helt rätt i analysen att ett sådant program knappast kommer att göras… kanske pga framgångsrik lobbying ;-)?!

  6. pp says:

    Kom när jag såg gårdagens Agenda om vargjakten att tänka på att man kunde valt att vinkla programmet helt tvärtom, att handla om hur skickliga naturvårdslobbyn varit i många år på att få politikerna att inte besluta om någon jakt. Det kunde suttit någon snubbe från SJF och pratat om att vargkramarna ”tryckt på” för fortsatt jaktstopp, och pratat om vilka starka lobbyorganisationer dessa är. Vidare kunde man granskat hur många från exempelvis från miljöpartiet som var med i någon bevarandegrupp och därför kan anses jävig i frågan. Men något sådant program kommer förmodligen aldrig att göras..

  7. Rakryggad says:

    Vänta nu, är inte 30 vargar med kontinuerlig genflöde en livskraftig vargstam.
    Du har inte svarat utan hänvisar bara till andra. Jag vill hör en ”biologs” syn på den saken, en ”biolog” som får sin lön från Jägareförbundet.

    Finns det någon risk för att en sån ”population” skulle dö ut även på mycket lång sikt, alltså hundra år eller mer om vi bara kontinuerligt fyller på med nya gener?
    Är den ”population” vi har i djurparkarna inte livskraftig, om den då och då tillförs några enstaka individer?

  8. Fredrik Widemo says:

    Rakryggad,
    om du läser rapporten från NV som jag länkade till flitigt i förra veckan så kommer du att finna att den internationella forskargruppens bedömning är att det krävs runt 200 vargar med kontunuerligt/regelbundet genflöde. 30 vore däremot inte livskraftigt. Så. Ännu en av dina retoriska frågor besvarade.

  9. Rakryggad says:

    Jag tyckte att det kunna vare intressant att få en ”biologs” åsikt i frågan om varför vi ska hålla oss med 150-210 vargar och inte bara några tiotall som vi så fyller på lite då och då för att hålla stammen vid liv.
    Därför min fråga.
    Importerade gener skulle ju få mycket bättre spridning om stammen var så pass mycket lägra, och ni jägare skulle ju drabbas så avsevärd mycket lindrigare än nu när landsbygden håller på att gå under, djurhållningen är totalt omöjligt, folk flyr och tamdjur inklusive hästar dödas i mängder, allt enligt en viss person med kopplingar till Dalaupproret och Eftersöksbojkotten, du vet polisen, djurägaren och JÄGAREN som var med i SVT debatten och som enligt Gunnar Glöersen gjorda en lysande insats!

    30 vargar med löpande import är väl lika livskraftig en population än 150-210 med löpande import, så VARFÖR om vi ponerar att sånt är möjligt att få acceptans för politiskt, ska vi inte lägga os på en så låg nivå i stället?

  10. Fredrik Widemo says:

    Nils & JJ,
    det känns väl som om de på Aftonbladet tävlar med sig själva om nya lågvattenmärken, och jag har för länge sedan slutat förvånas. Irriterad blir jag dock fortfarande…

  11. Nils says:

    Här är e-mail adressen till Aftonbladets ansvarige utgivare Jan Helin: jan.helin@aftonbladet.se, den som orkar kan ju skicka ett mail till honom och berätta vad god och objektiv journalistik betyder. Den vinkling som Aftonbladet valt i vargfrågan är ju direkt osmaklig, men man ska väl inte förvänta sig så mycket av den typen av skräp-tidning antar jag. Mitt förslag är dock att alla vi som stödjer vargjakten väljer att bojkotta skräpet.

  12. Fredrik Widemo says:

    Fredrik,
    tidigare har man saknat en del kunskap om hur stor andel av de djur som lever som tidigare utsatts för påskjutning. Där kommer materialet från årets jakt bidra till att ge ny kunskap, eftersom man behöver röntga djuren för att se skadorna. Dessutom så har vi något fall av tysta sändare hos fällda djur, dvs vi kan belägga att tysta sändare inte automatiskt innebär att ett djur dödats.

    Självfallet är det (minst) lika oacceptabelt om det finns tidigare påskjutna djur i populationen, som att det dödats vargar illegalt. All olaglig jakt är givetvis ett hot mot våra möjligheter att beskatta vargstammen lagligt, och hela jägarkårens anseende.

  13. Fredrik says:

    Om man nu inte hittar gamla skottskador i vargar som skjutits nu tror du då man måste omvärdera antalet illegalt skjutna djur?

  14. Fredrik Widemo says:

    Fredrik & Kerstin,
    2007 fick man in en ovanligt stor andel vargar med gamla skottskador på SVA. Sedan dess har man (hade den 26/11, då jag bad dem kolla) dock bara sett skador på en enda av 31 insända djur. Under 2008-2009 ligger andelen alltså på c:a 3 %. Även under bottenåret (dvs fårhållandevis stor andel påskjutna)2005 så handlade det dock inte om mer än fem individer, dvs sifforna slår fram och tillbaka en hel del beroende på enstaka individer. Dessutom så kan därmed en illegal jakt som utförs av några få snabbt påverka hela det nationella medelvärdet.

  15. Fredrik Widemo says:

    Kerstin,
    effekten av dominans täcks in av vad jag skrev om att om det sker en mutation så kan det räcka med att man har ett normalt anlag.

    Problematiken när det gäller populationer som grundas av få individer, eller när populationer går igenom en flaskhals och nästan alla dör, är mycket riktigt helt parallella till vad man tvingas hantera inom mycket av husdjursaveln.

  16. Fredrik Widemo says:

    Niklas,
    det påhoppet på utredare och beslutsfattare tycker jag nog var ganska onödigt… jag hoppas vi kan hålla debatten på en högre nivå än så.

    Poängen med inlägget är att somliga (Kjöller i DN, Lindbergh i Debatt osv) hävdar att frånvaron av allvarliga defekter hos de skjutna vargarna visar att de är ”genetiskt friska” (burr) och därmed inte borde ha skjutits. Det är alltså helt fel; stammen är lika inavlad oavsett hur stora effekter man än så länge ser av inaveln.

    Förvaltningsjakt får bedrivas på arter som har gynnsam bevarandetstatus, eller som en åtgärd för att NÅ gynnsam bevarandestatus. Det senare är skälet för den svenska jakten.

  17. Fredrik Widemo says:

    Fredrik,
    olika siffror har hanterats på olika sätt för att beräkna detta tidigare. Exempelvis att sändare tystnat. Vi vet att det skett både som ett resultat av illegal jakt, och av att sändaren helt enkelt lagt av. Sådana beräkningar kommer med andra ord vara ruskigt svåra att utföra.

    Den siffra jag angav är den andel av inkomna vargar till SVA där man sett spår av gamla skottskador. Även här finns dock förstås problem. Å enasidan hittar man rimligen inte alla som dödats illegalt, men å andra sidan komer förstås ett påskjutet djur ha större sannolikhet att dö och därmed bli inlämnat.

    Men, som sagt, ett enda år bidrar starkt till siffran från SVA:s material, och det ser inte alls likadant ut varken före eller efter. Återkommer med vilket år det var.

  18. Janne says:

    ”Sedan ska antalet individer vara det som brukar kallas ”gynnsam bevarandestatus”, dvs inte längre akut hotad och då genom beslut baserade på oberoende forskning, inte ett riksdagsbeslut baserat på en jävig utredares och dess uppdragsgivares personliga vilja att nedlägga varg.”

    Inga dåliga konspirationsteorier du hyser tydligen, har du tillräckligt torrt på fötterna för att komma med så pass grova anklagelser ?
    Eller ät det bara fria fantasier ?

  19. Niklas Starow says:

    Jag ser inte skälen för vargjakt i denna artikeln och jag ser heller inget som vi som populärt kallas ”vargvurmare” inte håller med om.

    Att det behövs större invandring av varg har såvitt jag vet ingen sagt något mot.
    Vid något tillfälle har en del sagt nej till inplantering, men detta eftersom det samtidigt angetts som skäl för licensjakt.

    Själv har jag inget mot inplantering av varg.
    Men innan jakt tillåts så måste först och främst effekten kunna mätas, så vi inte råkar ut för samma som iår, där alfadjur ringats in och skjutits av.
    Sedan ska antalet individer vara det som brukar kallas ”gynnsam bevarandestatus”, dvs inte längre akut hotad och då genom beslut baserade på oberoende forskning, inte ett riksdagsbeslut baserat på en jävig utredares och dess uppdragsgivares personliga vilja att nedlägga varg.

  20. Kerstin says:

    Jo Fredrik W, jag kan inte så mycket, men i alla fall lite om arvsanlag och genetik, men jag vet inte hur mycket andra som läser här kan, det var därför jag tänkte att de genetiskt betingade problemen med våra hundraser, kanske kunde ge en bättre förståelse kring problematiken. Här är det ju ofta just den initiala inaveln för att ta fram den nya rasen, som ger problem som visar sig vara negativa för djuren längre fram.

    Lite enklare blir det nog bara om man t ex vet att vissa anlag är starka (dominanta) och andra svaga (recessiva). När det väldigt sällan är så enkelt att synliga skador bara beror på ett (1) par, så gör det ju saken inte enklare för dom som inte har minsta kunskap om ärftlighet.

    Jätteenkelt blir det nog bara för dom som har ganska gedigna kunskaper i ämnet.

    När det gäller tidigare skottskador (just det där speciella året), så vore det kul om du kunde komma ihåg att ta fram det senare, när du hunnit kolla.

  21. Fredrik says:

    Jag skulle som sagt vilja se vilka parametrar man räknat på för att komma fram till att X% av varg skjuts illegalt. Du behöver dock inte göra det ikväll. :-)

  22. Fredrik Widemo says:

    Kerstin,
    fritt ur minnet… 5-6 år sedan. Måste koppla upp en annan dator för att kolla, och det får nog vara till en annan dag. Diffar inte mer än ett år i alla fall.

  23. Fredrik Widemo says:

    Kerstin,
    jag vet inte om jag tycker det blir mindre komplicerat direkt om man plockar in hur vi korsar djur… snarare tvärtom faktiskt! Men skall jag gå in på varför blir det inte mindre komplicerat…

    Den viktiga processen är jätteenkel- det är bättre om du har två olika anlag än om du har två likadana, eftersom du kan göra två olika saker istället för bara en. Ju mer inavlad en stam är, desto större är risken att du har likadana anlag. Individer som har likdana anlag för många av sina gener lyckas generellt sämre med allt från IQ-test till att hantera sjukdomar.

    Att du kan hantera din situation idag, säger ingeting om hur du hanterar en annan situation imorgon. Därför betyder att ”de skjutna vargarna var i gott hull” väldigt litet när det gäller stammens livskraft. Med en bred egnetisk bas ökar populationens möjligheter att överleva ett nytt hot, och när ett sådant dyker upp kan vi inte veta. Den svenska vargstammen behöver nya anlag mer än den behöver de inavlade individer som just skjutits. Oavsett om de uppvisade tydliga effekter av inavel, eller inte.

  24. Fredrik Widemo says:

    Fredrik,
    visst kan jag kolla det. Jag kollade faktiskt just detta med SVA i november-december. Då låg andelen inkomna vargar med tidigare skottskador på 13-14 % under de senaste 20 åren. Merparten av individerna med skottskador kommer dock från ett enda år, vilket är märkligt. Årets material kommer rimligen att vara mer pålitligt, eftersom alla individer samlats in på samma sätt.

  25. Fredrik says:

    Ett annat ämne du kan ta upp om du inte gjort det redan är hur man räknat ut att 15% av vargarna skjuts illegalt? Varenda sändare som tystnat har bara för något år sedan varit liktydigt med tjuvjakt. Nu ser vi vargar med sändare lite då och då som inte fungerar. Hur många av de vargar som sköt i årets jakt hade tidigare skottskador?

  26. Kerstin says:

    Fredrik W, undrar om inte detta blev lite väl ”teoretiskt” för många. Det är först i 3:dje sista stycket från slutet, det blir lite mer lättförståligt.

    En epidemi av t ex parvo, skulle mycket väl kunna utrota hela den svenska vargstammen om det saknas ”skydd” i de arvsanlag som våra vargar har.

    Är det inte enklare (för förståelsen) att jämföra med våra renrasiga hundar, och deras ofta rasbundna problem?

    Ursprunget till de flesta av våra hundraser, är just inavel för att förstärka vissa egenskaper, och för många raser finns regler för vilka hundar som får användas i aveln för att valparna ska kunna registreras – just med tanke på ärftliga defekter.

  27. Fredrik Widemo says:

    Mats,
    tack för stödet; jag skall ta med mig funderingen om att diskutera löshundsjakten. Vi återkommer i ämnet i veckan som kommer!

  28. Mats says:

    Fredrik Widemo,

    antagligen fel tråd, men det som gör varg-(jmf m. andra rovdjur)frågan så speciell för oss jägare är den starka påverkan den har på just löshundsjakten. Kunde någon av er redovisa (ev. i en ny tråd) vad SJF gör för att ”rädda” jaktformen?

  29. drever says:

    ja du mats det kan bli flera som byter så du mats sköt ditt jag vet en som varit medlem i 50år han vrider sej i graven nu nä lös hunds jakt drever o stövare

  30. Mats says:

    Drever.

    Det står dig fritt att byta förbund om du tror att det leder till att Sverige kommer att ha en mindre vargstam i framtiden och antagligen är det ingen större förlust för SJF om du gör det.
    Det Fredrik Widermo skriver håller en saklighetsnivå som uppenbarligen ger motståndarna (bara se hur Rakryggad sliter) stora problem. Måste du prova att hjälpa dem?

  31. Fredrik Widemo says:

    Drever,
    menar du att du efter den långa hårda debatten om rovdjursförvaltningen missat att SJF anser att alla inhemska rovdjur, inklusive vargen, är en del av Sveriges fauna? Vår Rovdjurspolicy ger dig alla detaljer, och den kan du hitta här:

    http://www.jagareforbundet.se/Jagareforbundet/Jagareforbundets-policys/

    Vad gäller kostnaderna för omflyttningar betvivlar jag att någon räknat på det. Dessutom måste man ju väga in de vinster som man kommer att få genom mindre skador då tillväxten på stammen begränsas/stoppas, vilket inte skett om vi inte ser till att få ner nya vargar.

  32. Fredrik Widemo says:

    Rakryggad,
    efter att ha debatterat här hundratals gånger så vet du att SJF är FÖR en livskraftig vargstam i det vilda. Samma sak gäller storken. Om det finns många storkar eller vargar på andra sidan Östersjön påverkar hur stora Sveriges internationella åtaganden är, dvs vi har självklart ett större ansvar för att värna om arter där vi hyser en stor del av den globala populationen. Det gäller varken stork eller varg. Vi har dock ett självklart ansvar att värna om alla inhemska arter så att de finns i livskraftiga populationer, och SJF står helhjärtat bakom detta. Ett annat exempel där SJF verkligen är den drivande kraften är fjällgåsen.

    Allt detta vet du dock mycket väl…

  33. Rakryggad says:

    ”Bevarandeperspektiv”
    Ja ”djurvänner” har ni ju alltid varit inom Jägareförbundet och bevarandeperspektivet står ju högre än allt annat i allt ni gör eller hur???

    Vad är skillnaden mellan att ha den vargstam såna som du förespråkar, med minimum antal djur och som inte i sig är livskraftig utan måste tillföras nytt blod hela tiden och den ”vargstam” vi redan har i våra djurparker, en sån vargstam som det nya ”landsbygdspartiet” förespråkar? Varför går ni inte hela vägen?

    Varför ska vi egentligen jobba för att rädda den spillra av stork vi har i södra Sverige när det finns hundratusentals stork annanstans. Storken är ju lika lite utrotningshotad som vargen, om jag förstår ditt förbunds inställning i frågan.
    Det räcker väl med de som finns i våra djurparker, och annars är det väl bara att importera några då och då?

Kommentering är stängd.