Måste svenska lagar följas?

Jag har någon gång lärt mig att de lagar som stiftas av Sveriges riksdag är något man måste lära sig och efterleva. Nu börjar tron på detta naggas rätt rejält i kanten av de som händer i Norrbottens viltvårdsområden under pågående älgjakt. I lagen om viltvårdsområden finns klara regler för hur saker och ting ska skötas. Riksdagen ansåg att en seriös viltförvaltning med en samordnad jakt var av så stort allmänt intresse att det försvarade ett visst ingrepp i den enskildes rätt att nyttja sin mark helt fritt vad gäller fällande av vilt. fastigheter som kunde utgöra ”en egen enhet för viltvård” behöver inte acceptera att bli anslutna till ett viltvårdsområde, men ytterst få fastigheter i Norrbotten (av de privata) är av den storleken att de har en egen viltstam. Viltet är alltså en gemensam resurs som ska förvaltas gemensamt. Nu går någon enstaka markägare emot denna lagstiftning och fäller älgar på marker inom viltvårdsområden utan att respektera beslut om gemensamhetsjakt eller fördelning av byte. Enkel lösning är naturligtvis att polisanmäla detta eftersom man dels bara ska få jaga älg som gemensamhetsjakt inom ett VVO, dels står det uttryckligen i lagen att vilt som fälls mot stämmobeslut tillfaller föreningen. Alltså en enkel match att hantera, eller? Nu agerar polis, åklagare och Länsstyrelse så handlingsförlamat att ingen vet vad som gäller. Osämjan i byarna bara ökar och det finns två stora förlorare i allt detta. Ordna älgjakt blir mer eller mindre omöjlig och om de enstaka som av principskäl vill bryta upp viltvårdsområden lyckas kommer det att på stora arealer omöjliggöra den urgamla jakten med hund i norr. Vissa pratar om att rätten för små markägare att fälla älgar är grunden för allmogejakten i Sverige, men gammalt tillbaka vara skogen öppen för alla, sen blev det byamarker och det är först på senare tid som enskilda markägare har tappat känslan för orten de äger mark i och vill splittra gamla jaktområden. De spetshundar som har utvecklats i Sverige för jakt på älg, fågel, björn och ekorre är hundar som är anpassade för att jaga i glesa viltpopulationer på stora markytor. Detta kräver samordning, inte splittring. Nu måste myndigheterna bestämma sig om svenska lagar ska följas eller inte! Agerar de inte fort i dessa frågor är jag rädd för att jakten i Norrbotten kommer att vara kaotisk i många år framöver. Hur sen de lagstiftande och förvaltande myndigheterna anser att jakten ska lösas återstår att se, men det är ohållbart att nonchalera gällande lagstiftning och låta saker rulla på med tråkiga konflikter som följd!