Vildsvinet hot mot mänskligheten?
Vildsvinet är ett inhemsk vilt som liksom andra arter ska förvaltas hållbart. Foto: Fredrik Widemo.
Vildsvinets återkomst till södra och mellersta Sverige har under de senaste åren orsakat en hel del debatt, inte minst genom att vildsvinen kan orsaka stora skador på växande grödor. Debatten har långt ifrån alltid varit saklig. Svenska Jägareförbundet och LRF har dock jobbat hårt för att finna en lösning på problemen, och tagit fram gemensamma viltförvaltningsrekommendationer och utbildningar. Där man lyckats få till en samverkan mellan jägarkåren och lantbrukarna har man också i de flesta fall lyckats hantera problemen och lösa de största konflikterna.
På senare tid har dock tonläget skruvats upp igen. Gårdagens artikel från SVT:s Sydnytt utgör ett nytt lågvattenmärke i debatten. Vildsvinet lyfts ensidigt fram som ett skadedjur, som står för ”lavinartade ökningar” av skador på grödor och jordbruksutrustning. Samtidigt lyfter man sensationslystet fram hur många stygn en jägare sytts med efter att ha attackerats av ett vildsvin under jakt, och hur en bil skrotats efter en vildsvinsolycka. Föraren ”kör alltid långsamt”, och har dessutom ”sett hur vildsvinen förstör skogsbruket i landskapet”.
Agendan står onekligen ganska klar och tydlig när man säger att det finns 150 000 vildsvin, vi skjuter 50 000 ”men det borde vara tre gånger så många för att hålla stammen konstant”. Utrotar man en art så hålls den förstås konstant…
Vildsvinet ett fascinerande djur och ett värdefullt jaktbart vilt med hemortsrätt i Sverige. Även om vildsvinet, precis som exempelvis bävern och vargen, varit utrotat under en period så är det en inhemsk art som skall förvaltas hållbart. Precis som inom all viltförvaltning så finns det motstående intressen, och förvaltningsmålen blir en avvägning mellan intressena.
Man vet inte riktigt om man skall skratta eller gråta över artikeln… Jag har sett exempel på mer osakliga artiklar, dock aldrig i statsfinansierade media. Inte ens den som matat (?) journalisten med propaganda kan vara lycklig över den övertydliga vinklingen och avsaknaden av att ens försöka framstå som objektiv. TV-inslaget som länkas till artikeln är marginellt bättre, men inte mycket. Sprättade manslår gör sig tydligen bra i bild, och avslutningen skulle kunna användas som skolboksexempel för att förklara ordet ”tendentiöst”. Mitt förtroende för SVT:s regionala redaktioner sjönk just en hel del…
Björn L ! Trevligt att läsa ditt sakliga inlägg. Vad säger dina grannar ? Lockar de inte till sig dina grisar och skjuter dem ?
Björn,
trevligt att du hittat hit och kan ge din bild. Visst finns det goda exempel på hur man lyckats lösa problem genom samverkan och genom att anpassa såväl vilt- som jordbruk; kul att höra om ännu ett! Mantrat att ”lokal samverkan är A och O” kan ibland kännas uttjatat, men det gör det inte mindre sant…
Tänkte bara göra ett inlägg i debatten när mina ägor Lakvik (o Solvik) omnämns.
Vi har inte för avsikt att kraftigt decimera vildsvinsstammen, utan behålla den på den nivå den är i nu. Det gäller att ha ett lagom jakttryck vildsvin för att hålla stammen i balans. I dagsläget har vi krafigt decimerat bökskador på åkrar och hagar och vi har ett gott samarbete med arrendatorn kring jakten.
Med de jakterformer vi genomför följer även investeringskostnader, för det vill jag påpeka, det krävs mycket tid för utfodring, kostnad för foder, automater, vakkojor. Därav går det inte att gratis erbjuda jakt. De avgifter vi tar för jakten innefattar även boende och rätten till all annan jakt och inte bara vildsvin, vilket vi anser är en skälig summa.
Att skjuta av hela vildsvinsstammen är inte den enda lösningen. Det gäller att finna nya biotoper för flockarna och hålla dem där. Vi fodrar med majs och foderärt och detta har fått bort vildsvinen från känsliga områden. Det gäller att ha god kännedom kring vildsvinsstammen på sin egen mark, var de rör sig, uppskattningsvis hur många, beteendemönster m.m.
Mitt råd är att de som har stora problem med vildsvinsskador ska söka jaktarrendator el. liknande eller utveckla en affärsverksamhet som vi har gjort.
Sist men inte minst: Viltvård i första hand, pengar i andra hand.
Läste just länken som MartinJ1 skickat. 3300kr för 3 dagars jakt. Tror någon att dessa kommer att släppa jakten fri för ungdomar för att någon bonde i närheten har problem med svin. Självklart inte. För att kunna ha dessa priser så måste man kunna erbjuda vildsvin och många svin. Det faller på sin orimlighet att dessa skulla skjuta ner stammen för att hjälpa andra då de själva har många svin som en inkomst.
Jo,
beroende på var i landet man bor, och vilka intressen man har, skulle man självfallet med samma argument kunna kräva att älgar, vargar, sälar, tranor osv enbart borde få förevisas på Skansen… samt självfallet att kålfjärilar osv borde utrotas eller visas i fjärilshus.
Dock- jag tror faktiskt på att vi generellt börjar få en allt större förståelse för att man inte kan förvalta bara en art, utan att vad vi gör och eftersträvar inom jord-, skog- och viltbruk hänger ihop. Samt att det går att finna en vettig balans genom samverkan mellan olika intressen. I mitt jobb jobbar jag mycket med den ideella naturvården och även där finner man oftast en förståelse och åtminstone viss acceptans får våra synsätt och intressen.
Visst kan man misströsta ibland… men aldrig ge upp ;-)!
Fredrik, förut trodde jag att jaktmotståndarnas motvilja mot för människan nyttigt vilt som älg mm berodde på att dom hatar jakt och jägare, men numera sen man får ta del av deras argument så börjar jag tro att det är tvärtom. Nämligen att dom inte tycker om jakt och jägare för att jakten gynnar vilt som dom verkligen hatar!
VS,
om du inte noterat det så har Riksdagen bestämt att vildsvinet skall ses som en inhemsk art. Vildsvin skall alltså finnas fritt levande i livskraftiga populationer. Jag har varken hört Eskil Erlandsson eller Naturvårdsverket uttrycka att stammen skall minskas där vildsvinet inte ställer till oacceptabla problem. I många områden med förutsättningar att hålla vildsvin finns inte vildsvin ännu, och definitivt inte i jaktbara stammar.
Stammarna ska minskas där skadorna ur ett samhällsperspektiv är oacceptabla. För att avgöra vad som är oacceptabelt vägs många olika intressen samman, där jägarna och brukarna utgör två intressegrupper. Som för övrigt inte är homogena när det gäller attityder till vildsvin. Dock- det är markägarna som besitter jakträtten och alla former av lösningar måste därmed invovera dem.
Vi har förstått att du inte vill ha frilevande vildsvin. Det finns riksdagsbeslut som säger motsatsen. Jag tänker inte tjata om detta mer med dig, för då går det inte att hitta nya synpunkter och argument bland allt som bara repeteras om och om igen.
Om den som vill ha tillgång till vildsvin hägnar in dem ställer de inte till skador för bönderna. Enligt Fredrik W är Agusahägnet en lämplig plats för vildsvinsförvaltning som bär sina kostnader.Både
Bjärven och Fredrik har tydligen ännu inte uppfattat att Regeringen och Naturvårdsverket har lämnat direktiv till att vildsvinsstammen ska minskas. Man undrar varför de missat vad Eskil Erlandsson proklamerat.
VS
Det är väl så att tillgången eller om man vill kalla det för problemet med vildsvin inte är homogent.
Det finns områden där det finns plats för en etablering/ökning och det finns andra områden där stammen definitvt behöver minskas.
Totalt sett så kanske stammen borde öka för att fler, bl a rovdjuren, ska få glädjas åt denna eminenta resurs.
Var saklig/JOJO/Opartisk/Rätt ska vara rätt,
du har heltt rätt att jag väljer vilka kommentarer som släpps igenom. När samma person använder en mängd olika signaturer, vilket förstås ger en felaktig bild av att det finns ett antal olika personer som är aktiva på bloggen och hyser samma åsikt, så kan man väldigt snabbt fastna i filtret… Personangrepp, invektiv och liknande ger självfallet samma effekt. Däremot har jag aldrig någonsin stoppat en kommentar på grund av att jag inte hållit med om innehållet!
Agusahägnet är just ett hägn, drivs i utbildningssyfte, skall hålla en jämn, jaktbar stam och skall bära sina kostnader. Jag kan omöjligt se vad det har att göra med hur mycket den brukare/markägare som upplever sig ha problem med för stora vildsvinsstammar borde ta betalt, eller inte ta betalt, för att minska vildsvinsbesöken i grödorna…
I en blogg kan man givetvis välja bort kommentarer man inte gillar och lyfta fram dem som gör PR för SJF.Det är förvisso så att Regeringen lämnat direktiv till att Vildsvinsstammen ska minskas.
Att SJF:s ordförande med flera inom SJF:s ledning vill att den ska växa kan inte förnekas.MartinJ1 skriver att Larvik vill ha en stark stam att tjäna pengar på. Men deras avgifter för vakjakt och betars längd är väl ungefär av samma storlek som SJF debiterar för jakt i Agusahägnet och i områden samarbetar med Sveaskog.
Statens Fastighetsverk jakttaxor ligger också i samma prisklass.
Eskil E och Naturvårdsverket får nog problem med att minska vildsvinsstammen och de skador grisarna orsakar.
Bjärven,
jag håller helt med dig. Dagens inslag i SVT:s morgonsoffa (med NV och en lantbrukare på plats) gav för övrigt en betydligt mer nyanserad bild av vildsvinsförvaltningen, även om viltkött inte togs upp.
Vildsvinet är en resurs.
Vi får inte glömma bort värdet av vildsvinen när vi ser på kostnaden för dom.
Eskil Erlandsson talar sig tillsammans med SJF varm för viltkött som en god ambassadör det ”Det nya matlandet”.
Tveklöst kan vildsvinet bidra till detta men då måste också kampanjen mot vildsvinet bli lite mer saklig inte minst i media.
Lite om hur skogsbruket ser på hur man skall komma till rätta med vildsvin och stora populationer.
http://www.skogen.se/pub/render?id=3601
Jag tror inte Lakvik som nämns har satt sina priser för att de vill minska stammen. Med de priserna så vill de snarare har en tät stam för att de jägare som är villiga att betala också skall få valuta för pengarna, annars tror jag ryktet går och de får inte många betalande.
Alla nere i södra sverige får sätta upp elstängsel för att skydda gröda eller trädgårdar. Problemet löst! De måste ju vi i mellansverige göra för att freda djuren från björnen o vargen. Landsbyggden ska ju tillbaka till 1800-tals nivå o då fick man ju stängsla allt.
Ju mer krav och regler en markägare inför ju mindre pengar får han. Helt klart är det ju så att samverkan är bästa lösningen men människan är inte alltid logiskt. Så jag är inte alls säker att många markägare vill ha samverkan, money talks som det heter. Så då är frågan om staten måste gå in och reglera om de anser att kostnaderna för samhället blir för högt. Men frågan är vilka regleringar de kan göra.
Nu har snacket om vildsvin ballat ur helt, vildsvinen är inget prolem, men journalister, försäkringsbolag som vill hitta alla möjligheter att höja premien, markägare som vill ha bidrag för skadorna och samtidigt tjäna mycket på jakten samt bilförare som är ouppmärksamma och kör för fort.
”Opartisk”/Var saklig,
eftersök på skadade grisar, oavsett varför de skadats, kan vara riskabelt. Vad jag reagerar på är kvällstidningsmentaliteten, där man frossar i blod och avslutar med något som ”Oskadade vildsvin påstås vara ofarliga för människor. Men det är ju lätt att säga…”
Jag har extremt svårt att se att detta tjänar något annat syfte än att skrämma upp allmänheten, så att de är rädda även för oskadade vildsvin. Helt osakligt och helt i onödan. Så skall SVT enligt min mening inte arbeta. Ren och skär propaganda mot vildsvinet, inget annat.
Kerstin,
självklart får dett regleras i arrendekontrakten och vi ser som sagt allt oftare att man reglerar vildsvinen för sig. Normalt påverkas arrendepriset av närheten till storstäder (dvs tillgång-efterfrågan styr priset) och hur mycket vilt det finns. Nära stad och mycket vilt ger högre priser. Börjar man dock kräva en viss jaktinsats så minskar friheten för jägarna att jaga som de vill, vilket förstås minskar betalningsviljan. Om man dessutom skriver in att jakt skall bedrivas nattetid så snart skador upptäcks så har man en tvingande verksamhet, där jägarna i princip utför ett jobb åt brukaren. Ju större jobb och ju mer tidsmässigt styrt, desto större ansträngning och mindre betalningsvilja. Allt detta går självfallet att lösa, men den som till äventyrs tror att de kan ta någon tusenlapp per natt för jakt i grödor och få en effektiv beskattning biter sig nog i tummen.
Jag vet flera som erbjudit sig att ställa upp med unga, skickliga och hängivna jägare för att lösa upplevda problem, men där man bara fått till svar ”det har ni aldrig råd med…”. Då har man bestämt sig för att man accepterar skador för att kanske kunna få in pengar på jakten. Vilket självfallet är OK, men då får man ta konsekvenserna.
Fredrik , du ondgör dig över att Sydnytt visar ett sprättat manslår.
Så såg väl den jägare ut som blev påsprungen av en galt han sårat i Agusahägnet.I Agusahägnet , som ägs av SJF utbildar man (ideellt ?) jägare och hundar. Varför vill du inte att folk ska få veta hur riskfylld grisjakten är ?
Men du Fredrik!
Om de jägare som arrenderar marken inte själva kan hålla stånd mot vildsvinen, då borde ju markägaren kunna ta in utomstående jägare vissa tider, och på villkor att de följer de regler som gäller generellt (tillgång till eftersökshund) och för jaktlaget. Borde väl inte vara så svårt att skriva in i avtalet?
Vill inte de som arrenderar marken ordna detta, så får de heller inget avdrag på arrendet – snarare höjt för att täcka kostnaderna. Samtidigt så bör ju heller inte markägaren ta extrabetalt för dom som ställer upp och passar gris på nätterna. (om det nu tas extrabetalt som vissa påstår)
Får en känsla av att det bara är pengar och bekvämlighet som styr detta till största delen, samtidigt som man inte vill släppa in nya jägare utan att tjäna lite extra (pengar igen). Om detta fortsätter så lär det bli ordentligt med problem framöver. (Det finns ju all anledning befara att antalet individer i vildsvinsstammen kommer att passera den i älgstammen ganska snart.) Frågan kan uppstå om någon överhuvudtaget får tid över att jaga älg i södra och mellersta delarna av landet – och då är det bara att inse att ytterligare ett problem dykt upp. Jakten blir inte längre en hobby man kan utöva när man känner och har lust för det, utan ett måste som man tvingas utöva mer än man hade tänkt från början.
VS,
nå jag får nu ingen rätsida på vad du tycker heller, apropå röd tråd… eller avsaknad därav. Enda vägen framåt är samverkan. Den måste bygga på insikten från bägge parter att brukarna inte skall tvingas ta oacceptabla skador OCH att vildsvinet skall finnas i jaktbara stammar. Och sedan får man diskutera och samverka för att utröna hur man definierar oacceptabel och jaktbar…
Ofta kommer den kniviga biten för att lösa problemen vara få till samverkan mellan markägare med olika inriktning på sin markanvändning, snarare än mellan jakträttsarrendatorer och markägare.
Kerstin,
vi ser allt oftare att man lyfter ut vildsvinen ur jaktarrendet eller skriver in särskilda klausuler. Det fungerar förstås dåligt, eller inte alls, att arrendera ut jakten till någon som bor långt från marken om man regelmässigt behöver jaga nattetid under sommarhalvåret…
Hm!
Kanske bättre att de markägare som tjänar mycket på vildsvinen – och därför gärna vill att de förblir mångtaliga – också betalar till närliggande bönder som kanske inte ens har möjlighet att få någon som helst kompensation för sina förluster i form av jaktarrenden.
Tänker då främst på arrendatorer som inte kan gå till någon annan än markägaren. Att locka yngre eller ”fattigare” jägare med gratis jakt är ju inte möjligt för dom, eftersom dom inte har ett dugg att göra med jakträtten.
För övrigt skulle jag tro att markägare i vildsvinstäta områden bör skriva in en klausul i jakträttsavtalet som skyddar emot alltför stora skador. Säkert vill jägarna då inte betala så mycket i jaktarrende – men någon måste ju stå för skadorna som förorsakas.
För övrigt är det väl som vanligt med marknadskrafter. De som har en tjock plånbok dikterar priserna. Där kan man också locka med att ta in ”frivillig” kraft med förmånliga villkor, så att inte arrendena blir än mer kostsamma. Att sitta natt in och natt ut för att hålla grisstammen nere bör kosta – i alla fall för dom som tjänar stora pengar på grisarna.
Markägarna dit du väl hör (?) sätter priset.Vill ni ha hjälp så gäller marknadsekonomi där som annars.
Vad menar du med de raderna ???
Försök få en röd tråd i det du skriver så du inte säger mot dig själv gång på gång.Om bönder och jägare samarbetar kan nog
vildsvinsskadorna minskas.
Fredde,
hur man löser detta varierar en hel del… det förekommer att margägarna får ta kostandera utan ersättning, att staten betalar eller att jähgarna betalar. Eller i någon kombination. Vem som äger viltet, och vem som disponerar jakträtten, skiljer också.
I Tyskland fungerar det vad jag vet så att jägarna lokalt betalar för skadorna, vilket gör att man knappt får några jägare i de områden som är värst drabbade. Vilket ju inte är så bra ur ett förvaltningsperspektiv…
Blev lite fel i texten, skulle vara staten, bönder och försäkringsbolag. Det är ju en hel del olyckor som både kostar stat och försäkringsbolag en hel del pengar. Sen har du givetvis bönderna som försöker odla grödor. Hur som helst så är det helt olika grupper som tjänar respektive förlorar pengar på vildsvin.
Visst är det så att tyskland har en annan hantering hur skadorna från vildsvin kan hanteras. Vet inte om det stämmer men vad jag hörde där var att jaktarrendatorn stod för en del av kostnaderna. Är det något du vet mera om och kan redovisa här?
VS,
vad jag förerspåkat hela tiden är just att vi skall jobba ihop. vilket vi också redan gör på många håll. Detta belystes inte alls i det inledande TV-inslaget, och belyses fortfarande på inget vis i artikeltexten. Jag antar att det tas upp det TV-inslag du hänvisar till, men jag kan inte se det. Bor på landet… och mitt ADSL hanterar av ngn anledning inte just detta inslag.
Om du nu insett att vi måste samarbeta och att bägge parterns intressen måste tillgodoses i någon mån så är jag dock självfallet glad för det!
Jag har verkligen inte förespråkat strejk. DU hävdade att det delvis är jägarnas fel att markägarna tar överpriser för vildsvinsjakt och att det därmed skjuts för litet vildsvin. Jag påstår bestämt att det inte kan läggas jägarna till last. Det enda sätt som jag skulle kunna tänka mig att jägarna skulle påverka priset är genom att strejka. Har du något annat förslag? Markägarna, dit du väl hör (?) sätter priset. Vill ni ha hjälp så gäller marknadsekonomi, där som annars. Vi jagar gärna vildsvin, och många är beredda att betala en del för det. Få jagar dock natt efter natt, och isynnerhet inte om vi dessutom ska betala tusentals kronor för det.
Jägare och lantbrukare jobbar ihop. Om ni Googlar med dessa sökord finner ni ett intressant inslag från Sydnytt.
Jag skrev jägare och det är ingen hopklumpning.Fredrik förslår strejk. Vilka är det som ska strejka ? Jag hoppas jägare och bönder tillsammans ska komma på ett sätt att göra sig av med vildsvinsproblemet.Vårt kraftfulle Eskil E hjälper oss nog.
Fredde,
staten står inte för kostnaderna för skador från exempelvis vildsvin eller älg; sådana system finns bara för skador som orsakas av rovdjur.
Du har däremot helt rätt i att en del av problematiken när det gäller avvägningen mellan viltbruk och annan markanvändning är just att markägarna vill olika saker med sitt innehav. Man kan knappast lasta jägarkåren generellt, eller SJF, för att en markägare villl satsa på starka viltstammar medan grannen inte vill det. I och med att viltet strövar fritt över markerna och inte ägs av någon blir man tvungen att försöka samsas över markgränserna. I norr finns viltförvaltningsområden, som i viss utsträckning hanterar detta. För många av oss som inte omfattas av VVO:n känns dock hela konceptet att man alls kan jaga på någon annans mark märkligt…
Hur som så missgynnas självfallet jägarkåren kollektivt av om några bedriver en ansvarslös viltförvaltning, vilket sker på sina håll. Både på stora och små marker, för övrigt. Detta föder bara konflikter, misstro och rop på lagstiftning. Vi behöver alltså alla hjälpa till att finna vägar till en fungerande sanmverkan. Där måste såväl jägare som markägare och arrendatorer bjuda till.
Problemen är ju idag att staten står för alla kostnader och markägarna tar alla pengarna. Alla pratar om samverkan men vilka är incidamenterna för markägare att göra det? Kan tänka mig att vissa stora markägare tjänar grova pengar på vildsvinsjakten. Varför skulle dessa vilja samverka med små markägare och på så sätt få en ökad avskjutning? Har du några funderingar runt detta?
VS,
jag har liksom Martin litet svårt att se vad jägarna kan göra åt de höga priserna… eftresom några är villiga att betala funkar liksom jaktstrejk ganska dåligt. Och en sådan lär ju inte direkt göra att det blir mindre skador…
Under perioder kan man vara tvungen att lägga en rejäl massa nattliga timmar på att skydda grödor genom att jaga i direkt anslutning till åkrarna. Att få det att gå ihop med arbete, familj osv är inte helt lätt. Att dessutom betala en massa för det känns för mig personligen, liksom för många andra, inte aktuellt. Däremot ställer jag solidariskt upp på att göra det…
Roger,
vildsvinet har liksom vargen hemortsrätt i Sverige enligt de internationella överenskommelser som Sverige skrivit på. Jag förstår både varför vargen utrotades och varför vildsvinet utrotades, men idag har samhället som helhet andra värderingar. Personligen bryr jag mig inte om hur någondera arten återkom hit; de är här för att stanna. Jag har inte heller tröttnat på att skjuta vildsvin. Vad Gunnar har sagt och inte sagt i frågan vet jag inte, så det tänker jag inte kommentera.
Vi är tydliga i våra rekommendationer om att jägarkåren bör hjälpa till för att minska problemen där sådana finns, och att skjuta ner stammen där den är för stor. Samt begränsa utfodringen. Inget av detta innebär dock att stammen skall utrotas. Vildsvinet är ett fascinerande vilt, att intressant jaktbyte och en värdefull resurs. Den skall förvaltas enligt samma principer som andra viltarter, men liksom med många andra ”nya” viltarter kan det ta tid innan vi finner rätt former för förvaltningen. Att samverkan är A & O för en fungerande förvaltning är dock ett generellt mönster…
Dom som arrenderar ut mark för vildsvinsjakt borde helt klart få ta sitt ekonomiska ansvar vad det gäller de skador vildsvinen förosakar. EX: Trafikolyckor, dödade o skadade hundar, förstörda gårdar o tomter, listan kan göras lång, för faktum kvarstår, vildsvinen återinplanterades illegalt i landet, och för mig är det främmande att från början olagligt handlande ska kunna drivas med statens goda minne och pengar! Jag får ofta höra från jägare att det fanns en orsak till att vargen utrotades från Sverige, vilken har ingen sagt, så därför undrar jag om någon inom jägarkåren och då menar jag seriösa jägare, vad var anledningen till att vildsvinen en gång utrotades i detta land? Det som ytterligare spetsar till det hela är det faktum att G. Glöersen vid ett möte i Kvinnersta säger att jägarna tröttnat på att skjuta vildsvin, det om något bäddar för en total explosion av denna djurart!
VS visst bidrar ”jägarna” till höga priser då de betalar höga skjutavgifter och höga arrenden men det är också ”jägarna” som inte får tillgång till att jaga eftersom ”jägarna” inte har råd att jaga. ”Jägarna” vill ha kvar den inhemska arten vildsvin i Sverige även om ”jägarna” är fullt kapabla att utrota arten också.
Har du funderat på att det kanske inte är lite väl enkelt att klumpa ihop alla jägare i en enda grupp likt värsta sortens sensations journalist från Se & hör?
Tyvärr kunde jag inte hitta det inslag som fanns igår , men där fanns just samarbetstanken att jägare och markägare skulle
dela bytet lika.Om jägare betalar höga skjutavgifter och höga
arrendeavgifter bidrar de ju själva till den situation de klagar på.
Så enkelt är det.Hoppas att LRF , bönderna och SvJf finner metoder som löser vildsvinsproblemet.
VS,
förklara gärna på vilket sätt det är jägarnas fel att markägarna tar ut höga arrenden? Utan att ta med ordet ”odla”, för annars kommer inte detta inlägg heller att släppas igenom.
Jag har inte lyckats se klippet du refererar till, men väl det andra nya. Som också är till 100 % negativt till vildsvinen. Hoppas på det jag inte kan se… men som utifrån titeln borde handla om just vad vi och LRF jobbar för, och som självfallet även borde nämnas i artikeln.
Bjärven tar upp geschäftet med vildsvinen och de avgifter som krävs för skjutna grisar. Lyssnar man på svt.se/sydnytt får man tips om hur problemen kan lösas i linje med vad Bjärven skriver.
Bonden och jägaren delar bytet lika. Så blir det nog i trakter
med små gårdar som drabbas av grisarnas bökningar. Att gods
och stora gårdar trissat upp priserna på arrenden och därmed gör att priset per kilo kött blir skyhögt är i viss mån jägarnas eget fel.
Gör er vänner med de drabbade bönderna så får ni nog billigare
vildsvinskött.
Jag tycker nog att vildsvinsdebatten har spårat ur på samma sätt som vargdebatten.
Man glömmer bort hur mycket i jaktarrenden som betalas in för att för att få jaga vildsvin.
Om det nu vore den plåga som det beskrivs som så borde drabbade markägare inte försöka få ut så höga arrenden som möjligt utan i stället anlita lokala jägare som kan sitta och passa åkrarna på natten.
Som det är nu är det mest förmöget folk som har råd att arrendera vildsvinsjakt.
Det kan kosta upp mot 10000 kr per dag att vara med på en vildsvinsjakt.
Att passa på åtel en natt kan kosta 2500 kr!
Vill jägaren ha med sig kött hem kostar det per kilo.
Rätta till det först, så ska jag lyssna på gnället sedan.
Visst finns det missförhållanden, det förnekar jag inte, men det stora missförhållandet är att det blivit en alltför stor inkomstkälla på vissa platser.
Kerstin,
som du säkert vet så försöker vi komma tillrätta med en del avarter av utfodring, ffa då man använder livsmedel. Grävling gynnas nog av åtling/utfodring även med exempelvis spannmål. Riktigt hur stor effekt det kan ha på grävlingstammen vet vi inte ännu, men jag betvivlar att effekten är särskilt stor. Under sommaren tror jag sällan grävlingen är födobegränsad, och under vinterhalvåret sover den. Dessutom är självfallet extremt enkelt att skjuta grävlingarna på åteln, om man så vill. I viss utsträckning är dock eventuella positiva effekter på grävling något man får ta om man vill kunna hålla vildsvin med föda på ostörda platser där de inte jagas.
Åtlingen bedrivs för att förenkla jakten, men utfodringen bedrivs för att hålla vildsvinen borta från de områden där man inte vill ha dem. Att utfodring på platser där man inte jagar kan ha en viss positiv effekt är på vildsvinen är ofrånkomligt, men den kan kompenseras genom jakttryck på andra platser. Beroende på var i landet man befinner sig, och vad som odlas, är det förstås inte säkert att man behöver hålla vildsvinen med foder året runt för att hålla dem på en viss plats. Dock landar man snabbt i en situation där jägarkåren precis som för annat vilt utfodrar för att minska vinterdödlighet och lidande. Samtidigt är det troligen viktigt att ha vintern som en tid med begränsad föda, för att synkroniera reproduktionen och se till att vildsvinen inte får ungar året runt.
Avvägningar, avvägningar… ;-)!
Tack Fredrik! Din förklaring till varför vildsvinen försvann, tycker jag verkar logisk, och jag tror mig ha hört något åt det hållet tidigare.
När det gäller matningen av ”vildgrisarna” så tycks det läggas ut lika mycket oberoende av årstid. Mycket äts av andra arter, och på åteln har jag sett bl a räv, grävling korp och tranor.
Kommer inte ihåg om det var med dig jag diskuterade hur åtlingen påverkar förekomsten av t ex grävling, men det är väl allmänt känt möjligheterna att överleva och föröka sig förbättras med ökad tillgång på mat.
Då uppstår problem med för många av vissa arter, och bl a fler grävlingar och rävar ”måste” skjutas.
Sambandet med vår matning och fler dödade djur är ingen höjdare när man försöker förklara varför jägarna måste hålla efter vissa predatoror för att skydda andra arter.
Missförstå mig nu inte – jag tycker absolut att vi ska ha vildsvin och de kan göra underverk i skogliga miljöer, men precis som med många andra arter så upplevs de som problem för vissa när de blir för många.
Nog borde det gå att hitta metoder för att förenkla jakten på vildsvin, utan att göda både dom och andra vilda djur vid återplatser – eller?
Visst är det så Kerstin,
men under sommarhalvåret utfodras de inte i första hand för att öka överlevnaden, utan för att förenkla jakt och styra bort dem från grödor där man inte vill ha dem.
Det är inget unikt med vildsvin när det gäller att sjukdomar sprider sig lättare i täta populationer. Att en vildsvinspopulation är så stor att den orsakar betydande skador på grödor behöver dock inte nödvändigtvis betyda att populationen ur extremt tät. Vildsvinen är som bekant flockdjur, och bestämmer de sig för att utnyttja en viss åker kan det gå fort…
Vildsvinen försvann vad jag vet av samma orsak som brukar vara fallet när människan domesticerat en art- det är väldigt oprakitskt att ha en massa vilda djur som bryter sig in och korsar sig med de tama djuren. Och tvärt om, för all del. Därför är det ett vanligt mönster att man genom jakt tidigare försökt hålla undan, eller utrota, de vilda varianterna.
Om man bortser från uttrycket ”odlar”, så har väl problemet med överutfordring av vildsvinen diskuterats bl a för att det medför att fler överlever, och fler kullar föds jämfört med om vildsvinen inte skulle matas i samma utsträckning som nu. De matas dessutom året om till skillnad mot hjortdjur och småfåglar som normalt bara matas under vintertid.
Att spridning av sjukdomar underlättas när individtätheten blir större är det väl ingen som kan förneka, och när det gäller vildsvin så finns det risk för att sjukdomsutbrott bland dom även kan komma att smitta besättningar med tamgrisar.
Vi jagar vildsvin här, och jag skickar – när jag får möjlighet – även in blodprov till SVA tillsammans med trikinprovet. Fick nu senast information om andra projekt de har på gång för att tidigt upptäcka smittor. Bl a hepatit E. Vet inte hur många vildsvinsjägare som vet att de kan vara till stor hjälp för SVA (och för oss alla) genom att skicka in blod eller andra prover från skjutet vilt. Kanske något att försöka få fler att göra, så att eventuella smittor upptäcks på ett tidigt stadium.
Någon som kan säga hur det kom sig att vildsvinen en gång försvann som vilda och frilevande i Sverige? Det var väl väldigt länge sedan de levde vilda grisar i Sverige innan de ”rymde” från hägnen?
VS,
sluta tramsa om du vill skriva här; vi odlar inte vildsvin bara för att vi utfodrar dem. Vi utfodrar även rådjur, hjortar och älgar. Samt småfåglar. Inte anser du väl att alla fågelvänner odlar småfåglar?
Fibonnaccis kaniner växer exponentiellt i evighet ,men det gör inte vildsvinen utan populationstillväxten följer en s-kurva.Får de inte tillräckligt med mat vänder kurvan neråt. Täta stammar är bra grogrund för sjukdomar och kanske går det som det gick för minkarna och vildkaninerna. En del minns sjuka kaniner som irrade omkring.Hoppas vildsvinen inte blir sjuka. Då startar Eskil E slakterier förgäves. Och gods och större gårdar kan inte längre
tjäna pengar på sina grisodlingar.
Rune,
det förstår jag att du inte uppskattar. Jag skulle absolut föreslå att du först pratar med jaktlaget. Lyssnar de inte men arrenderar jakten så bör nästa steg vara att prata med markägaren, skulle jag föreslå. Samtidigt låter det ju som om jaktlaget försöker göra just vad den som brukar åkern skulle vilja… men det borde vara möjligt även utan att fodra så nära ditt hus. Vildsvinen rör sig kilometervis mellan platser där de söker föda och det kan inte vara svårt att flytta en utfodringsplats och tjära några träd för att få dem att hitta den nya.
VS,
NV:s rapport ger förvisso en hel del information samt en del vägledning. Den har självfallet tillkommit för att man på sina håll har stora problem, som måste åtgärdas. Inriktningen på rapporten är också just en beskrivning av existerande problem och förslag på lösningar. Samtidigt har dock vildsvinen långt ifrån spridit sig till alla miljöer som är lämpliga för dem.
Lokalt, och i en del fall möjligen regionalt, finns det ormiligt höga tätheter som måste sänkas. Samtidigt finns det stora områden som ännu inte hyser vildsvin. På sikt kommer de att göra det, och även denna situation måste hanteras.
VS tog tidigare upp bland annat bopredation på markhäckande fåglar som ett problem. Visst kan det vara ett problem vid höga tätheter, men vildsvinen har samtidigt positiva effekter på den biologiska mångfalden vid medelhöga tätheter. Precis som annat betande klövvilt, exempelvis älg, för övrigt.
Jag jagar bland annat vid Nordupplands kust, där det sedan länge finns vildsvin. Jag vet inga bättre orrmarker i den här delen av landet! Hyfsat med tjäder och bra med järpe, samt morkullor. Trevligt nog så har vi också gölgroda i våtmarkerna, vilket förstås känns exklusivt. Det betyder varken att jag tycker vi skall utrota de exponentiellt tillväxande vildsvinen eller de exponentiellt tillväxande tranorna… även om bägge arterna kan ta grodor, ägg och ungar.
Fredrik : Du påstår att jägarförbundet inte odlar grisar, det kan vara sant, men era medlemmar saknar sunt förnuft vad det gäller placering av vildsvinsmatningar. För att locka in svinen i sitt jaktområde har jaktlaget som gränsar till min tomt, placerat en matning 200 m från mitt hus – vilket leder till att vildsvinen nu letar mat runt mitt hus när det är slut i skogen. Jag har kontaktat länsstyrelsen angående detta, men eftersom det ej finns tydliga regler hur man får bete sig, så måste sunt förnuft råda enligt dem. Det är 2,5 km till deras egen jaktstuga, men där vill de inte ha några grisar som springer och bökar. De har placerat matningar med jämna mellanrum från en åkermark där de hållit till – och lockat in dem i skogen.
VT,
jag bor och verkar i mellanbygd/skogsbygd I Norduppland. Vi har vildsvin sedan c:a tio år. Någon mil åt ena hållet har man stora problem, någon mil åt andra hållet har man inga vildsvin alls. Här funkar det väl hyfsat tycker jag, men visst käkas det en del i åkrarna. Mina vallar har ännu inte intresserat något vildsvin. Situationen i Uppland illustrerar komplexiteten i problemen; inom samma län finns de som levt som brukare med vildsvin i mer än tio år och upplever att de har stora problem, samtidigt som det finns markägare, brukare och jägare som ännu inte fått in vildsvinen. Attityderna till vildsvinen kommer att skilja sig markant mellan dessa grupper, liksom ambitionerna när det gäller vildsvinsstammen.
Jägareförbundet är en jägarorganisation, och skall slå vakt om jägarintressen. Vi verkar för att man ska kunna bedriva en klok och hållbar viltförvaltning genom jakt och viltvård. Samtidigt har har vi också ett allmänt uppdrag från staten. Det är dessutom självfallet så, att möjligheterna till en god viltförvaltning ofta skapas eller är beroende av annan markanvändning. SJF, och bland annat jag själv, arbetar därmed mycket med frågan hur viltförvaltning/viltbruk på ett bra sätt kan samordnas med jord- och skogsbruk. Detta sker genom samverkan och samarbete, och jag upplever att vi är hyfsat överens med exempelvis LRF. Åtminstone på den nationella nivån, som är den jag upplever och där jag verkar. Jag vet också att man på många håll lyckats kliva på tåget i tid, och på andra håll även vänt en dålig utveckling. Men jag odlar inte längre ärter, för det kräver för mycket jobb och är därmed inte värt det.
Självfallet skall vi inte flytta grisar. De sprider sig själva (och ibland får de olaglig hjälp av mindre nogräknade individer). Genom hård jakt där man har överstarka stammar kan vildsvinsstammen på sikt utjämnas.
Forts. nedan:
forts. från ovan:
TV-inslaget var vinklat för att det möjligen visar vilken verklighet du lever i, men inte den som jägare som inte brukar jord lever i och vilka intressen de har. Därmed skapas ingen förståelse för motsättningarna bland allmänheten, och framför allt ingen stor vilja till samarbete från jägarkåren.
Det är Naturvårdsverket som är den myndighet som ska se till att den biologiska mångfalden inte störs.NVV har skrivit en utmärkt
pdf på 90 sidor om vildsvin och där kan den saklige finna ovinklad och ocensurerad information. Det är väl allmänt känt att SvJf vill sprida ut vildsvin i Sverige och gör det på olika sätt.Regeringen säger vi ska ta krafttag för att minska vildsvinsstammen och med alla möjliga medel se till att så kommer att ske.Fråga Eskil E.
Jag fick ett trevligt brev från honom med tack för tips.
Hej
Jag förstår att du bor och verkar i de trakter som man inte har problem med vildsvin. Du har helt rätt att man måste ta tag i jakten och förvaltningen vid ett begynnande stadie av etablering. I de område som vildsvinen är etablerade och dessutom överetablerade är i skogs och mellanbygder där vi inte har jättestora åkermarker. Jag håller med dig att när vildsvinen håller sig i skogen har vi inte problem. Tyvärr gör de inte det i de överetablerade områdena. Då uppstår dessa enorma skador. Tycker du att det är OK att få 100% uppbökad vall. Vall som ska bärgas till tex mjölkkor. Vet du vilka konsekvenser det kan föra med sig om man utfodrar med ensilage med jordinblandning? Tycker du att det är OK att vildsvien springer i ensilagesilos och bökar, med tanke på smittrisk och hygien? Tycker du att det är OK att vi inte kan odla vissa grödor som potatis eller betor för att vildsvinen förstör grödan? Jag tror faktiskt inte du tycker det är OK. När jag läser din blogg funderar jag på vill du flytta grisarna från överetablerade områden till icke etablerade områden? Det kan väl inte vara möjligt? Jag är övertygad om att vi måste skjuta av mycket mer vildsvin än vad vi har gjort i de överetablerade områdena. Detta måste ske i samverkan med markägare, arrendatorer och jägare. Det är ju som du själv säjer att det fungerar och det tycker jag att vi ska jobba vidare med och utveckla. Jag uppmanar därför Jägareförbundet att vara tydlig och sätta ner foten. Jag tycker inte att TV inslaget var fel. Det visar på den verklighet vi lever i, i de områden där vi har problem. Problem är till för att lösas. Som sagt sätt ner foten var tydlig Jägareförbundet
Visst Stefan,
det håller jag helt med om! Lika litet som man helt kan hindra älgar från att beta på tall, så kommer man att kunna hindra vildsvin att besöka grödor. Däremot så går att det genom samverkan minska skadorna till mer hanterbara nivåer. Det absolut viktigaste är att vara med på tåget från början, så att man börjar fodra och jaga rätt redan under etableringsfasen.Det är mycket besvärligare att hantera en stam som redan vuxit sig för stor, inte minst eftersom det då redan uppstått en massa konflikter.
Fredrik,
jag tror precis som du att vi skulle nog kunna hysa fler vildsvin idag om det skedde över en större yta. Tyvärr tror jag att man i de jordbruksdominanta områdena i södra och mellersta sverige kommer att fortsättningsvis lida av skador, då naturen inte har den naturliga variationen av åkervallar och blandskogar i tillräcklig omfattning.
Blir det för stora sammanhängade ytor av odlad mark så kommer djuren att ta sig dit för födosök, trots att de helst hade gjort detta i skog eller snår där de känner sig trygga.
Jag tycker att man kan ta lite paralleller med kronhjorten i södra sverige. Skogsbruket får ta ett högre pris pga den begränsade variationen av blandskogar och ängar. Stora sammanhängade ytor med ensidig odling av spannmål eller skog ger en snävare tillgång till naturlig variation av föda.
Vi skall inte glömma bort att vi har naturen till låns och skall samsas om den med alla våra inhemska djur. Det är lätt att glömma bort det när man ser vinsten sjunka i bokföringen.
VS,
Sverige skulle kunna hysa en större vildsvinsstam med betydligt mindre problem idag, om vildsvinen förekom mer utspritt och man inte utfodrade fel och för mycket. Du kommer därmed knappast att se SJF uttrycka att den nationella stammen skall minskas, bara för att stammen är alldeles för stor lokalt inom en del områden.Möjligen kan jag personligen känna en viss oro över att tillväxttakten inte minskar, men därifrån till att säga att stammen skall minskas är det ett långt steg.
Jag ser personligen gärna en större men mer jämnt spridd vildsvinsstam. Om det är vad Torsten tycker så är vi alltså av samma åsikt. Jag betvivlar att SVA som myndighet har en åsikt i frågan. Vad SVA tror att Torsten har för åsikt ”bryr mej mitt i ryggen”, som det heter i Norge.
Vildsvinen kommer inte utrota markhäckande fåglar om man inte har absurt stora tätheter. Vi jagar vildsvin bland annat för ett reglera vildsvinsstammens storlek, precis som vi jagar älg, rådjur, lo, räv osv. Samtidigt som vi får ett värdefullt livsmedel så minskar skadorna på grödor och predationstrycket minskar. Detta är inget unikt för vildsvinet.
I min blogg tar jag upp vad jag tycker är intressant och diskuterar det. Vildsvinsfällor tycker jag personligen inte är särskilt intressant, och i dagsläget är det inte ens medialt intressant eftersom utvärderingar pågår.
Den som Googlar på : Många ratar julskinkan i år får veta vilka förhoppningar Torsten Mörner har om grispopulationens tillväxt. Anders Engvall påstår något annat.Har Torsten Mörner ändrat åsikt ? Tar du upp fälldebatten får du nog många inlägg ? Den belyses i http://www.ATL.nu och visst har T M blivit omnämnd där. Vilda djur äter andra vilda djur, det är inget ovanligt … skriver du. Men ska vi låta grisarna utrota markhäckande fåglar och ……???
och
VS,
jättefint om de som drabbas av skador kan lösa sin problem på annat sätt; då är ju saken fixad!
Utifrån dina tidigare inlägg så verkar du påstå att SJF ”odlar” vildsvin i naturen, alternativt för att sätta ut i naturen. Det bestrider jag definitivt!
Jag har ingen som helst synpunkt på Engvalls yttrande. Isynnerhet som jag inte ser vad tester av vildsvinsfällor, och vem som utför testerna, har med detta att göra. Som du säkert vet så har dock Torsten Mörner inget med den verksamheten att göra.
Man vet inte om man ska skratta eller gråta över dina kommentarer. Objektiv är du i alla fall inte. Bönderna hittar nog effektivare metoder att bli av med grisarna än att anlita än dina adepter.
Danskarna lär vara duktiga på att både jaga och betala för sig och de finns ju nära Skåne. Vill du förneka att SvJf odlar grisar ???
Vad har du för kommentar till Anders Engvalls märkliga yttrande ?
VS,
SJF ”odlar” inga vildsvin. Vi är självklart objektiva i de förvaltningsrekommendationer vi är med att ta fram. Vilda djur äter andra vilda djur, det är inget ovanligt…
Tack för tipset om grannsämjeartikeln. Den kan jag direkt använda för att visa på ett exempel på hur någon istället för att försöka få en lösning på problemen genom lokal jaktsamverkan istället försöker tjäna pengar på jakttillfällen. Vilket sällan ger ett tillräckligt jakttryck för att minska skadorna. Erbjud unga, lokala och marklösa jägare att jaga billigt eller gratis istället. Då först finns det en möjlighet att lägga tillräckligt jakkttryck på marken. Att plocka dit norrmänn två ggr i månaden räcker inte…
Kerstin,
vildsvin är flexibla så tillvida att de om det finns tillräckligt med föda kan få ungar när som helst under året. Därmed kan riklig utfodring öka produktionstakten. Det behövs alltså ingen inkorsning av tamgris för att uppnå vad du beskriver, så jag betraktar detta som en skröna. Inte minst eftersom man köttmässigt inte vill ha korsningar.
Många av de grisar som SvJf odlar i Sverige är inte vildsvin ty de uppvisa inslag av Linderödsrasen.Att det förekommer olagliga utplanteringar dokumenteras av Länsstyrelserna och Naturvårdsverket.Belys frågan från lite fler synvinklar än vad du hittills gjort ! SvJf får en hel del statliga medel och bör vara objektivt i de förvaltningsanvisningar som tas fram. Läs NVV:s
90-sidiga pdf om vildsvinsförvaltning och återkom. Varför ska en inplanterad bastard få utrota våra markhäckande fåglar Att även djurungar blir grismat vet väl även du ?
Är Anders E:s beskrivning av Torsten M sanningsenlig ?
Fast Fredrik!
Den där inhemska arten föder kultingar alla tider på året, vilket sägs vara ett arv efter de tamgrisar som vildsvinen blev blandade med för att få en snabbare ökning av antalet grisar i hägnen.
Skröna eller sanning?
VS,
när man som journalist enbart beslyser en sida av en sak, utan att problematisera eller försöka belysa en fråga från olika synvinklar, är det i mina ögon osakligt. Speciellt om det är statliga media som gör det.
Vildsvin är inte tamgrisar utan en inhemsk art som är en del av vår natur. Den ska därmed finns fritt levande i livskraftiga bestånd.
Vildsvinsstammen skall förvaltas enligt samma principer som andra viltstammar. På sina håll är stammen tveklöst för stor, medan vildsvinet fortfarande saknas i delar av södra och mellersta Sverige.
Vad är det som är osakligt i svt:s artikel om vildsvin ? I våra grannländer är man så förståndig att man beslutat att hålla vildsvinen i hägn. Här i Sverige kan jägare träna sina hundar i Agusahägnet och Svenska Jägareförbundet kan väl bygga några hägn till konfronteras med sitt intelligenta och tuffa högvilt. Det skulle bli billigare och bättre för Sverige än den grisodling som nu bedrivs i naturen.Trafikolyckorna grisarna orsakar skulle försvinna och bönderna skulle bli glada.SvJf är processglada och ligger bakom en del dubiösa rättsprocesser. Googla på :Vildsvinen tär på grannsämjan så får ni ett exempel. Sökorden:Många ratar julskinkan i år visar Torsten Mörners önskemål om många grisar. Läs Anders Engvalls svar till JO(SVA Dnr2010/422) säger något annat om T M. Vad är sanning om Sv Jf:s förvaltning av vildsvin ? Ska stammen öka eller minska ?