Ett kliv framåt
Så är man då åter i Norrbotten efter en helg på Öster Malma med årsstämma på schemat. En stämma som i det stora hela var positivt laddad och definitivt en känsla av avstamp.
Foto: Björn Sundgren
Som vanligt är en årsstämma en kombination av att lägga det gamla bakom sig och att blicka framåt. Samtidigt träffar man gamla bekanta och skapar nya kontakter från hela landet. Formalia och det sociala blandas alltså ganska intensivt under några dagar. Det var med en viss spänning jag for ner eftersom allt inte varit uppåt under det senaste året. Mycket fokus har legat på problem vad gäller medlemsantal, ekonomi och rovdjursfrågor. Någonstans i luften kändes det ändå som att det har vänt och att det börjar märkas i organisationen, bland medlemmarna och bland de jägare som ännu inte är medlemmar. Den känslan förstärktes när man pratade med de som kom inför stämman. Det var en allmän positiv stämning som man kanske inte hade förväntat sig med tanke på den ekonomiska redovisningen och pratet om åtstramningar!
När väl stämman kom igång så förstärktes bilden. Det var bitvis en livlig debatt men definitivt framåtsyftande. Den strategiska målbilden blev föremål för lite justeringar och vissa motioner dryftades rätt intensivt. I slutändan lämnade dock alla stämman i god anda.
Extra roligt är det att konstatera att medlemmarna strömmar tillbaka i betydligt bättre takt än vad vi har sett de senaste åren. Den ibland omdiskuterade gemensamma medlemsavgiften är med stor sannolikhet en orsak. Självklart är det också en fråga om att sättet att driva och visa upp våra frågor har blivit tydligare och bättre. Otydliga budskap i viktiga frågor gör det svårt att stå upp för frågorna regionalt och lokalt. Många har nästan känt sig obekväma med att stå upp för Jägareförbundets åsikter. Många gånger därför att man inte har varit helt klar över vad förbundet har stått för och varför. Här har arbetet det senaste året gjort storverk! Allt fler känner på allvar att Jägareförbundet gör skillnad. Det må vara rovdjur, jakttider, löshundsjaktens bevarande, hantering av blyfrågan eller i princip vilken annan jaktlig fråga man kan tänka sig. Så med stämman i ryggen och besluten på plats så är det väl bara att köra på! Ett smolk i glädjebägaren blev det så klart att en styrelsekollega valde att lämna sitt uppdrag på grund av en förvirrad och otydlig debatt rörande en motion. Vad som faktiskt beslutades verkar det som om ingen var helt klar över förrän dagen efter då allt hade analyserats. Frågan bottnade i den cirkus som har varit rörande beslut och överklaganden i vargfrågan den senare tiden. Självklart ska den som är sakägare ha rätt att överklaga myndighetsbeslut, den uppfattningen har nog alla. Frågorna rörde sig snarare runt vem och på vilka grunder man kan bli accepterad som sakägare i viltförvaltningsfrågor och vilken ställning Jägareförbundet har i dessa frågor. Vid några tillfällen har Jägareförbundet nekats talesrätt i viltförvaltningsfrågor och vi har fått arbeta genom enskilda medlemmar. Detta är självklart inte acceptabelt! Sen är målsättningen självklart att regelverket ska vara så klart utformat vad gäller all viltförvaltning att vi helt slipper att hantera våra viltfrågor i domstol!
Nåja, trots detta smolk så lämnade jag ändå stämman med en känsla av att vi nu kan kraftsamla framåt och att vi har ett gott läge inför framtiden. Jag har ju i grunden en positiv syn på saker, men det känns onekligen lättare när man kan dela den känslan med fler och så känns det nu!
