Kan kunskap bli en börda?
Jag och Jägareförbundet har alltid levt efter devisen ”kunskap är lätt att bära” och alltid sökt ny och bättre kunskap samt omsatt den i viltförvaltning och viltvård. Därför är också den svenska jägarkåren världens bäst utbildade och i jämförelse med andra grupper som intresserar sig för naturen de absolut mest kunniga. Det finns ett par studier som visar detta. Men, har kunskapen tjänat oss väl och har vi nått våra mål med hjälp av denna ”lätta” börda? Nej, jag tror inte det. Vi lever nämligen i en ny tid nu då kunskap väger mycket lätt och fakta spelar mindre roll än en klatschig färg på skjortan i en tv-debatt.
Ta bara de två senaste årens vargdebatter i samband med vargjakten. Jag satt här på morgonen och läste gamla blogginlägg och ett kusligt mönster framträdde tydligt. Diverse krönikörer och kolumnister som Hanne Kjöller, Jan Guillou och Elisabeth Höglundh sprider irrläror och felaktigheter omkring sig och genast är vi där och korrigerar. Problemet är bara att medan vi korrigerat har de skrivit två nya kolumner med lögner eller villfarelser som vi måste kasta oss över. Eftersom dygnet har bara 24 timmar så blir det inte mycket tid över för att sprida egna åsikter eller budskap, all tid går åt till att rätta till felaktigheter.
Samma mönster ser man tydligt då jag eller Gunnar sitter i morgonsoffor eller radiodebatter. Mikael Karlsson ljuger som en häst travar i vanlig ordning och vi har fullt upp med att förklara att lodjuren inte alls var här först eller att de vargar som sköts inte alls var kärnfriska. Samma sak händer när Rovdjursföreningen hävdar att vargar bara tar jakthundar eller WWF att tjuvjakten minsann inte alls minskat. De fabulerar glatt vidare medan vi fastnar i att förklara hur det verkligen ligger till.
Det är också samma fenomen som ligger bakom den mycket märkliga fotodebatt som Gunnar startade. Vid en första anblick lockas man att tro att debatten direkt urartar i en ny form av rovdjursdebatt då jägarna mangrannt ställer upp på ena sidan och vargvännerna på den andra. Men är det verkligen så? Nej, jag tror inte det. Jag tror det återigen handlar om kunskap. De flesta jägarna här i landet vet att det är praktiskt omöjligt att se lodjur mer än 150 gånger på 9 månader, men inte ett enda lodjursslaget byte, och att det är större chans att vinna hogvinsten på Lotto 4 lördagar i rad än att se varg, lo, mårdhund och klösmärken av björn i Mullsjö samma år. För en naturromantiskt lagd stadsbo låter allt detta bara spännande, exotiskt och beundransvärt och återigen blir jägarna kvar i bakvattnet med kunskapen i hand.
I veckan besökte jag och Gunnar Finland för att lära oss mer om deras sätt att förvalta varg med EU hängande över axeln. De skrattade gott åt vår regerings svar till EU. De är faktaspäckade, ärliga och väl underbyggda. Helt fel taktik enligt finnarna. Skriv absolut inte mer än nödvändigt och skaffa er inte onödigt mycket kunskap, då får man gissa och kan välja själv vad man redovisar. Skulle man sedan bli dragen inför domstolen gäller det att vara välförsedd med dräpande argument som inte redovisats tidigare. Jämför man finsk och svensk vargförvaltning finns en tydlig och stor skillnad. De har mycket sämre kunskap om sina vargar och var de finns samt vilken genetisk status de har. De visste till exempel att de har varg – hund hybrider men såg det mer som en möjlighet än börda… I själen känns det fel att inte skaffa sig kunskap men den finska taktiken har onekligen fungerat mycket bättre än den svenska i det här fallet.
Snart samlas Jägareförbundets länsordföringar för rådslag och för att slå fast Jägareförbundets framtida inriktning i rovdjursfrågan. Förslagen till åtgärder har haglat friskt den senaste tiden både här på bloggen och annorstädes. I veckan slog bland annat en länsförening fast att det nu var slut med jägarnas hjälp och insatser när det handlar om inventering av stora rovdjur. Direkt kände jag hur det högg till i bröstet och jag var genast på väg upp på barrikaden för att tala om att vi måste ha fakta för att kunna förvalta rovdjuren rätt och få jaga dem. Men, är det så? Njaä…
Sverige har utan tvekan världens bästa koll på de stora rovdjuren. Vi vet nästan exakt hur många de är och vi har till exempel ett komplett släktträd över vår vargstam. Detta hade aldrig kunnat göras utan miljontals ideella jägartimmar ute i skog och mark. Ställer inte jägarna upp så är det slut men denna stenkoll på rovdjuren, det blir helt enkelt på tok för dyrt när man måste börja betala för inventeringarna. Kanske är det exakt vad vi vill? EU kan knappast klaga på en minskande vargstam om vi inte vet att den minskar och Naturskyddsföreningen kan knappast gå ut och inventera lodjur för att hävda att de är färre än något mål. Det skulle onekligen också bli bekvämt för politiker och beslutsfattare att inte behöva kunna alla siffror utan bara behöva hänvisa till vad man själv eller någon annan väl utvald expert tror.
Kunskap kan vara en börda, det är jag säker på. Det skulle onekligen vara enklare och bekvämare att gissa, tycka eller bara säga saker utan att bry sig om hur det egentligen ligger till. En god vän uppe i Hälsingland brukar hävda att hans obefintliga skolgång varit helt rätt val i livet. ”Det är såväl bekvämt som enkelt att vara korkad”. Man kanske skulle ta en flaska rödvin till fredagsmyset och bli av med en hjärncell eller två?
//RIC
Sen är det förstås så att de som faktiskt SER rovdjuren i vår natur är jägarna. Om du läser Henrik Ekmans bok om vargen så ser du att vargarna ideligen observeras av jägare. Det beror som du säkert förstår på att vi är ute tidig morgon och sen kväll och sitter tysta i naturen i rätt vind.
RIC: Du är ett utmärkt exempel på de kunskapsproblem jag skriver om. Att vi inte ser några vargar och mårdhundar i Mullsjö kanske beror på att de inte finns där, över huvud taget?
Christian Westmar
Att Terje var en bluff vet vi ju nu och jag, liksom många andra lät sig luras ordentligt.
Jag måste naturligtvis ta tillbaka det jag skrev om Gunnar och jag har bett honom om ursäkt för det med.
Kritiken mot Daniels sätt att uttrycka sig står jag dock för fortfarande och stödutfodring som du nämner är kanske inget jättetydligt tecken på en väldigt hög kunskapsnivå.
Ett rent ut sagt löjligt exempel faktiskt.
Det var heller inget skitkastande på jägarkåren som du tycks ha fått för dig, om du hade läst ordentligt hade du nog insett det också.
Snarare var det tvärtom, då jag tycker det är viktigt hur en organisation som SJF framtonar i debatten.
Sedan om du tycker det är kul att kalla folk för idioter, så får du väl hålla på med det då, men det lyfter väl inte direkt din egen trovärdighet.
Mycket intressanta tankegångar i ditt inlägg om den finska modellen . Det som direkt slog mig var ,, svårt språk men skarpa hjärnor de har Finnarna .. tycker det är dags för Jägarfurbundet att följa Västmanlands exempel , nämligen att visa våra muskler så makthavare å politiker får börja anställa folk både till eftersök å jakt på rovdjur . Det enda som verkar bita på dessa Eu-skraja folkvalda löftesbrytare är ordet ”pengar” Låt det kosta multum att ha rovdjur å lägg över hela ansvaret åt regering att administrera det hela . Personligen skulle jag också kunna tänka mig att lägga älgbössan på hyllan några år i protest och om alla följde mitt exempel så är jag säker på att det skulle skapa panik i relationen mellan skogsbolagen och regeringen . Till sist vill jag bara understryka att bomullsvantar inte funkar när det gäller våra bestämmande utan här måste vi visa vart vi står å ta en konsekvent kamp för det vi tror på , annars kommer vi ändå att få lägga bössan på hyllan och denna gång för gott .
Nobs jägare i norra värmland
”och att det är större chans att vinna hogvinsten på Lotto 4 lördagar i rad än att se varg, lo, mårdhund och klösmärken av björn i Mullsjö samma år”
Och sedan skriver du i en kommentar längre ner i diskussionstråden
” Jägarna jagar drygt 7 miljoner mandagar / år. Det innebär nästan 30 dagar / jägare och år. Då är det enbart jakt vi talar om, viltvård, passbygge, träning av hundar mm är inte medräknat”
-Så, ni är alltså ute i naturen makalöst mycket enligt dig, och ändå kan ni inte skymta vidare många rovdjur, ska jag förstå det så??? -Isf tycker jag definitivt att vi borde låta stammarna växa rejält.
Kunskap är lätt att bära! Här är ett bevis för att jägarnas kunskap, och i det här fallet Gunnar G.s, inte är att förakta. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/kand-naturfotograf-medger-fejk_6439680.svd
1-0 till dig Gunnar.
Att man sedan inte alltid ska utnyttja sin kunskap i argumentationen för eller emot varg kan man alltid tvista om. Men i det här fallet så kan man gärna sitta på kunskapen men inte vidarebefordra den! Finnarna har helt rätt i det fallet. Speciellt om det gynnar oss jägare.
Varför ge meningsmotståndarna gratis material, låt dem jobba för det själva. Men det kommer aldrig att inträffa. Både för att det är för obekvämt och för att det kostar för mycket, samt att deras kunskaps- och bildningsnivå redan från början är för låg.
Att tycka och tro är enkelt, att samla fakta och veta är avsevärt svårare.
Vilket bevisas även i det här fallet med naturfotografen som fejkade!
Anders Åberg skrev; ”Jag skulle kunna påstå det samma om naturfotografer och om det visar sig att Terje Hellesö har rätt, vilket jag är övertygad om, så finns det nog ingen jägare som klår honom.
Jag umgås både med jägare och naturfotografer och min subjektiva uppfattning är att rent generellt, så är både naturfotografer, ornitologer, entomologer och andra naturintresserade kunnigare på natur och ute i den mycket mer än jägare.
Dock blir sådana påståenden enbart löjliga då det naturligtvis går att hitta massor av individer som inte stämmer in på scablonen.
Gunnar gjorde sig löjlig i sitt påhopp på Terje, börja inte du också nu Daniel.
Jag upprepar vad jag skrev i Gunnars tråd, SJF är en viktig organisation av flera anledningar, inte minst som en av dom få sansade deltagarna i rovdjursdiskussionen.
Var lite mer rädda om ert rykte, så inte alla börjar skratta åt er.”
…Ta nu en stund åt att fundera över din övertygelse! Sedan kan Du ju ringa och fråga Terje om VARFÖR han manupularade sina bilder!?
Kasta inte skit på den svenska jägarkåren, för hur mycket stödutfodrade Du och dina fotografkompisar i vintras??..
Kanske dags för dig att sätta dig i ett hörn och se ut som en idiot än att öppna munnen och röja alla tvivel?
Daniel,
Kunskap ÄR lätt att bära, men logiska och faktabaserade argument biter inte på alla. Varför? Följer man debatten så tycker jag mig se att vargen i många fall bara är ett perfekt ”verktyg” för att uppnå helt andra mål.
– drömmen om den orörda naturen (när fanns den?)
– drömmen om en personlig karriär
– drömmen om att få fotografera den största älgen
– avundsjuka (gratis viltkött)
– politisk makt (röstfiske)
– jakt på medlemsmedel (jägar- och andra föreningar)
– forskningsmedel
– filosofi
– religion
– missriktade moderskänslor
– frykt
– känsla av att inte kunna påverka sin livsituation
– pengar (mark/skogs-ägare)
– brist på matematikkunskaper (350*1,35 upphöjt till X)
(i random order och långt från komplett)
Hur det går för vargen och/eller andra rovdjur på sikt är för många totalt ointressant.
Nu har vi ett brett politiskt beslut om att alla de stora rovdjuren ska finnas i livskraftiga stammar. Det kan bara ändras i ett val och sannolikheten att det skulle ske är mikroskopisk för att uttrycka sig milt. Om det, mot förmodan, skulle hända så får man väl anta att EU med hjälp av SNF och SRF har synpunkter på det också.
Det gäller att göra det bästa av situationen!
Personligen tror jag inte SJF gör rätt om man väljer bort faktalinjen. Den måste utgöra grunden i SJF arbete men (ursäkta liknelsen) krig förs inte med bara ett vapenslag. Vi är i krig och i krig måste man anpassa vapnen efter motståndaren och situationen. Att föra krig på flera fronter samtidigt är heller inte lätt. Man måste ha bundsförvanter och spela ut motståndarna mot varandra.
– Låt 0-visionärena slåss med jakthatarna.
– Spill inget krut på drömmarna, filosoferna och de ”religösa”. De är högljudda, men för få t.o.m för att utgöra en målgrupp för röstjagande politiker.
– Utmana och stöd forskarna med faktaargumenten. Det gör att den samlade kunskapen ökar.
– Fortsätt arbetet med jaktetik och utbildning av oss jägare.
– Jobba långsiktigt i EU.
– Missa inte ett tillfälle att stödja MK.(ju fortare han får nytt jobb desto bättre)
Lättare sagt än gjort? Ja, givetvis och ingen papentlösning, men som de säger: when the going gets tough, the tough gets going!
Jag tycker ditt inlägg andas en gnutta uppgivenhet. Jag hoppas jag har fel.
Bra Daniel,
Tror du nu kanske förstår vad vissa egentligen vill uppnå via bojkotter, varför samla kunskap när det ändå alltid tolkas emot oss? Låt Örebroarna hållas, fler lär följa in i okunskapens ganska mysiga dimma.
Det går att påverka beslutsfattare lokalt, antar att du läst LST Uppsalas remissvar i rovdjursfrågan, såväl om norrlandsvarg som självbestämmande i mättade lostammar?
Har inte lästa remissvar från alla LST, men är mycket nöjd över Uppsalas.
Tar inte åt mig nån ära men du kan ge dig fanken på att jag gjort vad jag kan för det.
Daniel.
Jag tror du underskattar eran egen roll här, min subjektiva gissning är att kanske rentav en majoritet av svenska folket har åsikter som liknar era i rovdjursfrågan och en väldigt stor del av oss som intresserar oss lite mer för frågan är säkert tacksamma för att ni agerar såpass seriöst som ni ändå gör.
I det här landet tenderar dock vi som ligger s.a.s. i mittfåran att inte höras så mycket.
Jag tror ni skall vårda den seriösa inställningen och inte förfalla till en massa trams och propagandalögner som så många andra håller på med.
Däremot, rent medialt, så finns säkert en hel del att förbättra, men då handlar det om att föra ut en kunskapsgrundad och rimlig linje på ett bättre sätt, inte att överge den.
Det här med det mediala är en av anledningarna till att jag blir lite orolig och bråkar med er när jag tycker att ni gör bort er.
Att få skrattarna emot sig är en medial dödssynd.
Daniel, skulle du kunna länka eller ge namnet på studier du refererar till, där SLU har testat olika gruppers (bl.a. jägare och andra grupper som intresserar sig för naturen) kunskaper om djur och natur i allmänhet, och våra rovdjur i synnerhet, som jägarna ”vunnit”? Jag har letat och hört mig för efter dem, men jag har svårt att hitta dem.
Tack på förhand! Jag vill ständigt bli klokare och jag struntar faktiskt i om jag i vissa sammanhang förlorar på att kunna något!
Anders: En av undersökningarna ingick i Fjällmistra så det är nog inget fel på omfattningen men däremot ger jag dig rätt i att det kan vara stora skillnader beroende på vilka frågor som ställs och hur de ställs. Faktum kvarstår dock, svenska jägare är kunniga och fostrade i god faktabaserad förvaltning. Jägareförbundet har i 182 år jobbat enbart med fakta, forskning och kunskapsspridning, på olika sätt. Det har gått, på ren svenska, skitbra för såväl jägarna som för viltet. Men nu har något hänt. Vi börjar agera och förvalta utifrån andra bevekelsegrunder än de gamla vanliga. Jag tror det är en mycket farlig utveckling, om än väntad.
Jag styr inte vår framtid eller vår framtida argumentation. Det gör våra medlemmar. Jag gör som jag blir tillsagd. Jag kan bara reflektera över några års rovdjursdebatt och det är för mig tydligt att fakta, pragmatism och etablerad kunskap inte rönt några stora framgångar. Det är mer och mer av populism och snabba framgångar som styr allas agerande. Frågan jag egentligen vill ställa är då; ska vi fortsätta vara den balanserande kraften som står för sundhet, sunt förnuft och kompromisser? Jag är rädd att vi hamnar i baksätet, eller till och med bakluckan, om vi gör det. Men, som tröst kan jag säga, jag har haft fel förr…
Fjollträsk.
Jag antar att ditt omdöme om ornitologerna är baserat på en statistiskt säkerställd undersökning om den gruppen människor, om inte, är det ju enbart oseriöst skitsnack.
Jag höll på med skådning ett tag och lärde känna en del ornitologer.
Jag fann att det var en ganska varierande grupp människor, där en del var snudd på fanatiska kryssare, men dom flesta var seriöst naturintresserade människor, med stor kunskap och stort intresse för det mesta i naturen, men bara för det kan jag ju inte ge ett generellt omdöme om hela gruppen.
Terje Hellesö har aldrig förnekat att lodjuren tar rådjur, är det något du hittat på själv för det passar dina syften kanske?
Vad gäller jägarexamen så har jag i mina ganska många diskussioner på JRF.s blogg upptäckt att ett flertal jägare där inte verkar ha ens dom mest fundamentala kunskaper om naturen, Darwins teorier viftas bort som om han var en finnig bloggare på Flashback.
En kompis jag känner som gick jägarexamen klagade också på att det nästan bara handlade om vapenhantering och naturkunskapsdelen skummades över så snabbt som möjligt.
Antagligen blir jägarexamen olika bra beroende på både lärare och elever, men den är ett tvång och jag tror inte att den kan jämföras med när naturintresserade människor av egen motivation tar reda på så mycket dom kan om naturen och sådana finns det gott om bland ornitologerna.
Daniel.
Har inte sett den undersökningen, men det säger sig självt att en den måste ha utförts med ett begränsat antal personer.
Att mäta kunskapsnivåer är en erkänt svår uppgift och jag tror helt enkelt inte man kan dra sådana generella slutsatser av den som du gör.
Det skulle säkert kunna bli en evighetsdiskussion om rätt personer utvalts och om rätt frågor ställts, men jag förstår att resultatet passar en jägare bra och då kanske det är lätt tillmäta en sådan undersökning för stor vikt.
I din artikel kan man dock ana en åsikt om att framtidens argumentation från er inte skall bygga så mycket på kunskap och då kanske det passar bra att gå ut i media och bara säga ”vi är jägare, vi vet bäst”.
Jag tror ni blir fullständigt utskrattade om ni gör det, men om du tror på den metoden, så lycka till.
Snälla, låt mig slippa läsa mer om förfalskade bilder, jag blir så trött på ältande som inte leder någon vart! Gunnar har två trådar i ämnet, det räcker och blir över…
Naturligtvis skall vi så långt som möjligt ta vara på råden våra östliga grannar ger.
Tommy pratar ungefär att vi fokuserar på fel kunskap och det ligger nog mycket i detta.
Kanske man måste lägga större vikt på vad vi förlorar på rovdjuren.
Hare och sork var skojigt att höra, men huvudrätten då. Ja så var det detta med kunskapen.
Men det skall vi inte lasta Terje för, han ser ju inga tagna rådjur.
//Anders Åberg
Terje Hellesö tror att lon lever av sork (och hare, men det är ju korrekt) och hävdar att han ”vet” att en lohane parat sig med en av sina egna ungar. Bristande kunskap och fria fantasier skulle jag säga.
Det finns ett fåtal kunniga ornitologer (de flesta är kryssare och allmänna intränglingar), fotografer (som också kan umgås med naturen, det kan ju exempelvis inte Hellesö OM hans lofotografier skulle visa sig visa vild lo och ej vara manipulerade) m fl. Men bara själva kravet på jägarexamen innan någon plockar upp bössan gör ju att jägaren har ett försteg jämfört med någon som bara en vacker dag plockar upp en kamera och ger sig ut i skogen.
Anders: Om du läst meningen efter så hade du kanske förstått bättre. SLU har gjort ett par studier där man helt enkelt testat olika gruppers kunskaper om djur och natur i allmänhet och våra rovdjur i synnerhet. Jägarna vann rätt stort… Så det är inget subjektivt tyckande, det är återigen fakta. Ser vi oss om i världen finns heller inget annat land där jägarna är så väl utbildade och fortbildade som i svedala.
Om du påstår samma sak om naturfotografer blir det förvisso subjektivt tyckande men det kan jag bjuda på om Terje har rätt. Då är han utan tvekan världens genom tiderna främsta djurhittare / – kännare. Alla de där gorillakvinnorna och Grizzlymannen kan slänga sig i väggen.
Jägarna jagar drygt 7 miljoner mandagar / år. Det innebär nästan 30 dagar / jägare och år. Då är det enbart jakt vi talar om, viltvård, passbygge, träning av hundar mm är inte medräknat. Jag har ärligt talat inga siffror på hur mycket fotografer eller ornitologer är ute men som du påpekat i Gunnars tråd kanske bevisbördan ligger på den som anklagar i även det här fallet?
Givetvis finns det massor av folk som faller utanför schablonen. Herregud, vi har säkert hustrumisshandlare, fyllon och mytomaner i jägarkåren. Precis som samma sorts individer finns bland entomolger, volvoägare, naturfotografer och Bollnäsbor. Faktum är dock att det hittills lönat sig dåligt att vara seriös och faktabaserad, eller hur? Vi går mot en polarisering och även vi måste se över hur vi kan arbeta för att nå längre. Om det innebär att omvärlden skrattar åt oss så kan jag leva med det om det bara ger resultat i slutändan.
Jag håller med dig Daniel.
Vi har i stort sett prövat alla vägar, förutom denna, utan resultat.
Det är nog dags att sluta serva alla andra.
Sen ska vi se hur kul dem tycker det är.
F-n vet!
Ibland undrar man ju, men om man kan kombinera kunskap med informationsövertag ligger man bra till.
Det är informationsövertag vi saknar, inte kunskap.
Jag sätter visst hopp till den nya kommunikationschefen i förbundet, jag brukar ju tjata om att vi behöver en annan strategi på den fronten för inte hamna i vår vanliga position: Försvar i ringhörnan mot diverse odefinierbara påstående.
Vi ska leda jaktdebatten, inte besvara angreppen på jakten.
Daniel naturligt vis är kunskap bra vad den än gäller därför skall ni på ett stenhårt sätt sprida kunskapen hos gemene man om vad kostnaderna skulle bli för skattebetalarna om inte vi jägare fanns vem skulle ta hand om skydsjakten ,eftersöken alla vildsvin som stäler till det för lantbrukarna alla Älgar som skulle kosta skogsbolagen miljarder
jakten omsätter en massa pengar och sparar en otrolig mängd pengar för andra än oss själva
sätt omedelbart stopp för allt som gagnar någon mer än jägarna
visa under en 6 månaders period hur hårt det slår ekonomiskt när inte vi ställer upp mer
det är inte jägarnas fel att svensson kör på Älgar och Rådjur ej heller att mårdhunden sprider sig i landet förvisso är det bara vi som kan sköta detta men varför när vi får en tjuvsmäll som tack
Varför lämna kommentarer som denna.
” Därför är också den svenska jägarkåren världens bäst utbildade och i jämförelse med andra grupper som intresserar sig för naturen de absolut mest kunniga.”
Det känns ju bara hur larvigt som helst att slå sig för bröstet på det viset.
Även om ni tycker att ni är störst och bäst och vackrast så är det ett rent subjektivt påstående.
Jag skulle kunna påstå det samma om naturfotografer och om det visar sig att Terje Hellesö har rätt, vilket jag är övertygad om, så finns det nog ingen jägare som klår honom.
Jag umgås både med jägare och naturfotografer och min subjektiva uppfattning är att rent generellt, så är både naturfotografer, ornitologer, entomologer och andra naturintresserade kunnigare på natur och ute i den mycket mer än jägare.
Dock blir sådana påståenden enbart löjliga då det naturligtvis går att hitta massor av individer som inte stämmer in på scablonen.
Gunnar gjorde sig löjlig i sitt påhopp på Terje, börja inte du också nu Daniel.
Jag upprepar vad jag skrev i Gunnars tråd, SJF är en viktig organisation av flera anledningar, inte minst som en av dom få sansade deltagarna i rovdjursdiskussionen.
Var lite mer rädda om ert rykte, så inte alla börjar skratta åt er.
BRA Daniel! Tror att detta förfaringssätt kan vara mer framgångsrikt, trots att det bär emot. Men kan vara mer effektivt mot populister och andra som ständigt säger att en svart lapp på väggen är vit, trots att den är svart. Låt dessa personer gotta sig i sina och andras villfarelser om vad som egentligen är kunskap och fakta. När det ”bränner” till ordentligt, DÅ kan man slå till med storsläggan och lägga fram vad kunskap, erfarenhet och fakta säger. Man skall då inte spara på krutet, utan verkligen ”täppa till” alla villfarelser och all okunskap.//alnöbon