Jägare? Det är ditt fel.
Att förhålla sig… Det handlar mycket om det just nu. Jag ska, som jägare, förhålla mig till saker som händer. Saker som andra gör.
En jämförelse. Vi är arga på rattfyllerister. Någon kanske kör ihjäl en människa. Men ingen kallar just dig rattfyllerist bara för att du råkar ha körkort. Du fortsätter att vara nykter som alltid bakom ratten. Du behöver inte förhålla dig till detta. Ingen kräver det av dig.
Det finns föräldrar som inte är snälla mot sina barn. Otäcka saker händer. Du förbannar dessa typer, hoppas att de hamnar i finkan. Och så fortsätter du att vara god förälder åt dina egna barn. Ingen tycker att du är en dålig förälder bara för att någon annan är det.
Men som jägare måste du stå till svars för alla andra, ofta även för jägare i andra delar av världen. Och vi är ganska många.
När en annan jägare gör fel krävs att du ska förhålla dig till det hela. Skulden läggs delvis på dig. Bara för att du är jägare.
Jag får ibland mail och filmlänkar skickade till mig med önskningar om att jag ska förhålla mig till saker som andra, så kallade jägare gör. Jag har tvingat mig igenom en del vedervärdiga filmklipp med tårarna rinnande nerför kinderna. Måste ju förhålla mig till det, jag är jägare.
Jag har hört en del förjävliga historier om människor som kallar sig jägare men beter sig som idioter mot sina medmänniskor. Sen ombeds jag att förhålla mig till det. Precis som att jag skulle tycka att det är okej att människor eller djur behandlas illa.
Det är naturligtvis förkastligt när en jägare beter sig illa eller gör något jättedumt. Så gör man inte. Det är helt jävla självklart och handlar om något som några få ställer till. Inte jag, inte gemene jägaren.
Det är rätt okej att växa upp i en jägarfamilj, en mer sann bild av hur vi lever. Foto: Madeleine Lewander
Jag hatar när människor och djur far illa. Blir lika illa till mods som alla andra. Vi jägare representerar alla grupper av människor, glada, arga, volvoägare, tandläkare, lärare, busschaufförer, sjuksköterskor, alla, vissa är dumskallar.
Men varför anklagas just vi som grupp när en gör fel?
Till viss del beror det kanske på att många människor fjärmas allt mer från att leva i naturen. Att de inte förstår vad en jägare gör, vad vi är för typer egentligen,
Och så finns det ett antal skojiga grupper som lägger all sin energi på att spä på generaliseringarna.
De finns alla representerade på nätet, hittar små skitkorn, skit som en försvinnande liten del av jägarna hittar på. Och så förstorar de, big time.
Och ger mig skulden…!…? Och dig, om du jagar.
Fördomarna sprids som ren propaganda. Bara på Facebook finns ett gäng urprilliga grupper.
Delar av media, inte alla vill jag understryka, formligen vältrar sig i det, kan bara inte sluta att rulla, runt, runt. De är en sorts mediachoklad som låter sig rullas i jaktincident-kokos.
Så blir de subjektiva, osakliga antijaktbollar som bara sprider propaganda och skrämmer upp folk. Sån´t säljer nämligen.
Vi behöver kanske visa mer vilka vi är? Problemet är att de flesta av oss är så otroligt vanligt normaltråkiga att vi helt enkelt inte sticker ut.
Tänk om de istället kunde lyfta fram det fantastiska med jakten, att få vara i skogen, vilt, natur, arbeta tillsammans med sin hund, spänningen, gemenskapen, frisk luft och respekten för allt detta.
Alltså det totalt dominerande.
På tal om fel. Kan en tjänsteman som tar ställning politiskt bli sparkad?
Kerstin
Om du tycker det är obehagligt att Bli utsatt för på tryckningar från 2 håll så fattar jag inte varför du skriver på ett sånt här forum? Du kan ju välja!
Och sen jag citerar”Det är här jag tror det vore bra om även jägarna slutade vara så förtvivlat rädda för att säga ifrån när det gäller – även om det betyder att ”peka ut” någon i den egna gruppen”
Och hur tror du det skulle funka som debatten är nu??
En inte allt för vild gissning är ju att jägarna skulle få ännu mera skit som grupp och inte den individ som gjort felet.
Värnarna skulle ha stor parad och basunera ut på alla tänkbara sätt vilka hemska människor jägarna är!
Men om du tycker det är rätt med alla hot,nidbilder,och argument för att jägare=mördare så förstår jag varför du skriver som du gör!
Häxjakten som förekommit/förekommer tvingar ju alla att hålla ihop!
Hade den pågått mot nån annan samhällsgrupp hade den varit olaglig och mot vissa grupper kallats terrorism.
Jovisst Kerstin, här diskuterar vi inte rovdjur.
Jag håller med dig, man kan ibland se försvar av dumheter och misstag in absurdum.
Alla, även du och jag mår bra av att vara lite självkritiska ibland.
Det vore också kul om journalister ibland provade på detta.
Väldigt bra skrivet……det är så även värnare vill höra jägare säga. Att det har hamnat i ett låst läge är ingen osanning. Det är väldigt sällan man dock hör att bra jägare kritiserar dåliga, och naturligtvis tvärtom. Jag är imponerad och respekten har ökat väldigt mycket.
Tommy Olsson!
Själv är jag knappast känd för pajkastning om du med det menar att angripa personen istället för att hålla sig till saken. Däremot försöker jag föra fram min syn på saken, vilket inte verkar uppskattas av alla. Vem som har rätt eller fel – får andra avgöra.
Jag uppfattar ditt inlägg som om jag själv varit delaktig i att idiotförklara folk, och om någon uppfattat något på det sättet, så har jag definitivt inget problem med att be om ursäkt – men nämn gärna var det var, så att jag förstår vad det var som tolkades på ett sätt som det aldrig var menat.
Jag önskade också att fler själva tog reda på fakta istället för att okritiskt ta till sig vad andra säger – och det gäller ÄVEN det jag själv skriver.
Det jag försöker framföra är att man måste visa respekt för varandra oberoende vad man tycker i sakfrågan, och att ALLA har rätt och måste ges rätt att uttrycka sina åsikter i ett samhälle där just yttrandefriheten är en av grundpelarna.
Eftersom tråden handlar om hur jägare bedöms på ett sätt som man ofta kan uppfatta som orättvist, så avstår jag att diskutera rovdjur här.
Kerstin Och Mats
Ni verkar ju utåt sett vara väldigt pålästa och Kunniga inom i stort sett allt:
Men vem av er har mer rätt än den andra ? Jag vet inte! jag vet vad jag tycker själv ,
och var o en måste ha rätt att tycka , att känna och att reagera
Men att hänge sig åt pajkasstning är väl ändå något som vi inte behöver sysla med här.
och att mer eller mindre idiot förklara mäniskor som tycker annorlunda är väl ändå att gå lite över gränsen.
Vi som är Jägare lär få finna oss i att vi alla får bära hundhuvudet om någon från våra led gör något olagligt eller dumt.
Sen vill jag sticka ut hakan o säga att bara för att man ev tagit Jägare examen, och har licens på ett jaktvapen är man inte jägare.
Jägare är man i mina ögon när man utövar jakt kontinuerligt, att utfodra , förvalta och beskatta sina vilda djur är att vara jägare.
För mig har jakten med Hundar varit mitt liv i 40 år . Jag är stolt över att jag är jägare , för jag kan stå rak i ryggen och dessutom vågar jag stå upp för vad jag tycker
Björn Isaksson!
Där är du inne på en mycket intressant sak!
Poliser och läkare stämmer det in på, men jag själv är tveksam till det där med direktörer. Mest för att det inte ses som en yrkeskår på samma sätt som poliser och läkare.
Oberoende av om jägare kan räknas till en yrkeskår som poliser och läkare, så har de ändå något gemensamt. De är bland allmänheten kända för att hålla varandra om ryggen – no matter what! Åtminstone var det så tidigare, men det har luckrats upp den del – som tur är.
Det är här jag tror det vore bra om även jägarna slutade vara så förtvivlat rädda för att säga ifrån när det gäller – även om det betyder att ”peka ut” någon i den egna gruppen.
Jag är ganska säker på att det var Martin Källberg, nyhetsredaktör på Svensk Jakt som får några år sedan menade att även jägare måste börja idka lite självkritik. Hur som helst – den som yttrade de orden, gjorde mig i alla fall mycket glad! Jag tror nämligen att det skull bryta ”förbannelsen”.
Ska det till förändringar, så måste det komma inifrån – på något annat sätt går det inte.
Det har kommit in kommentarer i den här tråden som enbart tar upp vargens vara eller icke vara. Dessa publiceras inte eftersom det inte är det blogginlägget handlar om.
Det jag tycker man kan ha synpunkter på hur media agerar när någon som begår allvarligt brott, t ex mord, som i Gällivare för ett antal år sedan. Då beskrevs gärningsmannen som Jägaren i alla artiklar. Jägarna som kollektiv beskrevs som enstöringar som bara levde för ”den heliga jakten”.
Allt med inspiration från filmen Jägarna som handlade om kriminella.
Det är förvisso inte bara jägare som buntas ihop i media utan även yrkesgrupper som läkare, poliser, direktörer och andra med makt. Det är intressant att jägare hanteras på samma sätt.
Sedan tycker jag lite synd om Terje när språkrådet införde ordet ”terja” en bild, då övergick det hela till mobbing. Hans karriär är ändå förstörd, varför ska samhället då gnida salt i såren ytterligare?
Kerstin och Mats
Ni som utåt verkar veta vad ni pratar om och verkligen står upp för era åsikter
vilket jag högaktar! ibland renderar era åsikter o meningsutbyten bli till rena pajkasstningen
Vem har rätt eller fel ? Jag anser att vi inte vet det ! Men var och en av oss har rätt att tycka
och för den delen inte bli ansedd som idiot
Jag tror inte på att vi kan leva som vi gjort under Århundraden om vi skall ha den vargtätheten vi nu harJag ser inga som helst fördelar med varg ingen som helst ekonomisk vinning utan bara enorma kostnader Och lidanden
Att jag inte deltog i varg jakten när den var tillåten beror på att jag inte anser den var estetiskt rätt genomförd Det är inte mitt fel att det finns så kallade jägare som tjyv jagar varg men jag skäms att tillhöra en grupp där vissa inte drar sig för vad dom gör Och jag skäms för att tillhöra
en Art där Fanatiker och Ekosofer tillåts härja fritt
Mats S Johansson!
Om jag kan räkna mig som jägare kan säkert diskuteras, men sanningen är den att jag har betalat jaktkortet vartenda år sedan 1984, även om jag inte varit ute med bössan de senaste 10-15 åren. Inskjuten blir den dock varje år på älgbanan – så har jag friheten att gå ut när jag känner för det.
Annars ligger min del i jakten just nu mer på att ta hand om trikin- blod- och leverprover på de vildsvin som skjuts här.
Jag tror Anders är lika lite intresserad av att ”tyckas synd om” som jag själv, och jag om någon vet att folk ofta generaliserar utifrån vad enstaka individer håller på med – och det gäller alltså från båda håll. Jag tillhör även dem som sällan missar möjligheten att påpekar det orättfärdiga i detta. De kan du själv se genom att googla på mitt namn och ”generalisera”.
Mats S Johansson
Lite konstig reaktion tycker jag Mats, diskussionen rör väl i högsta grad ämnet.
Terjehistorien var nog jobbig för många och precis som ni jägare kan känna ibland, så var nog känslan hos många fotografer att man kanske inte riktigt blev trodd och tagen på allvar.
Samtidigt var den kanske nyttig, för det blev en plötslig händelse av något som sakta gnetade sig framåt i bakgrunden. Photoshop ger ju möjlighet att fixa väldigt mycket i bilderna utan att det syns och många gled nog in i att förbättra sina bilder mer och mer, utan att dom tyckte det behövde informeras om.
Tack Mats S för att du försöker hålla diskussionen på banan! Intressant fråga du ställer på slutet.
Hej Tommy! Den brunvita är en ganska tokrolig variant av jaktspringer. Idag kan både springer och wachtel ha rätt så varierade utseenden så han kan mycket väl tas för wachtel. Men han gnyr på rätt bra som stöthund också så steget är kanske inte alltför långt. Roligt att du har en wachtel som ser nästan likadan ut!
Hej Madeleine det är nog så att vi jägare dras över en kam
Och det är sorgligt fördet finns trots allt en hel del såkallade jägare som inte borde få vara det
och som för oss andra är mer till förtret än nytta
skulle gärna vilja få reda på vart den brun vita Wachteln kommer från har nämligen en Wachteltik med lika mycket vitt på som den på fotot
Jag har 2 Wachteltikar från Hammarstige’s och har haft jakthundar i 40 år men detta är det bästa jag haft. Sorry om jag halkade ur
Anders och Kerstin.
Har vi läst samma inlägg från Madeleine? Handlar inte inlägget om att några som grupp får stå till ansvar för vad enskilda personer gör? Ingen av er är jägare så jag förstår om det kan vara svårt för er att sätta sig in i situationen som Madeleine beskriver, men ni får ursäkta, jag tycker inte det är speciellt intressant vem av er vi ska tycka mest synd om för att ni får kritik och blir utkastade från diverse bloggar för vad ni själva gjort.
Två frågor till dig Anders, hur upplevde du som erkänt duktig fotograf diskussionen om de ”Terjade” bilderna? Blev du tvungen att förklara/stå till svars för vad Terje hade gjort?
Ja du ser Anders Åberg!
Lär man personligen känna folk från båda sidor, så får man en betydligt mer nyanserad bild av dem. Vill tillägga att de flesta av dessa vettiga personer sällan eller aldrig syns till på nätet. De finns ute i verkligheten istället.
Jag har liknande erfarenhet som du själv när det gäller de mer extrema kramarna, men även exempel på 0-visionärer som jag sällan eller aldrig diskuterar varg med. Det leder liksom ingenstans. Däremot har jag inga som helst problem att diskutera andra saker med rovdjurs-extremer på båda håll.
Jag har förstått att det är många som inte begriper hur man som värnare kan hälsa en ”rovdjursmotståndare” med en kram. Själv har jag lika svårt att förstå varför man ska låta det man är oense om att bli det som styr, när man faktiskt kan vara helt överens på andra områden.
Det hela handlar ju bara om att hålla isär sak och person.
Sedan finns det förvisso personer man instinktivt undviker. Men jag tror då att de för det mesta är just sådana som själva har svårt att skilja på sak och person.
Jag tror som du! De som klarar av att se nyktert på frågan – och då innefattar jag att hålla känslorna utanför – kommer att vara de som går ut som vinnare – oberoende av var de nu står i frågan.
PS! Gissar att den blogg du blev utslängd ifrån kan vara densamma där jag själv inte längre kan komma med inlägg. DS!
Kerstin.
Jag har privilegiet att känna både jägare, olika naturvänner och faktiskt en medlem i SRF och oftast är det påfallande hur vettigt och sansat folk från bägge lägren ändå resonerar.
Dom sämsta argumenten och det sämsta debattklimatet upplever jag kommer från folk på vänsterkanten, som verkligen tycks vilja markera sin flocktillhörighet med att krama vargar, trots att dom sällan verkar såpass intresserade av frågan så dom ens tagit reda på dom mest grundläggande fakta och rena dagisargument är mer regel än undantag.
Det hjälper inte att jag själv är ganska långt ut på vänsterkanten, jag är ändå en idiot i deras okunniga ögon och har t.om. blivit utslängd från en av deras bloggar.
Det verkar ändå finnas en ganska stor grupp människor som klarar av att se nyktert på frågan och min känsla är ändå att folk börjat tröttna rejält på extremisterna och att en mer sansad, faktagrundad hållning kommer att vinna striden tillslut.
Anders Åberg!
Jag var just på väg att komma med ett av mina vanliga långa inlägg, men här har du framfört något jag gärna själv skriver under på, om det är OK för dig ;-)
När du beskriver jägare som ”främmande konstiga djur för massor av folk…..” så är det exakt detsamma åt andra hållet. På motsvarande sätt som många jägare ”sluter leden” så gör även många värnare, och du och jag betraktas med misstänksamhet från alla håll och kanter. (Och jag tror inte du bryr dig mer om det än jag själv så länge man får uttrycka sina åsikter)
Själv är jag övertygad om att det bästa sättet att ta död på alla mer eller mindre fantasifulla påståenden om motparten, är att på något sätt få kontakt och lära känna varandra.
Men hur det ska gå till vetesjutton ;-)
På tal om attack från båda håll så tar Jägareförbundet rätt mycket skit just från båda håll. Nollvisionärer tycker att Jägareförbundet agerar vekt när man inte vill utrota vargen och från andra hållet så ses Jägareförbundet som nollvisionärer då alla jägare i vanlig ordning får ta kollektivt ansvar för vad en del nollvisionärer säger.
Bra inlägg Madeleine och jag vet att jag gjort det tidigare, men jämförelsen med främlingsfientlighet och rasism blir faktiskt relevant här.
Jägare är främmande konstiga djur för massor av folk som vuxit upp i städerna, med djurrättsrörelsen som högsta mode.
Dominerande media är också stadsbaserade och många av dess journalister har vuxit upp i den nyss beskrivna miljön.
Det är helt uppenbart vilka problem många på t.ex. vargbevararsidan har med att sätta sig in i hur folk i vargreviren upplever läget och just gruppen jägare, som ju är dom som i första hand tar striden här, blir extra utsatt och föremål för massor av dumheter, som om ordet jägare hade bytts ut mot invandrare, hade varit direkt åtalbara.
Psykologin i det blir att jägarna i sin tur sluter leden, vänder taggarna utåt och inte så sällan agerar på ett liknande sätt.
Kerstin upplever trycket från båda sidor, det gör jag med kan jag tillägga, har flera gånger blivit idiotförklarad av både kramare och nollvisionärer, men den positionen gör att man inte är så hårt bunden heller och inte känner att man måste säga sådant som dom andra flockmedlemmarna vill höra.
Jag tror att Kerstin har mycket rätt här, när hon poängterar vikten av att skaffa sig perspektiv på sig själv och sin egen grupp och kanske borde man ibland låtsas att man är från Mars och med stora ögon försöker fatta vad människorna egentligen håller på med.
Precis, det finns inget som helst skäl för mig som vanlig medlem i SJF att ta avstånd från brottsligt beteende på något som helst samhällsområde. Är beteendet oetiskt så kan jag titta på det och diskutera det, för det är inte säkert att det är oetiskt ens med svenska jaktögon, men är det det så kan jag också ta avstånd, antingen i jämförelse med svensk jaktetik eller med min egen jaktetik.
Det finns egentligen heller ingen anledning för SJF att ta avstånd från generellt brottsligt beteende, såsom jaktbrott. Det kan däremot finnas skäl för SJF att gå ut och stilla medlemmars oro och få dem att lugna sig, och därmed motverka viss brottslighet, typ olaga hot på nätet. Men det är mer ett problem för andra föreningar.
Det som man däremot kan sägas, är förståss att en medlem som fälls för grovt jaktbrott givetvis skall uteslutas ur föreningen SJF i enlighet med stadgarna. Jag tror inte det görs idag.
Kerstin F!
Problemet som man får när man ”inte” väljer sida som bla du inte har gjort, utan man försöker vara någon mitt i mellan. Gör att man blir sedd som en ”överlöpare” från båda sidor och dem inte vet var dem har dig! Kanske dax att komma ut nu och säga var du står, så kanske du skulle få bättre respekt från dem som kastar skit på dig!
Det är absolut inte det som händer Madeleien när hon känner att hon och alla jägare får ta alla negativa bilder, frågor och skit av att man generalliserar jägaren som samma skrot och korn. Bara för man har jakt som intresse. Detta för man inte har någon kunskap om jakt och snart helt avsaknar kontakt som människa med naturen i sin vardag. Med att tror att alla jägarr gör och tänker på samma sätt!
För mig är detta 2 olika saker hur ni blir sedda som utövare och personer! Har jag fel?
Kerstins beskrivning av sin egen situation som än värre p.g.a. att hon drabbas av påtryckningar från TVÅ håll, ger inte direkt intrycket att Kerstin till fullo förstår vad det handlar om (trots att detta tydligt bedyras 2 gånger). Insikten hos Kerstin över det självklara i att detta även gäller Madeleine, och andra jägare, lyser med sin frånvaro.
I första stycket missas målet helt med avslutningen ”…så länge du tar avstånd från sådant du ogillar?”. Det är ju precis det som är kärnan i inlägget – att M.L förväntas ta avstånd mot saker hon inte gillar bara p.g.a att hon själv är jägare! Hur ska man både ”tydligt ta avstånd” och samtidigt låta bli att förhålla sig!? Gick jämförelsen om körkort helt förbi…?
Inget av Kerstins alternativ i sista stycket är det viktiga! Det viktiga är att förstå och skaffa sig en förmåga att sätta sig in i andra människors situation för att på så sätt slippa komma till korta i villfarelsen att man själv alltid har det ännu svårare än någon annan som beskriver sin tillvaro. Alternativt marginalisera och förminska företeelser som man själv tappat greppet om och förståelsen för.
Kerstin Fredin kul att du förstår och det borde du med tanke på hur du ibland angrips från 2 håll. Trots det inleder du i första stycket med att kräva att man tydligt skall ta avstånd från sådant man ogillar. Det är just det som Madeleine vände sig mot som jag tolkade det dvs att hon (och de flesta andra jägare) krävs att tydligt ta avstånd varje gång någon som kallar sig jägare gör något dumt.
Jägare klumpas ihop oavsett hur de beter sig medan t.ex. värnare om de gör något dumt blir aktivister eller annat men iaf blir de skilda från den så kallade snälla gruppen och därmed pekas inte alla värnare ut som onda varelser vilket vi jägare blir var och varannan gång.
Men Madeleine, inte sjutton behöver du förhålla dig till vad andra gör så länge det inte berör dig och dina intressen och så länge du tydligt tar avstånd från sådant du ogillar?
Fast OK – jag tror jag förstår hur du menar, och det dilemmat har jag ju själv– men då att bli skuldbelagd för vad virriga värnare tar sig för, och råkar jag försvara något som inte faller en jägare i smaken, så blir jag angripen även från det hållet :(
Jag är alltså alldeles säker på att jag förstår vad du menar Madeleine, för jag blir utsatt för samma saker som du själv, men då från två håll.
Personligen tror jag det handlar om att man tenderar att hitta försvarsargument för det man själv värnar om, och ibland utan att tänka efter riktigt noga. Säger man något negativt om sådant man vet att de flesta i gruppen försvarar – ja, då är man illa ute.
Men vad är det viktiga? Att stå rakryggad för det man själv anser, eller att försöka göra andra nöjda?
Madeleine,
du tar upp två potentiella skäl till varför det är som det är, men jag menar att det finns ytterliggare en trend som kanske är ännu farligare än generalisterna/propagandisterna. Jag tycker mig se att samhället ser ut att vara på väg att placera oss jägare i samma kategori som terrorister när det gäller straffskalor och definitioner av vad som är brottsligt.
Okunskap går att åtgärda med utbildning och kommunikation.
När det gäller generalisterna/propagandisterna kan man ju alltid hoppas på att sanningen en dag kommer fram, men vem orkar gå genom livet och hela tiden tvingas bevisa sin oskuld. Har vi verkligen som grupp gjort något som gör att vi förtjänar den specialbehandlingen i ett rättssamhälle som jag länge ansett vara ett av världens bästa?
Vad som är höna eller vad som är ägget är givetvis svårt att säga. Är det propagandan som förändrat samhällets syn på jägare eller är det tvärt om. Fram till för en 10-15 år sedan tyckte jag att synen på oss jägare bara blev bättre och bättre, kanske delvis för att antalet jägare växte kraftigt under älg- och rådjurs-”explosionerna”, men på senare tid tycker jag det gått brant nedåt. Är det något vi har gjort? Står vi i vägen för någon(t)?
Ska bli intressant att se om någon av de som står bakom det du beskriver törs kommentera ditt inlägg.