Planer för framtiden
Den senaste tiden har varit intensiv för min del. En komprimerad jaktsäsong i norr gör att är svårt att övertyga folk om nödvändigheten av att ordna möten under hela perioden augusti till oktober. November är en månad då älgjakten börjar kännas färdig och dagarna så korta att man kan försöka ta tag i detta igen. Tur är det för nu är det hög tid att lägga uppplaner för vad som ska göras under kommande år i länet och ute hos kretsarna. Häruppe har vi sedan några år haft en tradition att ordna kretsträffar denna tid på året där några kretsar i taget samlas och diskuterar året som gått och funderingar på det som ska komma. Dessa träffar är positiva på flera sätt. Dels ger det en bra feedback på verksamheten och vad som har fungerat bra eller mindre bra. En i mitt tycke nödvändig förutsättning för en bra framtida verksamhet. Träffarna ger också en bra påminnelse om länets storlek och olika förutsättningar. Att ha fyra kvällsmöten på fyra kvällar varav ett är 20 mil västerut, ett 15 mil österut och ett tredje 35 mil norrut är självklart slitsamt, men samtidigt nyttigt. Länet är stort och nu åker man från ordentlig vinter med snötäcke i norr till en mer höstlik kust med barmark och plusgrader. Självklart påverkar både storleken och klimatet vad folk anser att man ska och kan göra.
På träffarna var självklart frågan om vad som händer med älgförvaltningen i framtiden en av huvudfrågorna. Hur ska vi jaga? Hur ska vi organisera oss? Vad innebär egentligen älgförvaltningsområdena?
En sak är klar, man är besviken på att frågan om dubbelregistrering av älgjakten inte är löst trots en total översyn av älgjaktsystemet. Få som inte jagar i dessa områden tror jag har insikt i problemet. Att två olika jakträttshavare har jakträtt efter älg (och övrigt vilt) på samma arealer samtidigt. Den ena är privata markägare, arrendatorer/jaktlag hos skogsbolag eller ortsbojaktlag på statens marker. Den andra är de som är medelemmar i aktuell sameby som har jakträtt inom hela samebyns område. Att det blir krockar både i den faktiska jaktutövningen och i synen på älgförvaltning är inget att förvåna sig över. Det man kan förvåna sig över är att man från beslutande myndigheter inte verkar inse att problemet är så stort att det behöver lösas!
Att man ska planera älgförvaltningen över stora områden är ett mantra som verkar ha gått hem. Jag har själv fört fram detta vid olika tillfällen. Men samtidigt måste man se hur verkligheten ser ut. Nu är det inte klart hur Jägareförbundet vill dela in Norrbotten men förslag finns att göra fyra förvaltningsområden. Kanske tanken kan vara tilltalande för en del, det blir i alla fall få arvoderade personer i grupperna! Men vid närmare översyn är jag övertygad om att områdena blir FÖR stora. En liten jämförelse kan vara på sin plats här. Stockholms län är enligt uppgift på ca 652 000 hektar. Vår minsta jaktvårdskrets i Norrbotten är på 98 000 hektar och den största på 1 500 000 hektar. Även om älgarna rör sig mer i Norrbotten än i Stockholm så kan man i vissa lägen undra om man kanske måste dela in kretsarna i mindre områden istället för att slå ihop dem till större enheter. Om man ska bryta kretsgränser eller inte är också en än så länge olöst fråga i Norrbotten, men det lär bli ett av huvudämnena att diskutera på vår kretsorförandekonferens om någon vecka. Älg, älg, älg .. finns det då inget annat häruppe!? Jo, vi fick just in en uppgift på en skjuten råget med en passad vikt på 22 kilo. Allt kanske inte är större i norr, men rådjuren verkar vara det i alla fall!
Tidsplanen beror ju lite på hur beslutet ser ut när riksdagen väl tar det. Som det ser ut nu, i början av december. Sen lär arbetet behöva komma igång ganska omgående. I vissa län har man redan kommit långt, i andra är man i startgroparna.
Jag har svårt att tro att Länsföreningarna inom Jägareförbundet ska ändra sina gränser utifrån detta, däremot vet jag att det förekommer diskussioner på vissa håll att justera kretsgränser utifrån vad man kommer fram till i förvaltningsområdesfrågan.
Ok jag får väl lyssna med kretsen i första hand då. Men finns det någon övergripande tidplan för detta mer än att det skall vara helt färdigt till 2012?
Tolkar jag dig rätt om med att man alltså kommer man göra om SvJF länsföreningar och kretsar så att de områdesmässigt kommer stämma överens med de naturliga gränser som älgförvaltningsområderna kommer bli.
Ang. sociala samspelet så anser jag att det ur viss synvinkel får komma i andra hand eftersom det är något som förändras över tid och man kan ju hoppas att detta nya system kommer bli någorlunda stabilt även om man får hoppas att dubbelregistreringen i norr får en upplösning också.
Klipper in ett stycke från propositionen. Det är alltså Länsstyrelsen/viltförvaltningsdelegationen som beslutar. På många håll har Jägareförbundet redan påbörjat arbetet med indelning. Din fråga måste jag alltså bolla tillbaka till din krets och länsförening eller vår personal i ditt område. I grunden ska hänsyn bara tas till älgens året-runt rörelser. Läns- eller kretsgränser ska inte självklart sätta begränsningar. Personligen tror jag att man också måste titta på det sociala samspelet, älgförvaltning innebär ju också att man ska ”förvalta” älgjägare och markägare…
”Länsstyrelserna bör få i uppdrag att efter samråd med markägarnas och jägarnas organisationer indela länen i älgförvaltningsområden. Undantag bör gälla för de län eller delar av län som helt saknar älg. Det torde vara lämpligt att det inom länsstyrelsen är viltförvaltningsdelegationerna som handlägger frågor om att inrätta älgförvaltningsområden. Indelningen bör
i första hand utgå från principer om naturliga barriärer där älgstammen i idealfallet är avskärmad från andra förvaltningsområden genom exempelvis större vägar eller vattendrag. Områdena bör så långt det är möjligt vara sammanhängande. För att tillgodose önskemålet om sammanhängande områden bör älgförvaltningsområden kunna vara länsöverskridande eftersom indelningen i älgförvaltningsområden bör ha förutsättningar att hållas stabil över en lång tid.”
Fråga ang. nya äljaktsystemet och dess uppdelningar.
Kommer man gå efter läns och kommun gränser när områdena görs?
Eller kommer man gå mer efter naturliga gränser såsom större sjöar och riksvägar med viltstängsel?
Själv jagar jag i ett område som tillhör Tidaholm jvk men skall man göra ett stort förvaltningsområde sett till de naturliga gränserna så kan man t.ex. ha vättern som gräns i öster, rv40 som gräns i söder och en västlig gräns rv 46 och rv 194 i norr. I detta exempelområde skulle det då ingå 2 olika län och 8 stycken kommuner och detta uppdelat på 3 länsföreningar och 8 kretsar i SvJF.
Kan ju bli en hel del jobb och diskussioner innan man hittar samarbetsformerna…
Finns det eller kommer det finnas förslag på hur SvJF ser på hur man skall dela upp Sverige i förvaltningsområden innan dessa realiseras?