Älgar och matematik
Så är då älgjakten återigen igång i Norrbotten efter någon veckas uppehåll. Lagom till helgen kom också årets första snöfall i Norrbottenskusten så man kunde ha en lite bättre bild av älgtillgången genom ett hyfsat användbart spårsnötäcke. Septemberjakten kändes lite tung, mycket travande i skogen utan att hitta älg och allt kan inte skyllas på mindre bra hundar. Det var definitivt färre älgar i skogen än vi har vant oss vid de senaste åren. Hur blev då helgens resultat nu när det var spårsnö?
Om inte annat så blev det intressant ur ett psykologiskt perspektiv! Det här med matematik är inte alltid helt enkelt och det är svårt att ta till sig helheter när man har egna erfarenheter av detaljer.
Självklart hittades det älg och några föll också, men totalt sett var det stora områden utan ett tramp från en älgklöv. Inte helt otippat hamnade passkyttarna i de områden där man såg älg och på någon liten yta sågs många älgar tillsammans. Har man suttit och tittat på sju älgar som går runt och betar är det självklart svårt att få en bild av en svag älgtillgång i markerna.
En annan nästan ogörlig ekvation verkar vara förhållandet mellan hur många man kan skjuta på hösten och hur många som måste finnas kvar i skogen efter att jakten är avslutad för att kunna skjuta lika många nästa år. Man tycker att man ser mycket älg, men att det måste finnas runt 4 vuxna älgar kvar för varje vuxen man skjuter ställer saken i en lite annan dager. Att det sen räcker med en kalv kvar för varje kalv man skjuter ställer också till det i matematiken för en del. Det SKA alltså vara allt svårare att se kalv i förhållande till hur svårt det är att se vuxna djur allt eftersom jakten fortgår!
Sen finns det vissa som anser att ser man älg så finns det älg kvar att skjuta. Inte för att man vill utrota älgstammen utan för att ”det säkert finns fler än vi ser i alla fall” Jag hoppas att tillräckligt många ser älgjakten som ett sätt att förvalta älgstammen och inte bara jaga för frysboxen i år. Då kanske vi kan minska dessa toppar och vågdalar som verkar vara nästan lika oundvikliga som högkonjuktur och lågkonjuktur i ekonomin, med en och annan krasch även där!
pröva själv att lägga pussel med en älgstam med runt 40% reproduktion och hur mycket man kan skjuta och ha kvar. Enklast blir det om du gör det genom att handfast lägga ut älgfigurer i form av vuxna och kalvar och sen plocka och se vad som händer…
Hur stora förvaltningsområdena ska bli framöver är kanske inte helt en lokal fråga, snarare regional. Som det ser ut gissar jag att det blir länets viltförvaltningsdelegation som beslutar i frågan. I Norrbotten är vår minsta krets mycket nära 100 000 hektar och den största kretsen är på 1,5 miljoner hektar. Personligen känns det överflödigt att skapa större områden än så, men vi får se. Oavsett storlek på område så når man aldrig till en ”egen” älgstam. man kommer alltid att vara berörd av angränsande områden. Så när man skapar förvaltningsområden måste man ta hänsyn till både älgarna och de som ska jaga dessa älgar.
Vad gäller din andra fråga så får vi väl se när det blir. Men det är lätt att öka eller minska en älgstam, problemet ligger alltid i att balansera den på en oförändrad nivå.
Hur stora är de lokala förvaltningsområdena du skriver om ? När ska du blogga om de områden där man vill minska älgstammen ?
Att under flera års tid och i nästan varje inlägg som handlar om älg, oavsett inrikting, hamna i diskussion om älg och trafik blir i längden inte meningsfullt. Jag och andra har svarat på dessa frågor men jag kommer nu konsekvent att plocka bort dessa under alla bloggar där jag själv inte har initierat någonting runt vilt och trafik! Detta är anledningen till att senaste kommentaren raderades…
Till Lars Henrik vill jag bara säga att ytterst få personer tror på allvar att det finns ett snitt på 16 älgar per 1000 hektar vinterstam i det område som Svenska Naturförvaltning inventerade i vintras. Vad som gav de höga resultaten vet jag inte, men inga andra fakta talar för den nivån på stammen. Om den ska ner eller upp är en fråga för det lokala samrådet och just det aktuella området består till 80% av älgskötselområden. Min blogg utgick från områden där man vill behålla eller öka stammen för de områden finns också. Men som jag skrev, älg ska förvaltas lokalt och man får då titta på de lokala siffrorna och de lokala önskemålen!
”oförändrad stam till kommande år.”
Du, tänker du alldrig på öräldrarna, vännerna, barnen, kollegaen och alla de andra till de människor som dödas varje enda jävla år i viltolyckor med älg.
Va med de anhöraiga till den polis som dödades för några dagar sedan under en utryckning, som dödades för att några värdelösa fjantar såsom DU vill ha en oförändrat älgstam, så att DU kan få ha din LIVSKVALITET med många spännande timmer i skogen.
Det mindste du och de andra jägarfjollor kan göre är att be barnen till denna polis om ursäkt, och förklara för dom varför din och din familjes livskvavalitet med många goda och blodiag älgbiffar, väger tyngre än deras
Men du är väl för feg för att ta debatten?
Lars-Henrik ! Göran Bergqvist (SJF:s klövviltsexpert) är den du kan vända dig till om du har problem med älgskador. Som du säkert vet har SJF till uppgift att förvalta stammarna så att vi har jaktbara populationer av älg , varg och vildsvin.
För att komma i närheten av problemet med älgskador på tallungskog som det handlar om så måste man förstå att i dessa trakter som Norrbotten utgör så går det inte att föda 16 älgar per 1000 hektar. Nivån bör vara 3-4 men alla utom jag är nöjd med situationen. Vill Jägarna betala för skadorna, ja eller nej? Jag väntar på svar men jag tror att Jägarna är för snåla och dessutom osolidariska.
När det gäller björnområden så är det något enklare att räkna på än i vargområden. Även om björn tar vuxna älgar så är den stora dödligheten bland kalv redan ”avklarad” då jakten inleds och älg-obsen utförs. Man ser allstå den lägre reproduktionen i form av kalv/ko i jaktstarten. I vargområden blir det lite annat eftersom vargens jakt pågår året runt på ett helt annat sätt än björnens. Men jag ska inte ge exakta svar utan hänvisa till att faktiskt lägga ut ditt eget pussel med vuxna kor, vuxna tjurar och kalvar utifrån hur älgstammen ser ut där du jagar. Vill du utveckla metoden, se hur könsfördelningen ser ut bland skjutna kalvar och inte bara för de vuxna djuren, då få man också en bild av vad som kommer in i stammen inte bara vad som tas ut. Nu kanske någon tycker att jag ska tala om vad som gäller, men jag tycker faktiskt på fullt allvar att den här modellen med ”pusselälgar” är ett utmärkt redskap för att skapa en förståelse för den egna älgstammen. Förhoppningsvis börjar man också ifrågasätta alla mer eller mindre självutnämnda experter som uttalar sig tvärsäkert om älgtillgång och älgförvaltning. Lokal förvaltning bygger på lokal kunskap och lokalt ansvar.
Mycket intressant. Är precis tillbaka efter oktoberjakten och upplever helt klart felbedömningen i tillgång och avskjutning under tidigare år. Detta året hade vi väldigt styrt vad som fick skjutas vilket är bra för framtiden. Min fundering kring förhållandet på 4-1 på stora och 1-1 på kalv, är det oavsett tillgång på rovdjur?
Jag har fått en del kommentarer runt detta. För säkerhets skull kan jag förtydliga att de siffror man kan jobba med är den egna älg-obsen i hemkretsen. Där får man ut både reproduktion och könsfördelning bland vuxna. Lägg sen ert eget pussel med de siffrorna. Jag är rätt säker på att många blir överraskade av hur mycket vuxen älg det måste finns kvar i markerna i förhållande till hur många man skjuter om man vill ha en oförändrad stam till kommande år. Men återigen – lokal förvaltning innebär att man räknar på den lokala älgstammen och inte tar några siffror för givna, vare sig mina eller andras! :-)
Sättet att räkna vildsvin är också ganska osäkert. Det bygger på jaktrapporter. Rapporteras många skjutna grisar finns det många grisar. Rapporteras inga skjutna grisar finns det inga grisar. Hur många procent av de skjutna grisarna rapporteras ? Med så många felkällor är nog uppgifter om antalet Sus Scrofa Scrofa
i Sverige ganska osäkra.Men detta är i alla fall sant : Skjuter man
90 % av grisarna finns 10 % kvar och det räcker för att hålla grisantalet konstant.
Det blir ungefär som när man räknar älg efter hur många det ses en kväll i mogna havreåkrarna och sedan multiplicerar med den arean man inte ser… för där finns det ju lika mycket älg eller…?
Finns många exempel på dåliga beräkningsmetoder men ovanstående tog nog priset när jag hörde.