björnjakten – hur ska vi ha det?

Jag har just återkommit efter några dagar ute i skogen. Några dagar tillsammans med hunden jagandes fågel gör gott för kropp och själ, även om fåglarna var rätt skygga och inte så många som jag hade hoppats.

På vägen ner mot jaktmarkerna gick nyheterna ut med att åteljaktsförsöket på björn i Västerbotten hade ”misslyckats”. Man hade alltså inte skjutit några björnar på de åtlar som hade lagts ut och därför ansåg man uppenbarligen att det var ett misslyckande. Har vi då gjort stort väsen av ingenting när vi driver frågan om ett återinförande av åteljakten i större skala? Enligt min uppfattning nej och åter nej! Om man är lite elak kan man säga att de som uttalar sig inte fullt ut har förstått problemet med åteljaktsförbudet och inte heller är insatta i hur åtlarna används. Kanske delvis beroende på information från oss, det kan jag självkritiskt medge.

Att skjuta en björn som lugnt står och äter på en åtel görs både i Nordamerika och på andra håll i Europa, så varför inte i Sverige då? Jo, vi har en regel som säger att björnjakt inte får bedrivas längre fram på dagen är två timmar innan solen går ner. Björnarna använder i första hand åteln under dygnets mörkare timmar.

Så, varför är det då så viktigt att få tillbaka åteljakten? Enligt mitt sätt att se det så är orsakerna fler. Dels är själva förbudet märkligt i sig. Om skälet var att inte göra björnen van vid mat kombinerat med människolukt så borde det vara åtling och inte åteljakt som vore förbjudet, men det är det inte! Mat och människor förekommer dessutom på så många ställen att det knappast är någon idé att förbjuda åtling med den motivationen. Däremot skapar förbudet en mängd osäkerhet om vad som är en åtel och var man överhuvudtaget får jaga björn någonstans. Frågor som återkommer årligen och som uppenbarligen tolkas olika. För att betraktas som en åtel ska det vara ”animaliskt, vegetabiliskt eller annat material utlagt i syfte att locka vilt”. Med det i bakhuvudet kan vi dra några frågor jag fått genom åren:

Jag skjuter en älg och tar ur den, får jag återvända till samma pass och skjuta en björn som äter på älgresterna? Min tolkning JA

Älgen jag skjuter ligger inne i en tallungskog, om jag innan jag tar ur älgen drar ut den på en öppen myr, är resterna då att betrakta som åtel? Min tolkning – detta är en åtel.

De ben och annat som blir kvar från slakten körs ut i skogen och grävs ner, en björn kommer dit och gräver upp det. Får jag jaga i närheten av detta område? Min tolkning nej, detta är att betrakta som åtel

Får jag släppa hunden där? Enligt årets beslut i Norbotten NEJ

Hur långt bort måste jag från min godkända rävåtel för att lagligt kunna skjuta björn? En fråga jag inte kan svara på ….

Alla dessa frågor vore överflödiga om åteljakten tilläts! Dessutom tror jag man ska titta en gång till på om inte åtlarna under årets jakt har lett till framgång. Kanske inte genom skytte på plats, men genom att man har kontroll på var björnarna finns och utifrån det kan placera passkyttar och släppa hundar på de mest optimala områdena. Fick man sen ett klart godkännande att använda åtelkameror skulle man dessutom kunna veta om det var ensamma björnar eller honor med ungar som fanns i området innan jakten inleddes.

Jag hoppas att beslutande myndigheter faktiskt sätter sig in i de problem som åteljaktförbundet medför och tar förnuftiga beslut framöver istället för att hålla fast vid ett märkligt förbud som inte gör annat än skapar osäkerhet och gråzoner