SVT och vargen
Jag tittade på Vetenskapens värld, om bland annat varg, ikväll. Programmet fick mig att reflektera över valrörelsen och budskapen som vi matas med varje dag. Vad är det egentligen vi väljer mellan? Är det de onda mot de goda? Vilket parti är egentligen mot bättre sjukvård? Vilka är det som tycker att barnen förtjänar dåliga skolor? Ingen! Ändå får våra politiker det att låta som om ”den andra sidan” verkligen vill skapa ett elände. I själva verket handlar det för det mesta bara om vilket vägval som snabbast och lindrigast leder till samma mål.
Vetenskapens värld hade samma upplägg som den politiska debatten. Två personer som tycker fullständigt lika, d v s gillar varg, framställs som bittra fiender i fråga om vargens bevarande. Jag undrar hur många av tittarna som såg programmet som insåg att Laikre och Liberg egentligen sa samma sak. Nämligen att det krävs nya vargar med nya gener för att vargstammen skall bli livskraftig. Det enda de är oeniga om är vägen dit. Laikre tror att det bästa är att öka antalet vargar så att de blir en sammanhängande stam med tusentals vargar och väljer att blunda för de problem bl a jägare får på vägen. Liberg vill få friska vargar genom att flytta in nya utan att vargstammen nödvändigtvis ökar, men ändå är fullt frisk. Liberg tror nämligen att det är bättre för vargen att man tar hänsyn till oss som skall leva med problemen.
Det är nästan komiskt att jag av alla människor använder Laikres egna beräkningar av genetisk variation i min argumentation för en liten men frisk vargstam som uppfyller EUs krav.
Så hur skall vi förhålla oss till all den information som politiker matar oss med dygnet runt inför valet? Spelar det någon roll vad vi väljer för block?
Självklart, för det är ju precis som med vargfrågan. Politikerna är fullständigt eniga om att vi skall ha en livskraftig vargstam i Sverige, men oeniga om hur man bäst når dit.
Jag är helt övertygad om att det är bättre med en vargpolitik som utgår från människor istället för enbart genetik. Därför faller min röst på Liberg och inte på Laikre.
På samma sätt kommer jag att göra mitt val nu på söndag, det block som jag tror har bäst förutsättningar att nå våra gemensamma mål, får min röst. Det handlar bara om att välja rätt väg, genväg eller senväg!
Det är tillräckligt med en svensk vargstam på 200 för att på lång sikt upprätthålla genetisk variation och evolutionär potential och flexibilitet att reagera på nya miljöer!!!
Man skall se den svenska vargstammen som en avknoppning och del av den nordeuropeiska vargpopulationen, som omfattar Sverige, Norge, Finland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Vitryssland, Ukraina och framförallt västra Ryssland, mer än 5000 vargar! Dock måste ett genflöde ske! Med Norge är genflödet uppenbart tillräckligt. Genflödet måste (enligt EUs riktlinjer för rovdjur) vara minst en reproducerande invandrare per generation för att man skall kunna se olika delpopulationer som en del i samma population i bevarandegenetisk bemärkelse. Den senaste varggenerationen har det kommit två invandrare till den svensk/norska stammen på naturlig väg, som givit föryngringar 2008, 2009 och 2010 (Kynne och Galven). Just nu är genflödet tillräckligt, men det är mycket osäkert om den naturliga invandringen håller sig kvar på den nivån om det inte ses som tolerabelt med varg i norra Sverige. Genflödet kommer till 2016 kraftigt att öka med vargflytten. Om den naturliga invandringen inte blir tillräcklig om något decennium så behövs ytterligare vargflytt. Detta resonemang kunde motivera en ännu lägre vargstam om de andra länderna håller sina antal, men det glesbefolkade, stora och rovdjurskunniga Sveriges andel i bevarandet av den nordeuropeiska vargen bör anständigtvis inte sättas lägre än 200.
Två invandrare per generation räcker också för att hålla inaveln i schack. Det har redan med molekylärgenetiska analyser observerats att inavelsgraden i den svenska vargstammen är på nedgång (Åkesson och Bensch 2010).
Egentligen borde man rent genetiskt även kunna hävda att 10 vargar räcker för gynnsam bevarandestatus så länge man låter den begränsade populationen få utbyte genetiskt med en betydligt större stam (flera 1000 djur). Rent teoretiskt torde t.o.m. Laikre kunna hålla med om det.
Laikres lösning med 1000 vargar bygger väl annars på att vi tillåter varg i större utsträckning i renbetesland för att få kontakt med den större populationen i öst?
Jo G.G, människors behov och situation ges som regel alldeles för lite utrymme i media, allt fokuseras på vad dessa experter både svenska och utländska tycker om vår vargpolitik och då handlar det alltid om genetik. Laikres (hypoteser) faller dock med sin egen orimlighet, där ser vi ett bra exempel på ett ensidigt tänkande, men man vet aldrig, det kan bli verklighet om ett par ”vissa partier” får bestämma,
att resultatet blir lika bra med ett mindre antal vargar har naturligtvis aldrig föresvävat bevarandesidan då det kan ligga dolda motiv bakom ett stort antal av det berömda rovdjuret.
Jag har uppfattat människoaspekten tidigare och blir lika glad varje gång jag läser detta men tycker att det borde föras fram starkare och mer resolutare.
Förövrigt misstänker jag att nuvarande vargpolitik inte kommer att drastiskt förändras närmaste åren, lite jämkningar här och där kanske. Större hot kommer om fyra år då miljöpartiet genom årets nederlag (antagande) kommer att samarbeta med alliansen 18 av 26 MP regionsordförande har ju uttalat detta, med sina 8 – 10 procent kommer man då kräva en miljöministerpost vilken är en tung instans.
Jan Bratt, bra att du håller med mig, men lite förvånad blir jag över att du inte uppfattat det tidigare. Att rovdjurspolitiken skall utgå från männiiskor och inte enbart från biologiska och gentiska bedömningar torde vara ett av de argument som jag och förbundet använder oftast av alla.
Det betyder dock inte att vi helt kan bortse från dem. Om vi gör det komemr vi att förlora möjligheterna till en ännu bättre rovdjurspolitik. Som jag skrev i inlägget, även Laikres egen argumentation går att använda för att stärka vår sak. Som genetiker har hon nämligen att redovisa vetenskapliga fakta, inte bara sina personliga åsikter.
Som jag skrev i inlägget använder jag hennes (Stockholms universitets) egna beräkningar när jag argumenterar för en liten men frisk vargstam. Laikres beräkningar visar med all önskvärd tydlighet att det inte krävs tusentals vargar för att stammen skall vara livskraftig. Regeringens 210 vargar i Sverige är fullt tillräckligt om vi får in nya gener. Min uppfattning är dessutom att förbundets 150 vargar som sägs i policyn också räcker för att uppnå gynnsam bevarandestatus.
Tänk att man äntligen skulle få läsa denna mening som G.G skriver. ”Det är bättre med en vargpolitik som utgår från människor istället för enbart genetik”.
Nu kan säkert några biologer som sitter i sina glashus och kastar sten invända mot sådana tankar men så fungerar enkelspårigheten och det får vi ha överseende med.
Robert, du har säkert rätt om att de har olika mål för hur många vargar de personligen vill ha i Sverige, men det är gansak irrelevant i sammanhanget. Min poäng handlar, vilket du också skriver, om att de båda vill ha en livskraftig vargstam. Det som SVT missar är att Libergs linje löser exakt de problem som de båda debattörerna målar upp. Laikre genom att skapa en naturlig kommunikation mellan finskryska vargar och våra. Liberg gör exakt samma sak, men genom att flytta dem. Genetiskt blir den skandinaviska stammen då en del av den finskryska. Laikre skulle invända att de inte få några gener tillbaka av oss, men det finns inget som hindrar att utbytet går åt båda håll. Både Finland och Sverige skulle tjäna på det, i förhållande till EUs regelverk.
Har dom verkligen exakt samma mål ? Jag har ej sett programmet, men av din blogg uttyder jag att de har olika uppfattning om storleken på vargstammen. Så tittar man på målet att vi skall ha frisk o livskraftig stam så är båda överens. Men tittar man på målet i antal vargar så skiljer det ju väldigt mycket – inte sant ?
Håller f.ö. med Rikard, men tror iof att bevarandesidan snarare tittar på förutsättningarna än antalet vargar. Dvs är förutsättningarna bra så ”ska” inte nuvarande vargar kunna dö allihop på en gång.
Japp samma mål! Och det som gör hela den här lekstugan genuint fjantig är att även om den nu aktuella politiken/vägen fram till målet skulle misslyckas kapitalt så är det ändå inte kört!
Skulle samtliga av våra vargar få för sig att i morgon dag lägga sig ned och dö så kan vi alltid flyga in ett tjog nya från öst. Givet detta så finns det ingen som helst rim och reson i bevarandesidans höga tonläge.
Gunter, SVTs vinkling av programmet var tydlig. De vill framställa regeringens rovdjurspolitik i negativ dager. Varför väljer man t ex att enbart lyfta fram Riksjägarrepresentanter som driver nollvision. Deras egna representanter på nationell nivå gör det aldrig! Varför fick inte en enda jägare som faktiskt tror att vargpolitiken och vargjakten lett till ökad förståelse träda fram?
Josefsson kommer nog inte att granska sina kollegor. Däremot finns det andra som borde göra det. ”Medierna” i P1 ägnar sig åt att granska medierna. Tyvärr tror jag inte att just det här inslaget komemr att granskas, det var inte tillräckligt tydligt felvinklat för det. Men som jag skrev i inlägget, det intressanta är att Laikre och Liberg har exakt samma mål! En frisk vargstam.
Hoppas inte för mycket!
Tyvärr har media, inkl public service, glömt sitt uppdrag att objektivt presentera nyheter och sanningar. Nu handlar det mest om att driva en åsikt och sätta dit någon, gärna en politiker, jägare eller någon annan i deras ögon suspekt person.
Janne Josefsson är sannolikt inte intressarad av att granska Vargkriget. Filmmakarna fick nämligen rådet av en medarbetare i ”Uppdrag granskning” att förstöra allt material som inte skulle visas i filmen. Då kan nämligen inte sanningshalten och vinklingar granskas i efterhand
Uppdrag granskning har nämligen granskats en gång i ett program som jag tyvärr glömt vad det hette.
Den granskningen var inte till hr Josefssons fördel därför att man visade vad som klipptes bort, nämligen allt som talade mot journalisternas upplägg. I vissa fall var vinklingen skrämmande!
Så hoppas inte på Josefsson.
Att SVT gång på gång visar rovdjursproblematiken utifrån ett sensationsperspektiv värdig de värsta engelska tabloidtidningarna är inte bara ovärdigt och osmakligt utan ger även ett löjesskimmer och en tappad trovärdighet gentemot ”public service”. Tror du att Janne Josefsson skulle vara intresserad av att granska sin egen arbetsgivare för att se vad/vilka som verkligen ligger bakom pjäsen Vargkriget och farsen Vetenskapens värld?