Oväntade bundsförvanter!
Exkursionsdeltagare studerar en av SCA avsatt 150 årig skog.
Foto: Fredrik Widemo.
Skramlar fram på en rälsbuss/tåg längs inlandsbanan efter avslutad skogsexkursion med föreningen Skogen. Två intressanta dagar, omgiven av en förkrossande majoritet jägmästare anställda inom storskogsbruket. Diskussioner om stubbrytning och skötsel av Contorta har varvats med diskussioner om naturvård kontra skogsskötsel, men även hur jägare och samer ser på skogsbruk. Just samerepresentanten Karin Baer från Vilhelimna norra sameby bidrog med en av de för mig mer intressanta insikterna. Enligt Karin så vill samer gärna ha starka älgstammar, eftersom älgbetet gör att man får en mindre tät skog. Därmed kommer det ned mer ljus till marken, vilket gör att man får mer lavar som är renens viktigaste föda. Detta stämmer väl överens med min egen bild och ett antal forskningsstudier, som visar att klövviltsbete ger rikare mångfald och produktion i fältskiktet. Förutom att man vill ha en stark älgstam propagerar samerna även för begränsad markberedning och gödsling i skogsmark, vilket även det är precis vad jag brukar hävda ur ett mångfalds- och viltperspektiv. Alltid kul när man hittar en ny meningsfrände och potentiell allierad i en fråga :-)!
Ja Danne,
det var bland annat de effekterna jag avsåg.
Bloggen stängd för älgjakt :-)!
Åker norrut och kommer därmed inte kunna hantera kommentarer förrän jag är åter.
Mvh
Fredrik
Att gödsla markerna innebär inte att mångfalden ökar, tvärtom den minskar. Alla de mykorrhizasvampar som lever i symbios med olika trädslag minskar kraftigt i antal vid gödsling, det är ett känt faktum, i fältskiktet gäller i stort sett samma sak för växtsamhället, ju näringsfattigare ju mer konkurrens vilket innebär en ökad diversitet.