Jägarna tar ansvar för vildsvinen!

,

I såväl Ekot och DN som på vår hemsida kunde man i morse höra, och läsa, att vildsvinsstammen förefaller minska i landet. Nu är det trubbiga verktyg vi mäter med, trafikolyckor och rapporter från jägare och lantbrukare, men allt pekar åt samma håll. Jägarna har lyckats hejda ökningen av vildsvin, vi har visat att vi tar ansvar.

Olyckskorpar och dramnaturgiskt lagda pessimister har länge nu hävdat att vildsvinen går oss ur händerna och att jägarna är för dåliga, lata eller inkompetenta för att kunna förvalta en art som vildsvinen. De hade fel.

Jag är den förste att skriva under på att vi fortfarande har stora problem med vildsvin på vissa håll i landet men vi har ändå visat att vi kan hantera dem över stora områden. Visserligen hade vi hjälp av en snörik vinter. Jag tror personligen inte att snön eller kylan dirtekt dödade särskilt många vildsvin, vi var duktiga även på utfodring i vintras. Snarare tror jag att snön gjorde att man hade mycket vildsvin på åtelplatserna och framför allt hade man ljuset från snön att jaga i, inte bara månljuset som ger dig en vecka eller två per månad som är möjlig att vaka på. Detta bekräftas inte minst av de vilthandlare jag talat med som vittnar om stora mängder vildsvin som levererades i vintras.

Jägareförbundet har emellanåt fått mycket skäll för att vi varit ignoranta, lata och inte tagit vildsvinsfrågan på allvar. Jag tycker detta trendbrott är ett tecken på motsatsen. Vildsvin är ett helt nytt vilt på många sätt och vi har visat, efter en i viltförvaltningssammanhang mycket kort tid, att vi kan hantera dem. Denna hejd på ökningen av vildsvinen i landet ger oss en mycket välkommen och angelägen andningspaus där man nu bör intensifiera diskussionerna mellan lantbrukare och jägare vad man vill med sin vildsvinsstam. Nu har vi chansen och läget att i lugn och ro, utan uppslitande konflikter, sätta oss ned och enas.

Sist men inte minst, en eloge till alla er därute som än en gång visat att jägarna kan och vill lyssna på sin omvärld. Vi tar ansvar.

28 Kommentarer
  1. Stig Nordlander says:

    Tycker väl att de flesta jägare tar sitt fulla ansvar för vildsvinen. De anlägger åtlar och försakar mycket nattsömn i kojorna. Belysning på åtelplatsen verkade till en början vara till god hjälp, men gamla ledarsuggor verkar snabbt lära sig att en upplyst matplats är förknippad med ond bråd död och bojkottar utspisningen..
    Hund- och drevjakt i all ära, men för de flesta skyttar är det svårt nog att skjuta ett välriktat skott på en stillastående gris, och den chansen får man sällan med dessa jaktformer.
    Om vildsvinen fortsätter att öka i antal blir nog den enda lösningen att tillåta kikarsikten med ljusförstärkare.

  2. Raymatt says:

    Nu är måttet rågat. Funderar på ett sätt att bli av med svinen för gott har några saker som jag kommer att testa. Återkommer med resultatet

  3. Sakkunnig says:

    Vildsvinsstammen har inte minskat. Det är bara en myt
    Svenska Jägareförbundet försöker odla. Torsten Mörner
    ser med förväntan fram emot att vi har en halvmiljon grisar.
    Då ger de oss 2% av det griskött vi konsumerar enligt
    hans hemsida. Det kommer att hända om ett par år enligt
    T M och klövviltexperten G Bergqvist. Läs Naturvårdsverkets
    90-sidiga pdf om Vildsvinsförvaltning i stället för SvJf;s 52-sidiga
    broschyr.

  4. Daniel Ligné says:

    Tack själv Emil!

    Dina frågor och synpunkter samt inställning hyser jag den största respekt för. Dessutom gör du något som man väldigt sällan ser bland jaktkritiker. Du respekterar vår åsikt även om du inte delar den, det är såväl storsint som ärligt och renhårigt. Jag är själv väldigt noga med att betona att jag respekterar åsikter som att jakt bör begränsas eller förbjudas, men jag möter själv sällan motsatt respekt. Så all heder till dig.

  5. Emil Gustafsson says:

    Jag vill passa på och berömma Daniel och Bjärven för en mycket mogen och saklig debatt.
    Jag är även glad att ni erkänner att ni brinner för jakt och tycker det är kul. De värsta som finns är de jägare som jag har träffat, som påstår att deras jobb är tråkigt och grymt, men helt nödvändigt. Visst har jägare en plats i ledet, men att påstå att man inte ser nöje i att jaga, utan bara framhäver sin viktiga roll, är det som jag har stört mig på hos vissa. Fiske är precis samma sak som Bjärven nämnde. Det finns till och med nöjesfiskare som alltid kastar tillbaka fisken.
    Jag förstår därmed argumentet om helheten.
    Daniel: Jag förstår även dina argument med hunden. Det var faktiskt väldigt intressant att läsa. Få personer ser djuren på det sättet.

    Jag tycker det är väldigt viktigt att kunna prata om jakt och hålla en debatt. Här har ni visat att det går att hålla en bra debatt på hög nivå utan smutskastningar, eller annat okonkret.

    Det blir väl så. I min drömvärld far inga djur eller individer illa. Tyvärr ser ju inte verkligheten ut så, vilket gör att man måste ta kompromisser.

    På ett sett skulle man kunna se dubbelmoralen i att jägare ser ner på köttindustrin. O andra sidan står ni upp för era argument och några av dessa köper jag faktiskt. Kvalitén på viltkött är så mycket bättre (kommer jag ihåg från när jag åt vilt för några år sedan) Att tänka på sig själv och vad man äter är viktigt i ett samhälle som proppar oss med tillsatser och annat skit på tallriken.
    Detta gör inte dock att jag är för jakt. Jag tycker fortfarande att jakt är grymt och i många fall onödigt. Men det gör inte att jag missar er poäng.

    Tvärtom har denna debatt gett mig mycket, och framförallt äkta åsikter varför just ni som ägare brinner för jakt.

    Att vara påläst och kunna föra en saklig debatt är en stor vinst för båda parter, vilken sida man än står på.

    Det tackar jag för!

    Mvh Emil
    —————————-
    http://alternativvarld.blogspot.com/

  6. Daniel Ligné says:

    Emil: Jag tycker du gör en liten feltolkning här. Det jag vänder mig emot är när man lägger mänskliga värderingar på djur och tolkar deras känslor utifrån sin egen världsbild. Visst är vi djur, men det är skillnad på djur och djur, faktiskt också på människor och människor. Många av de konflikter vi ser runtom i världen beror väl just på det? Att vi tolkar beteenden, kulturer eller religioner utifrån våra högst egna värderingar och vår världsbild. Ta hunden som exempel. Jag älskar mina hundar men skulle aldrig drömma om att tro att de älskar mig. Kärlek är en mänsklig egenskap i min värld. Jag är förhoppningsvis deras flockledare och de ”tjänar” mest på att göra som jag säger och vill, det har inget med kärlek att göra, enbart överlevnad och gott käk. Jag får utslag av människor som förmänskligar hundar… Förstår du skillnaden mellan att jag älskar och att påstå att en hund älskar?
    Njao, Jägareförbundet och många andra har nog studerat etologi och djurens ”känsloliv” ganska grundligt genom åren. Dert är en mycket spännande, men grym, värld att sätta sig in i. Det är också en vansklig bransch då man till sist hamnar i en tolkningssituation. Varför slår svenska björnar ihjäl björnungar? Är det för att få ligga mer? Antagligen…
    Sist men inte minst, visst skulle vi ha svårt att mätta världen med jakt. Men resursåtgången för att föda upp en älg är försvinnande liten om du jämför med att föda upp en ko…

  7. Bjärven says:

    Emil!
    Jag tycker du skriver bra och har goda argument för dina synpunkter. Framför allt så för du en seriös debatt, vilket vi inte är bortskämda med.
    Jakten är ett naturligt sätt att skaffa föda, det inser dom flesta.
    Föda upp och slakta djur är en metod som kommit senare i vår historia. Köttindustrin har på många sätt blivit sin egen fiende genom centralisering och leverans av blött och undermåligt kött i plastförpackningar. Det har inneburit ett nytt intresse för kvalitet på köttet vilket förhoppningsvis kan ge djuren bättre villkor framöver.
    Det är ju en otrolig skillnad på vilt man tagit hand om själv och kött från en gårdsbutik jämfört med det inplastade tuggummit i butiken.
    Det gäller för oss som jagar att sköta jakten på ett etiskt sätt och inte ta ut mer än räntan på kapitalet. Det gäller även vildsvinen.
    Jag erkänner att jakt är kul, ja jag är köttjägare, att bara döda är inte kul, man måste se hela sammanhanget. Det är samma som med fisket, att slå ihäl fisken är inte roligt, det är hugget som är roligt.
    Vi jagar inte för att det är roligt att döda, då hade vi jobbat på Anticimex och dödat råttor hela dagen i stället.

  8. Emil Gustafsson says:

    Ska till jobbet så hinner inte skriva så mycket, men var bara tvungen att inflika.
    Jag är mycket medveten om Disneys bild av djur. Det är klart att detta vrider många barn åt fel håll. O andra sidan pratar du om faran att förmänskliga djuren. Du glömmer väl inte bort att vi människor också är djur. Dessutom är vi experter på att låta djuren göra våra mänskliga beteenden. Jägare är ett typexempel där jakthunden fyller en funktion som både jaktkompis men också i många fall som familjemedlem. I dessa fall är det tydligen helt okej att förmänskliga hunden?
    Det är svårt att veta vad älgar tänker och känner. Jag tror inte jägarförbundet har studerat så mycket kring detta. Visst är naturen grym, men sedan har vi djur som elefanter som sörjer sina familjemedlemmar lång tid framöver. Finns till och med elefanter som dött av sorg, och brist på livsglädje när deras partner gått bort. Även kattdjuren är i många fall väldigt tillgivna. Sedan har vi apor och andra djur som även de jagas trots att de knappt finns någon skillnad mellan oss och dem.
    Visst är det bättre att jaga än att stödja slaktindustrin. Men skulle slaktindustrin försvinna och alla skulle behöva jaga, skulle det snart inte finnas några djur kvar i skogarna.

    Mvh Emil
    ——————————-
    http://alternativvarld.blogspot.com/

  9. Daniel says:

    Forts: I det långa loppet tror jag dock att det blir lite farligt att förmänskliga djuren. Något som Disney och djurpoarkerna matar oss med dagligen. En älgko visar efter någon minut inga som helst tendenser till att sakna sin nyss skjutna kalv. En vildsvinssugga kan inte räkna sina kultingar. Björnhonan parar sig med så många hanar som möjligt så att de tror de är far till hennes ungar och inte slår ihjäl dem. Lodjuret ”nöjesdödar” ibland både 4 och 6 rådjur på en natt utan att äta dem. Allt i naturen handlar om att maximera sin ”fitness” och sprida sina gener vidare i så hög utsträckning som möjligt. Det är inte alltid förenligt med mänskliga värderingar och tankesätt eller världsbilder.
    Visst, vi har kommit långt i utvecklingen och därför skjuter vi med effektiva vapen och inte sten idag. Jag vågar nog hävda att jägarna är en av de grupper som idag respekterar sin omgivning, naturen och sin roll i den bäst. Vi kan inte idka rovdrift på viltet, då finns inget att jaga eller skörda nästa år. Vi kan inte ha för många älgar för då blir det ingen skog och bara massa trafikolyckor, väldigt förenklat. Att jaga är ett sätt att ta ansvar för sin försörjning och sin plats på jorden. Själv köper jag aldrig en köttbit, den tar jag från vilda djur i skogen som producerat den på bläbärsris och björklöv. Jag tycker då att jag respekterat min roll och plats vida mycket mer än varenda MC-Donalds besökare i världen.
    Avslutningsvis, jag förstår din vackra tanke och din dröm om en värld opåverkad av vår vilja att kontrollera. Men är inte sanningen den att vi kontrollerar vare sig vi vill eller inte? Hur skulle vi kunna leva utan att påverka den där morgonmumsande älgen. Varenda hus, bil, tamdjur, utflykt, ja rentav varenda sak du gör påverkar i ett eller annat steg även en älg någonstans där ute. Då är det i min värld den högsta formen av respekt att vårda den resurs älgen utgör och skörda samt beskatta den långtsiktigt med minimerat lidande och maximerat ansvar. Jag menar att j

  10. Daniel Ligné says:

    Emil: Självklart ska du kunna avkräva såväl mig som Jägareförbundet ärliga och respektfulla svar. Det är det minsta vi kan göra för att försöka förklara varför vi tycker och tänker som vi gör. Att gömma sig eller skrika högt har aldrig gjort någon verksamhet någon nytta…

    Ett förenklat sätt att försöka förklara dödandet är väl kanske drift. Jag kan erkänna att jag njuter av såväl ”överlistandet” som planeringen och tillvaratagandet vid jakt. Jag motiverar bland annat min jakt med just att sätta mig in i djurets perspektiv. Vad är alternativet till kulan för älgen? Ja, tittar vi i statistiken är det att bli dödad av varg eller björn, drunkning, bilolycka eller svält till följd av ålderdom och nedslitna tänder. Ingen av dessa skulle jag i ett mänskligt perspektiv föredra framför en ögonblicklig död av en välplacerad kula. I det långa loppet tror jag dock att det blir lite farligt att förmänskliga djuren. Något som Disney och djurpoarkerna matar oss med dagligen. En älgko visar efter någon minut inga som helst tendenser till att sakna sin nyss skjutna kalv. En vildsvinssugga kan inte räkna sina kultingar. Björnhonan parar sig med så många hanar som möjligt så att de tror de är far till hennes ungar och inte slår ihjäl dem. Lodjuret ”nöjesdödar” ibland både 4 och 6 rådjur på en natt utan att äta dem. Allt i naturen handlar om att maximera sin ”fitness” och sprida sina gener vidare i så hög utsträckning som möjligt. Det är inte alltid förenligt med mänskliga värderingar och tankesätt eller världsbilder.
    Visst, vi har kommit långt i utvecklingen och därför skjuter vi med effektiva vapen och inte sten idag. Jag vågar nog hävda att jägarna är en av de grupper som idag respekterar sin omgivning, naturen och sin roll i den bäst. Vi kan inte idka rovdrift på viltet, då finns inget att jaga eller skörda nästa år. Vi kan inte ha för många älgar för då blir det ingen skog och bara massa trafikolyckor, väldigt förenklat. Att jaga är ett sätt att ta ansvar för sin försörjning

  11. Emil Gustafsson says:

    Kul att det gick att föra en vettig diskussion, utan att bli kallad stockholmare eller statsbo. Jag uppskattar väldigt mycket svaren du skriver Daniel. Även om vi har helt skilda åsikter så för du fram dina argument och jag förstår fullt ut på vilka grunder du jagar. Det accepterar jag.
    Jakt må vara naturligt, med många viktiga inslag. Det som jag ibland har svårt att förstå, är varför man inte bara kan njuta av naturen och djuren utan att döda det som lever omkring oss. Vilt är precis som våra egna husdjur smarta individer. Att sätta sig in i deras situation kanske gör det möjligt för dig att se hur jag ser på saken. Jag skulle inte själv vilja bli skjuten när jag går i skogen.
    Ang. Jakt och beteende.
    Vi kan alltid hänvisa till vad djuren gör, men vi ska även komma ihåg att vi har ett helt annat levnadssätt än många djur. Att hänvisa till gamla vanor (vi har alltid gjort så och ska därför alltid göra), så kan vi lika gärna värma soppa på vedspisen och gå till jobbet istället för att ta bilen.
    Människan har kommit en bra bit fram i utvecklingen. Jag ser utveckling i sin renaste form när människan en dag börjar respektera sin omgivning, och inte behöver ta hjälp av djuren för att leva sitt liv. Vi har fortfarande mycket kvar till dess, varse det handlar om jakt eller annat. Jakt är mycket tradition. Jag förstår varför folk jagar. Å andra sidan är jag emot den oförklarligt starka viljan som folk har att vilja manipulera och kontrollera sin omgivning, var man än är. Att respektera naturen är även att respektera dess individer. Inte att sätta en blykula i pannan på den ovetande älgen, när han med god aptit sätter i sig morgondaggens friska gräs. Kanske funderande över vad dagen har att erbjuda.

    Mvh Emil
    ———————————
    http://alternativvarld.blogspot.com/

  12. Daniel Ligné says:

    Forts. Emil: Självklart är jakt ett nöje. Det är enligt mig garantin för att jakten bedrivs etiskt korrekt och med lämpliga hänsyn till såväl markägare som andra intressenter i samhället när vi reglerar tätheten på stammarna. Hade vi varit beroende av jakten för vår överlevnad skulle vi nog se helt andra jaktmetoder och alla skulle alltid vilja ha mer vilt trots att de sköt i alla lägen…
    Just den upplevda motsättningen mellan att vårda och beundra ett vilt och sedan skjuta det är något vi hör väldigt ofta från icke-jägare. Jag tycker inte det är konstigare än att jag njuter av att så ett frö och gödsla samt vattna för att det ska växa för att sedan skörda en blomma eller en potatis. Jägarna är idag de mest aktiva naturvårdarna utan tvekan. Inte många viltvatten, som är helt nödvändiga för många arters överlevnad, hade byggts om inte folk värderade andjakt väldigt högt… Att mata ett djur framför ett jakttorn är dels ett sätt att undvika skador på t ex böndernas grödor samtidigt som vi får möjligheten att minimera risken för en skadeskjutning. Visst skulle vi kunna bita ihjäl älgar eller ta dem med stenar och spjut, men vad skulle bli bättre av det? Världen utvecklas, vi med den och kan man så skonsamt som vid svensk jakt idag ta tillvara ett helt lidandefritt, klimatsmart och omedicinerat kött så väljer jag det varje dag i veckan framför en klubbad oxe.

  13. Daniel Ligné says:

    Emil: Först ett par klarlägganden från min sida. De djur som utrotats runtom i världen har utrotats just för att de påverkat vårt leverne på ett eller annat sätt. ”Nöjesjakt” har mig veterligen inte orsakat en enda utrotning. Vildsvinen sköts bort eftersom de omöjliggjorde tamsvinsskötsel, rovdjuren för att de omöjliggjorde tamboskapsskötsel, bävern för att dess päls och gäll var mycket väl betalt osv. Inget vilt har alltså utrotats för att jägarna tycker det är så kul att skjuta dem. Därför satsar vi t ex på ”anställda” jägare i vårt projekt för att förhindra att mårdhunden etablerar sig i landet. Ingen invasiv art kan stoppas med nöjesjakt, det kräver för stora insatser för att vara roligt…
    Sedan gör du misstaget att tala om ”balans” mellan rovdjur och bytesdjur. Någon sådan existerar inte. Vi har gott om exempel i Sverige i närtid. Ta lodjur – rådjur längs norrlandskusten. Rävskabben gav gott om rådjur, lodjuren ökade, överbeskattade rådjursstammen och den kraschade fullständigt. Lodjuren hade slut på mat, handjuren utvandrade och hondjur och ungar svalt ihjäl eller dog av rävskabb. Vi började om med en ökande rådjursstam, nästan noll lodjur och så är berg- och dalbanan igång igen. Med en kontrollerad jakt hade vi haft såväl ”mellantäta” lo- som rådjursstammar istället för svältande lodjur och en rådjursstam som ej är jaktbar vissa år. Förstår du då hur jakt ger balans medan avsaknad av jakt aldrig någonsin skapat någon balans? Det ”naturligaste” av allt är egentligen ständig förändring och ganska rejält ”lidande”. I den jämföreslsen är jakten rena drömmen, för både rovdjur, bytesdjur och jägare samt alla som gillar att skåda djur och natur…

  14. Emil Gustafsson says:

    fortsättning på föregående inlägg:

    Att neka detta påstående är helt felaktigt.
    Jag läste här på jaktförbundet om ”Därför jagar vi”.
    Det var intressant och stärkte mina teorier yttligare.
    Huvudpunkterna varför man jagar var:
    *glädjeämnen och naturupplevelser.
    Därefter kom ”upplevelser och stimulans.”
    Viltvård kallas ett ”inslag i jakten.

    tillvarata bytet ligger också högt. Bla. laga till en älgstek.

    Lååångt ner på listan står det: ”Viss jakt” är också nödvändig för att begränsa de skador viltet kan ställa till med.

    Så de huvudargumenten jag fick här i kommentarfältet gällde bara viss jakt. Så vad gäller för den resterande jakten?

    Jakt är jag egentligen inte emot.
    Det är dubbelmoralen jag är starkt kritisk till.
    Man kan inte skapa förutsättningar för att döda djur, och sedan utnämna sig till ”stolta” hjältar och viltexperter när man försöker rätta till sina historiska misstag.
    Varför är det så svårt för en jägare att erkänna att han dödar djur bara för att det är kul?
    (att döda för nöjes skull kanske inte lät så moraliskt? varken mot djuren eller naturen)

    Mvh Emil

    ———
    Jag är inte ute efter att provocera, men jag tar gärna debatten om jakt. Argumenten jag får är helt enkelt för tunna.
    ————————-
    http://alternativvarld.blogspot.com/

  15. Emil Gustafsson says:

    Lenas inlägg gick direkt på okunskap & förutfattade meningar. Tänk gärna om innan du skriver.
    Om jag bara var ute efter provokation skulle jag ha gjort det på ett helt annat sätt. Jag vet hur man provocerar folk. Mitt inlägg var inte ett sådant exempel. Kände du dig provocerad kanske det finns ett uns sanning i det jag nämnde.
    Jag tar seriöst på min omvärld och har enormt stor respekt för natur och djur.

    Jag är uppväxt på landet med ladugård och djur. Min familj har jagat vilt sedan jag var liten, och jakt har funnits i min omvärld, sedan barnsben. Mitt naturintresse har funnits med hela livet och få uppskattar en stärkande skogspromenad lika mycket som jag.
    Tänk gärna på det innan du kallar mig statsbo, eller likställer mig med en ovetande stockholmare.
    Problemet är inte att folk jagar Lena!

    Problemet är att jägare ställer ut sig som hjältar, som vill djuren väl och som vårdar djuren.
    Först jagar man bort bestånden av alla vildsvins, hjortars och älgars naturliga fiender.
    Sedan när dessa ökar sina bestånd så börjar man jaga djur med motiveringen att de är för många. (men vems fel är det från början??)

    Vad skulle hända om vi slutade jaga?
    Björn, varg, lodjur och andra rovdjur skulle komma ner i landet för att tillgången på mat ökar.
    Stammarna skulle minska och balanseras.

    Visst manipulerar vi Naturen, Daniel.
    Jakt är naturligt. På naturlig väg. Men hur många jägare springer ut i skogen och försöker bita ihjäl en älghane? Vi använder onaturliga metoder. Vapen bla. Dessutom är man så feg att man matar djuren framför jakttornen så bytet blir extra lättfångat (kanske olagligt men jag har pratat med jägare som använder dessa knep)
    Det viktigaste är dock en helt annan sak: Framförallt jagar vi inte länge i överlevnadssyfte (som vi gjorde innan) och som alla de andra djuren gör. Exempelvis vargarna du nämnde som exempel.
    Jakt är idag ett nöje. En hobby. Som att gå ut och spela golf med kompisarna eller gå på bio med en vän.
    Att neka detta påståe

  16. Daniel Ligné says:

    Lena: Nu bor faktiskt cirka hälften av jägarna också i städer så jag tror inte man behöver vara lite romantiskt världsfrånvänd bara för att man bor i en stad. Snarare ser vi här ett utmärkt exempel på någon som har tråkigt och vill provocera för att skaffa läsare till sin blogg…

    Det som skiljer dig och mig från Emil är att vi har accepterat att vi manipulerar och nyttjar vår natur, vare sig vi vill eller inte. Då tar vi ansvar för konsekvenserna. Den filosofi Emil representerar lever i villfarelsen att naturen sköter sig bäst själv och att vi skulle lyckas med konststycket att leva helt åtskilda från naturen. Prova att leva en enda timme utan att nyttja naturen och dess resurser så ska du se att dessa tankar är och förblir dravel. Vi kan i våra torvmossar mäta när romarna rustade för krig, deras järnsmide gav blyföroreningar som regnade ned över Sverige. Sedan dess har det inte direkt blivit mindre påverkan vi presterar…

  17. Daniel Ligné says:

    Emil: Mycket intressant inlägg…

    Menar du på fullaste allvar att jakt inte ingår i ett ”naturligt kretslopp”? Tänk till en stund här… Ska vi göra vegetarianer av vargarna och hur i hela friden ska vi, som människor, ta plats i naturen om vi inte kan nyttja den? Din uppfattning hör jag väldigt ofta men jag kan omöjligt se något naturligare än jakt.

    Hur vårdar du själv din natur och hur tar du ansvar?

  18. Lena says:

    Jag tycker det är underbart med alla statsbor och ovetande som ska lägga sig i och kommentera hur jä*la grymma vi jägare är.
    Men varför inte sluta jaga vilt.
    Låt rådjur gå in i trädgården och äta upp fru svenssons rosor och tullpaner.
    Låt de fina vildsvinskultingarna böka sönder familjen karlssons trädgår och låt lilla 200 kilos galten stå på trappen till olssons och klia sönder ytterdörren.

    Jag tycker att om en person inte kan aceptera att jag tycker det är en upplevelse att sitta i skogen och jaga då ska du som klagar inte ta på dig dina seglarstövlar och vandra runt med din svampkorg heller.

    Det är inte regeringen som har fått vildsvinsstammen att minska.
    Det är jägarna.
    Med det finns fortfarande mycket att göra.

    Så stå på er alla jägare där ute.
    Låt inte statsborna trampa er på tårna.

  19. Emil Gustafsson says:

    Fortsätt med er favorithobby, men dölj er inte bakom någon pinsam sanning att ni tar ansvar för vildsvinen!

    Till och med en 3:åring vet att det en gång var jägare själva som dödade alla djurens naturliga fiender i nedre delarna av Sverige.

    Nu utnyttjar man det argumentet för att kunna fortsätta att skjuta djur och ha kul på fritiden. Det enda ni tar ansvar för är er själva. Att ni ska få en anledning att vara ute i skog och mark.
    Att ni ska känna er värdefulla och meningsfulla.
    Att ni ska få färskt viltkött på tallriken.
    Jaktförbundets tröttsamma repeterande om att man faktiskt tar ansvar tyder dessutom på att man själv tvivlar på påståendet.

    Om någon på fullaste allvar verkligen tror att de gör naturen en tjänst genom att jaga, kan du skriva till mig. För då motsätter du inte bara de grundläggande reglerna om naturligt kretslopp, utan hela det naturliga systemet.

    Jag har hela min uppväxt trott att jägare varit experter på naturvård. Min tvivlan har övergått i en tråkig grå sanning. Jag vet numer att detta inte är sant.

    Emil
    ———
    http://alternativvarld.blogspot.com/

  20. Daniel Ligné says:

    Bonden: Jag kan nog ge dig visst stöd för dina observationer om gamla och yngre suggor. Det är dock alltid svårt att få en entydig bild av dessa lägen då utfodring och hur man skjuter lätt ger en helt annan bild bara någon mil bort. Helt klart är dock att det som du skriver inte är läge att lägga bössan på hyllan, de kommer igen, det är det enda som är säkert.

    Livskvalite: Var och en är salig i sin tro…

    Tobbe: Vildsvin kan, som i stort sett alla andra vilt, vara både ett problem och en enorm resurs. Det är dock kanske det vilt i vår fauna som ”tål” högst avskjutning. Det faktum att det går enkelt att åtla in mycket vildsvin till mycket små fastigheter gör att vi har en del avarter inom vildsvinsjakten. För de flesta av oss så behöver vi nog dock inte skämmas att skörda en ytterligare grillgris innan hundjakten drar igång på allvar…

  21. tobbe says:

    Ser personligen inte vildsvinen som ett problem, och tycker det svåra är att övertyga folk att INTE skjuta dem. Men det är min förvaltnings filosofi…

    De flesta suggorna där jag bor ”grisa” för 3-4 veckor sen (normalt för området mars-april)

  22. livskvalite says:

    ja inte är det jägarnas förtjänst att stammen minskar de vilt som tagit mest stryk är älgen o grisarna, pratade med jägarna på boo egendom med stora hjortstammar som bekräftade, du är nog ute o cyklar nu Daniel

  23. Bonden says:

    Jag är helt övertygad om att de brustar om (och det relativt omgående) och att därmed viltsvinsstammen kommer att vara på ”fötter” igen. De observationer som gjort i vårt område tyder på att det verkar vara de äldre suggorna som kanske föder tidigare som var utan kultingar. De kultingar som observerades tidigt på våren var för det mesta med yngre suggor. Har ni samma uppfattning? Jag måste tillägga att jag var ganska förvånad över att vintern tog så många kultingar med tanke på att vi inte hade någon tjäle. Vintern var kall men med mycket isolerande snö. Om väta är ett större problem har vi haft vintrar som varit tuffare för vildsvinen. Det är samtidigt logiskt att en kraftig tjäle vore mycket svårare för vildsvinen att finna naturlig föda. Man undrar om den djupa snön hjälpt rovdjuren (Lo i vårt område) att skatta kultingbeståndet och/eller hårdare.

  24. Daniel Ligné says:

    Fredrik: Däremot får vi en del rapporter om nyfödda kultingar just nu. Säkert en effekt av att de kullar som kom precis i snösmältningen utsattes för fukt och ”gick bort”. Därför tror jag vi får gå ut med en liten kampanj inför hundjakten och be hundförarna vara observanta på små kultingar i såtarna. Vi måste hålla etikfanan högt…

  25. Fredrik says:

    Daniel,
    När du förklarar det på det sättet så köper jag resonemanget, helt klart.

  26. Daniel Ligné says:

    Fredrik och Bonden: Vintern har helt klart spelat en stor roll. Men om en massa kultingar frusit ihjäl under den kalla perioden borde suggorna ha brunstat om och vi skulle ha den nya kullen ute på benen vid det här laget, men jag hör väldigt lite rapporter om ”omlagda” kullar. Snarare såg jag i våras stora kullar som måste fötts runt nyår även i Norduppland där vi hade över metern med snö. Jag såg faktiskt betydligt fler ”omlagda” kullar här i mellansverige ifjol, då det regnade ymnigt några dygn i mars. Enligt de tyska vildsvinsprofessorer jag talat med skulle också väta under de första veckorna av kultingarnas levnad vara ”värre” än bitande kyla och isolerande snö.
    Jag tror som sagt att en minst lika stor effekt av vintern som kyla och snö var den ljuseffekt snön gav. De vilthandlare jag talat med kunde knappt ta emot de mängder med vildsvin som levererades in efter årsskiftet. Avsaknaden av ollonår och det faktum att vildsvinen tvingades till åtlarna var säkert också bidragande.
    Det är mycket sällan det är endast en faktor som styr ökningar och minskningar i viltpopulationer, det är ofta en kombination. Så är det säkerligen även i detta fall. Men jag vill ändå bidra med lite positiva ord i denna infekterade fråga och som sagt, detta andrum kan nu användas för att utbilda sig, diskutera och komma överens över stora områden. En välkommen andningspaus.

  27. Bonden says:

    Jag har följt tillväxten av vildsvinsstammen i mitt område mycket noga i snart 10 år. Min klara uppfattning är att det inte är jägarna (inkl mig själv) som minskat stammen utan vintern. Snön är förvisso bra men inte när den stoppar jakt med hund, försvårar betydligt att komma fram till åtelplatser (skjuta/utfodra) etc. Sedan hjälper det inte till att det var konstant mellan -15 C till – 20 C på kvällar och nätter. Av detta drar jag istället slutsatsen den stränga vintern minskat jakttrycket. Pga snötäcket hade vi ingen tjäle. Men våren 2009 kunde vi konstatera 52 kultingar på ett område. I år hade vi sett 2 st fram till midsommar. Ger en ganska klar fingervisning om vad en lång, kall och snörik vinter skördar.

  28. Fredrik says:

    Jag vill inte på något sätt förringa jägarnas insatser i vildsvinsfrågan, men i ärlighetens namn så har nog den senaste vintern en stor del i det hela.

Kommentering är stängd.