Nya, bättre tider!
De senaste veckorna har varit intensiva och händelserika. Det började med upptaktsmöte för viltförvaltningsdelegationerna i Stockholm den 7 april, med Miljöminister Carlgren som inledningstalare. Redan samma kväll höll jag ett föredrag om lodjur i Uppsala, för att morgonen därpå ta bilen till Norge för att diskutera viltförvaltning med norska kollegor. På kvällen talade jag om älgförvaltning i vargrevir. Veckan därpå drog jag till vargsymposiet i Vålådalen och därefter åter två dagar i Stockholm för diskussion om den kommande vargflytten. Däremellan skulle alla älgskötselområden, som planerat spillningsinventeringar, få ut sina kartor. Det är tur att Färjestad åkte ut i kvarten, nu kan man följa finalspelet lite mera avslappnat och om det finns tid. Slomfisket (nors) missade jag för första gången på många år, pga alla möten. Håvarna förblev tomma när jag till slut fick tid, trots att andra fick hinkvis med fisk så sent som kvällen före.
Mötet med viltförvaltningsdelegationerna var bra. Carlgren framförde dock något nytt. ”Vi skall ha mer än 200 vargar i Sverige”. Jag tycker att det var ett olyckligt uttalande eftersom det i dagarna skall tillsättas en ny utvärdering av målen för de stora rovdjuren, som skall vara klar halvårsskiftet 2012. Men politik är politik, utspelet behöver inte betyda långt fler vargar än idag, 201 vargar är ju faktiskt också fler än 200!
Jag har varit med på alla utom två vargsymposier som varit de senaste 17 åren. Genom åren har ett stort antal Nordamerikanska vargforskare hållit föredrag. Nästan alla har haft samma budskap, vargar måste jagas! Tyvärr tycker jag inte att budskapet når fram till alla, trots att det upprepas år efter år. Det finns också undantag, de som inte talar sig varma för vargjakt, men som istället ser mellan fingrarna med den illegala jakten. Den förvaltningen har t o m ett namn, ”The Italian way”.
För vargsymposiets lågvattenmärke stod en före detta tjänsteman på Naturvårdsverket. Hela föredraget var inte bara pinsamt det var också väldigt avslöjande. Alla fick sig en känga, riksdagsledamöter, Naturvårdsverket, rovdjursutredare, samer och givetvis Svenska Jägareförbundet. Alla som inte tycker som han, framställdes som vargmotståndare. Han menade bland annat att det var bättre förr när generaldirektörerna stod upp i debatten. Numera följer Naturvårdsverket bara riksdagens och regeringens direktiv, sa han! Hans egna ord säger allt om den kultur som tidigare rådde på Naturvårdsverket. Idag är det tack och lov, nya och bättre tider.