I mitten blåser det åt två håll
Det ringer en del journalister idag, milt uttryckt. Det är dock befriande få som enbart vill diskutera vargar och vargjakt. Dagens vanligaste fråga rör lofällorna. WWF har tydligen gått ut och fördömt de förhatliga fällorna eftersom lodjuren får träflisor i magen. En debatt som vi hade förra våren men som nu lyfts upp igen då vägen ut i media är öppen för rovdjursfrågor och organisationer som vill känga till jakten och jägarna.
Alldeles nyss ringde en journalist från mellansverige som jag känner rätt väl vid det här laget. Han gillar inte jakt men brukar skriva ärligt och korrekt. Döm om min förvåning när jag fick mig en rejäl utskällning för att vi plågade lodjuren. Nu påpekade jag till honom, som till alla andra, att vi i våras begärde att såväl lofällorna som vildsvinsfällorna skulle testas grundligt av SVA och vi har redan diskuterat omskrivningar av föreskrifterna som rör fällfångst av stora vilt med NV. Då exploderade journalisten igen. Att vi begärt att få en grundlig test av vildsvinsfällorna och en frysning av typgodkännandet av fler fällor var ju bara ett sätt att förhindra effektiv jakt och ett sätt för jägarna att få fler och snabbare spridda vildsvin. Är det verkligen så omöjligt att det enda skälet till att vi vill utvärdera såväl lo- som vildsvinsfällorna är att jägarna värnar det vilda och inte vill använda redskap som riskerar att orsaka lidande? Jag bad journalisten fundera på det och efter en halvtimme ringde han igen och bad om förlåtelse.
Det är så det är att stå stadigt och fast i mitten. Vi har ingen dold agenda och vi står vid vårt ord. Att vi vill testa och utvärdera fällor beror bara på vår omsorg om viltets väl och ve. Att vi står upp för vargjakten är inte konstigare än att vi står vid vårt ord vad gäller en eventuell kommande flytt av vargar. Våra policies och grundvärderingar ligger bergfasta och inte ens en fullständigt historisk och hysterisk vargdebatt i en månads tid ändrar på detta. Jag har den senaste tiden träffat en del medlemmar som lämnat oss. Ungefär hälften för att vi är för vargvänliga och hälften för att vi är för vargovänliga. Det är så det är att stå i mitten. Då är det ändå glädjande att vi ökar med mer än 1200 medlemmar jämfört med ifjol. När lika många tycker man är för snäll som för elak är man antagligen ganska rättvis och det lönar sig i längden. Såväl för jägare som vargar och lodjur.
