Jakt eller slakt?
Jag med en söt vild vargvalp. En sån som Bjärvall vill slå ihjäl i lyan istället för att få chansen att lura oss jägare när den blir stor!
Av bjönsymposiet i Orsa blev det intet. Jag hann två kilometer sen dog bilen. Kamremmen! Den som är insatt i bilar vet vad det innebär. Halva dagen har således tillbringats i diskussion med verkstaden, som bytte den för tre månader sedan, och resten av tiden har jag pratat med journalister.
Ingen kan ha missat att jag varit kritisk till medias skildring av vargjakten, speciellt i Aftonbladet. Igår kväll ringde en jaktkamrat, Lennart, och berättade att det just i Aftonbladet stod att jag var 51 år. Har vi blivit så gamla, frågade han? Tänk när vi jagade ripor ihop första gången, det var ett tag sedan nu. Lite i förbifarten sa han också att du förlorade visst debatten om vargjakten, enligt Aftonbladet. Eftersom jag undviker kvällstidningar, scannade han den och mailade den till mig. Tyvärr har jag inte hittat den på nätet.
Lite konfunderad blev jag. Har min vän rätt, har jag blivit så gammal att jag glömt att jag nyligen debatterat i Aftonbladet?
Aftonbladet betygsatte vår debatt i frågan, var det jakt eller slakt? Först blev jag lite glad, sen lite road och till sist bara less. De tre ”experterna i juryn” var Gustav Fridolin riksdagskandidat (MP), Jonna Berg Walströms, Glamour och Björn Eriksson, landshövding.
Gustav Fridolin gav både mig och Karlsson usla betyg, 2+. Glad blev jag dock över Fridolins analys, som kan sammanfattas med, ”det behövs både friska vargar och jakt”.
Även Jonna Bergh Wahlström, Glamour, gav oss likadana betyg. 3+ fick vi från henne. Hon skrev, ”min erfarenhet är att få människor har lika stor kunskap om skogen och dess invånare som jägarna, och reagerar precis som Jägareförbundet på den hätska ton diskussionerna kring vargjakten tagit”. Roade blev jag när hon skrev att vargjakt inte är sexigt och inte passar på en dejtingsajt. – Var inte så säker, Joanna! Jakt är inne, viltkött är både gott och klimatsmart, även om vi inte äter just vargen. – Riktiga karlar jagar sin egen mat.
Less blev jag när jag läste vad Björn Eriksson skrev. Betyget 4-1 i Karlssons favör stör mig inte alls, även om jag gillar att vinna. Däremot tycker jag det är skrämmande att en lanshövding inte kan uttrycka sig mer nyanserat. Hans ena kommentar var dock bra, den säger allt. ”Fördelen med att vara landshövding i Östergötland var att man slapp frågor kring vargjakten!” Jag kunde inte ha sagt det bättre, det är en klar fördel att Eriksson är landshövding i Östergötland! Men pass upp, du har redan revirhävdande varg i länet.
Det blev alltså 9-6 till Karlsson. Nu är det säkert någon som läser det här som säger, Gunnar är bara en dålig förlorare! Jag visst är jag det. Men förlorade jag verkligen debatten mot Karlsson? Jag ringde upp Fridolin och frågade vilket debattinlägg de läst av mig. Det visade sig vara en helt annan person som skrivit, visserligen från Jägareförbundet, men inte jag. Ja, se journalister. Nåja, vi lär nog mötas i någon ”riktig” debatt så småningom! Ny match, nya betyg!
Kerstin: Det som var mest tragiskt i debatten var att Liberg inte framstog som någon vargforskare utan det blev istället den rödhåriga genetikern, och hon ville även ha mer varg trots om vi skulle skicka hit 20 nya vargar. Sedan så förstår jag inte varför ingen drabbad människa fick vara med i pogramet. utan dom tar med Alhem och Hanne K, hur är deras verklighet?
Jens, jag har nog inte påstått annat än att det FÖREKOMMER att hundvalpar avlivas. Kan inte säga att det är vanligt, för någon undersökning har jag inte gjort, men det är säkerligen vanligare bland utställningsraser, än bland hundar som används som jakthundar. Hoppas jag inte förespeglat att det kan sägas vara vanligt förekommande, (beroende på hur man definierar vanligt dock).
Annars tycker jag det du skriver här verkligen är värt att beakta, för det är alldeles för mycket ”tyckande” som bygger på ”egen erfarenhet”, och som inte kan dokumenteras som annat än ”fallbeskrivningar”. Jag är säker inte helt oskyldig heller, även om jag så långt som möjligt, försöker bygga min uppfattning på de fakta som finns.
Samtidigt måste man vara medveten om att vissa fakta är färskvara, och kan förändras från ena dagen till den andra.
Debatterandet på TV4 tyckte jag ändå var ganska intressant. Visst var det många som ”gjorde bort sig” (undrar om vi menar samma personer Jens, kanske en då ;-) )
Det jag reagerade starkt på är att samer jämställdes med renägare – och så är det definitivt inte.
Så Kerstin, bara för att det förekommer, och dessutom förekommer hos dig, så är det ”vanligt”..? Jag har fött upp hundar så gott som hela mitt liv och aldrig varit med om det varken hemma eller på de kennlar jag arbetat, och känner inga uppfödare som jag känner till sysslar med det, men vet självkalrt att det förekommer – undantagsvis. Men, nu lämnar jag öppet för det som skall diskuteras här, ville bara påvisa att debatten styrs av egna personliga upplevelser och åsikter, och det är väl så viktigt, men inte trovärdigt som normgivande sanningar…
Sjukt dålig debatti TV4 idag, från båda sidor. Varför måste samma tokiga personer dyka upp i alla medier och inte tillföra något nytt, utan bara trampa omkring i träsket och skämma ut sig och de som de företräder???
Jens Högsander! Att jag tagit upp det faktum att hundvalpar avlivas har enbart att göra med diskussionerna kring avlivandet av vargvalpar redan i lyan. Etiken där, är inte annorlunda än etiken kring det faktum att en mängd valpar årligen avlivas av olika anledningar!
Jag VET vad jag talar om. Jag är ingen uppfödare, men kände mig tvingad att avliva 5 av 10 valpar eftersom tiken inte tog emot sin avkomma. Under nästan 2 veckor fick jag själv massera valparna på magen varannan timma dygnet runt så att du kunde kissa och bajsa, förutom att säkerställa att tiken lät dem dia. Att jag är en dålig uppfödare erkänner jag gärna, och jag kommer aldrig mer att ta valpar av någon av mina tikar. Jag har verkligen lärt mig min läxa! Men 5 valpar miste livet p g a mina dåliga kunskaper. Jag tror inte jag är ensam, och jag VET att andra avlivar valpar på helt andra grunder, och det vet du själv säkert också. Det är alltså inte fråga om sällsynta ”avvikelser” eller antaganden!
Det medför ändå att jag kan jämföra avlivningen av hundvalpar, med avlivning av vargvalpar. För mig är det för jävligt, vare sig det gäller hundar eller vargar, men det är ett val man ibland måste göra! Av praktiska, ekonomiska, eller av andra anledningar. Gillar man inte att ställas inför valet att avliva, dvs att döda ett djur – ja då ska man heller inte ta till sig ansvaret för ett.
Som djurägare av hundar, hästar, kor och även får, har jag även känt mig tvingad till en massa svåra beslut. Att föreslå avlivning av vargvalpar är ytterligare ett, men med tanke på alternativen, så är det ändå det lättaste.
Har du själv något alternativ som är bättre att föreslå Jens?
Kerstin, nu handlar inte frågan om hundvalpar som avlivas, men det faktum att du tar avvikelser och antaganden (hörsägen och uppgifter från berkanta) som norm och presenterar som fakta tycker jag är talande för hela debattens trovärdighet. Man kan alltså inte lita på någon eftersom sanningen bör anses vavra synnerligen subjektiv… Inte sällan? Jag vill nog påstå att det är ytterst sällan, men visst förekommer det – ytterst sällan… Inte desto mindre illa men avel med tam- och sällskapsdjur skall även vägas emot möjligheten för alla de uppfödda djuren att få ett hållbart och varaktigt hem som kan ge djuret ett värdigt liv och alla djuradopterare runt landet är sällan speciellt lämpliga hundägare…
Du har helt rätt i det du skriver Jan Bratt, och där har du också en av anledningarna till att jag själv ställer mig mycket tveksam till licensjakt på varg som den bestämdes i år av politiker och myndigheter.
Jägarna gjorde vad de hade tillstånd till, och den här tiden på året, är det nog inte alltid så lätt att skilja ungvargarna från de vuxna, i alla fall om de inte är avsevärt större.
Det som hände i Amungenreviret, där man först sköt ett av föräldradjuren, för att något senare, även skjuta det andra, så måste man ha förstått hur stor risken var att även det andra föräldradjuret skulle bli dödat. Det finns också indikationer på att man visste att det var just föräldradjuren man hade i såtet och sköt bort dom båda utan att tänka på vad konsekvenserna skulle bli för deras avkomma – eller om man vill vara riktigt elak – det var kanske just det man tänkte på?
Allt skedde dock helt lagligt – men hur etiskt?
Inte heller lätt för människor – som inte vet ett dugg om jakt – att förstå detta, och dom blir åter igen ”överbevisad” om att jägare inte har några känslor för djuren, utan bara är ute för att döda dom. En uppfattning som är långt ifrån verkligheten – i alla fall bland de jägare jag själv känner personligen, (med något enstaka undantag).
Kerstin, ko med kalv är betydligt lättare att bedöma, det klarar du också är jag säker på. Vargtiken är naturligtvis lite svårare att lokalisera bland flera vargar. Nu när vi hade vargjakt för första gången i modern tid hade det varit orimligt att tro att inga alfadjur skulle bli skjutna.
Jag är övertygad om att naturvårdsverket också räknat med att något/några alfadjur skjuts men gjort den bedömningen att stammen klarar detta.
Exakt Jan Bratt! Den oskrivna regeln gäller alltid, vad jag förstått. Man skjuter inte bort ett vuxet djur med åtföljande avkomman som är beroende av sin/sina föräldrar för att klara sig. Den inställningen är jag ganska övertygad om att de absolut flesta jägare har.
Varför gör man då detta när det gäller vargar?
Kan du ge mig en trovärdig förklaring?
Kerstin, I de allra flesta lag har man för det mesta skjutit färdigt de vuxna redan i nov/dec, sedan är det ofta man ”sparar” ko med kalv till hundföraren som ev kan skjuta kalven senare för hunden. Jag har jagat i några län och jaktlag, och på alla ställen jag varit gäller en nu för tiden oskriven regel att aldrig skjuta bort kon före kalven, Men naturligtvis kan du ha lite rätt, det kan ju finnas ställen där man struntar i sådant, men jag har inte stött på detta.
Lycka till i TV ikväll!
Jan Bratt, det är nog lite olika med det. I Stockholm län var vuxna tillåtna t o m 6 januari, och det finns ju andra ställen där det tycks vara tillåtet att skjuta vuxna älgar hela januari. För vissa älgskötselområden så pågår älgjakten även under februari och jag tror inte den är begränsad till enbart kalv då – MEN jag kan ha fel där.
Alla som jagar kan skadeskjuta,MEN på vargjakten var det för dåligt skytte,enligt mitt sätt att se som bara jagat i 40 år, att det är -20 grader är ingen ursäkt..
Le på rakryggad för i det fallet så vart det ett onödigt lidande när man blev sinkad i eftersöket.
Har du katt?
@Rakryggad.
Även skidskyttarna bommar trotts att de tränar skytte dagligen, dessutom stillastående mål på samma avstånd om och om igen..
Väl medveten om att andningen och pulsen ställer till problem men det är väl just detta de tränar? Svårt att se att det blir lättare om man står stilla x antal timmar i -20grader, plus att målet är litet, rörligt och avståndet varierar. Det mesta skyttet kräver mental styrka, så lägg till den offentliga faktorn och uppståndelsen till detta så kan kanske du också förstå att det inte var en lätt situation som landets jägare hamnade i.
Förlåt att jag ler:o)
Det är alltså LÄNSSTYRELSEN som är orsak till detta vidriga djurplågeriet och inte JÄGAREN, personen med fingret på avtryckaren?
Kerstin, Var skjuter man bort kon från kalven i januari, har aldrig hört detta förut, däremot skjuts en del kalvar i januari, en del har så lång jakttid.
Fredrik, att plocka bort valpar från vargpar som är mer inavlade än andra är bara ett alternativ till att ha licensjakt på ”vilka vargar som helst”, och för att hålla stammen nere på runt 210 individer tills en utvärdering görs 2012. Lyckas man då beräkna hur många vargar som behövs, för att hålla stammen långsiktigt livskraftig, så kan strategierna för att hålla vargantalet på överenskommet antal individer kanske bli annorlunda.
Om du tittar på mitt räkneexempel tidigare, så kan det kanske t o m bli billigare att döda valparna i lyan, än ha en ”strikt kontrollerad jakt” under 6-7 veckor, som riksdagen har bestämt.
Som jag sagt tidigare, så anser jag själv att det bästa alternativet att hålla stammen nere antalsmässigt, att skydda genetiskt värdefulla individer och att få bort besvärliga individer är skyddsjakt på speciella individer, eller kanske t o m hela flockar. Skyddsjakt som får bedrivas av jägare med jakträtt (även inbjudna) i de ”drabbade” områdena, och – för all del – skytten kan för min del gärna få behålla skinnet.
Jag har svårt att se någon logik i att skjuta bort vargar som inte har varit till något som helst besvär för dem som bor i området. Skjuts fel djur, så är risken istället stor att man får bekymmer, som man inte hade tidigare.
Du får gärna vidareutveckla det där med ”fel signaler”, om jakten förbehålls dom områden som har besvärliga individer. Att döda valpar i lyorna, riskerar att uppfattas som oetiskt av många, men tittar man på etiken kring andra alternativ, så blir det knappast mer etiskt att skjuta bort föräldrar från ännu ej fullärda ungvargar. Jag ser det som lika oetiskt som att skjuta bort kon från kalven i januari. Kalven kan klara sig om väderförhållandena är gynnsamma för den och om den kan gå ihop med andra vuxna, men det blir betydligt tuffare för den. Exakt detsamma gäller ungvargar på 7-8 månader utan föräldrar.
Kerstin: Att döda valpar är kanske inte hållbart i längden. Alltså, det kommer att bli väldigt dyrt. Idag är det kanske en lösning men säg att man ska höja målet från 210 till 500 eller 800. Det blir väldigt många valpar som måste plockas bort för att hålla en nivå på 500 djur. Skulle vi istället minska antalet vargar till 80, ja då kanske dödande av valpar skulle vara den effektivast. Det kanske då räckte med besök till 3 varglyor. Dessutom skickar det enligt mig helt fel signaler till de som lever med varg vilket också en del forskare redan påpekat.
Rakryggad: Eftersom du alltid har din egen fakta så kan jag ge dig en riktig fakta.
Vargen i Dalarna blev olyckligt skadasjuten, och när dom började eftersöket så ville LÄNSTYRELSEN avbryta den eftersom dom ville ”frisk” förklara den. Men jägarna var envis och ringde runt till polis och andra myndigheter och fick godkänt att fullföjla eftersökte.
Nu hade det gått många timmar och eftersöket var tvungen att avslutas eftersom det blev mörkt. Om nu inte jägarna hade sinkats så hade det gått snabbt att få ihjäl vargen.
Alltså det förbannade djurplågeriet förlängdes av en som jobbar med vargar? Varför?
Jens igen! Det är fråga om att avliva valpar från EN DEL AV de föräldrar som är de mest inavlade, inte alla valpar.
Själv tycker jag det vore bättre om man koncentrerade sig på vargar som är ”besvärliga”, och kanske har lite mindre strikta regler när skyddsjakt beviljas. På så sätt skulle man kunna hålla stammen på lämplig nivå, ta bort besvärliga individer, och samtidigt försöka undvika att mindre inavlade individer sköts bort.
Det är licensjakten, där vilka vargar som helst kan skjutas, som jag motsätter mig – inget annat.
Jens Högsander! Jag är inte uppfödare av hundar, men som exempel på fel färg, så finns det uppfödare av boxer som avlivar vita valpar eftersom dessa inte går att registrera. Åtminstone tidigare, var det samma sak med vita schäfrar. Valpar med missbildningar som inte på något sätt är livshotande, eller ens behöver åtgärdas, avlivas också. Exemplet med de leveransklara valparna fick jag av en bekant som var förtvivlad över att hon inte ens fick möjligheten att ta hand om en av dom på foder.
Inget av detta är något jag förordar, eller tycker är acceptabelt. Kanske speciellt med tanke på att en massa människor importerar gatuhundar från andra länder med ibland skador/sjukdomar som behöver livslång behandling. Valparna som avlivas här, skulle med all säkerhet kunna få bra hem, bara de tilläts leva. Vi har dessutom en massa hundar här i Sverige som skulle behöva nya hem – så varför importera ”offer”?
När det gäller vargarna, så har regeringen beslutat att stammen ska begränsas till max 210 individer. För att komma dit, finns det många vägar att gå. En av dessa är att avliva valpar i lyan.
Då plötsligt blir etikfrågan väldigt påtaglig. Att en eller båda föräldrarna skjuts bort från ännu inte fullärda ungvargar vid licensjakt, tycks inte vara lika aktuellt att ifrågasätta. Det har jag ett ord för, och det är hyckleri.
Även en älgkalv kan klara sig, om kon skjuts bort i januari, och ändå ses de inte som etiskt att kon skjuts före kalven. Hur kommer det sig?
Jag har ännu inte fått något svar ifrån Gunnar på min fråga: Vad är det man vinner på att döda vargarna först när de vuxit upp.
Med tanke på det svar jag fått i en liknande fråga, misstänker jag att svaret blir detsamma, men jag skulle önska att det inte är bara för att fler ska få tillfälle att skjuta varg, och kanske få sig ett vargskinn som trofé.
Dödandet av djuret, och att få en trofé är INTE mina idéer om att jakt i HUVUDSAK handlar om, men naturligtvis kan jag ha helt fel där.
Och om jag inte har fel (vilket ju händer…), så skulle ett avlivande av vargungar i lyan innebära att stammen inte överhuvudtaget utvecklas, på gott och ont, vilket försvårar och inskränker möjligheterna för naturlig reproduktion och utvidgande av stammen. Och då skulle den vilda vargen inte ha en chans att med rättvisa betraktas som ett ”vilt djur” utan som något vi bara ”håller vid liv”…
Tycker att misstagen och den beklämmande nonchalansen och bristande respekten som visar sig i historien du (Gunnar) skriver om hela tiden upprepar sig i kommentarerna på denna sida… jag är inne och läser ungefär varannan dag och förvånas över hur aktiva och intensiva vissa personer är utan att komma framåt överhuvudtaget. Och att åsikter, spekulationer och känslomässiga utspel får ersätta fakta är ju en fara inte bara för debatten i fråga, utan för hela respekten och trovärdigheten hos oss alla…
Finns ett utmärkt exempel, Kerstin, Du påstår att hundvalpar som är av ”fel färg” och/eller inte säljs vid 8 veckor inte sällan avlivas… Varifrån får du de uppgifterna? Att det förekommer vet vi, och det är lika förjävligt varje gång, men varför ta undantag och avvikelser som norm och absolut sanning? Det måste ju skada den ”riktiga” sanningen, där ”inte sällan” torde anses vara ganska ofta, och det är absolut INTE sanningen…
Och med ett begränsat intresse i vad personen egentligen skriver, så har jag insett att ”Rakryggad” sannolikt har en illa dold agenda att bara vara till besvär och visar, återigen, att rakryggad är det sista man kan säga om personen ifråga…
Och bilden, vad i hela friden kan vara så upprörande? Det är väl en ganska unik bild och med tanke på det klimat som råder i debatten så är den väl lite ”mjukgörande”..?
Som ett förtydligande till Erik, och kanske fler, så kan jag berätta att köttet från djuren i Afrika togs aldrig tillvara, till t ex bybor i området. (Går ju att torka om det är problem med förvaringen). Det lämnades på plats för rovdjur att äta. Det var BARA troféerna som horn (inklusive pannben ibland) och betar, som samlades in.
Annars har jag inget speciellt att säga om troféer som horn från älg och rådjur här hemma, så länge djuret inte dödas i huvudsak för sina hornkronor. Själv förstår jag som sagt inte vitsen med troféer, men jag accepterar att det förekommer – med vissa undantag. Bilderna från Afrika, och med kunskapen om att inget – bara troféerna togs tillvara, gjorde både mig och min sambo mycket illa berörda – men det är ju vårt problem. Några olagligheter var det aldrig fråga om.
Erik, jag ser det som en möjlighet av fler att välja. Ser du själv något som är mer negativt med att döda vargungar i lyan, än att döda hundvalpar som inte passar in i avelsplaneringen? Själv kan jag acceptera båda exemplen.
Kerstin, vad man gör med sina troféer är väl upp till var och en? Troféer ska väl tas till vara de med likväl som du skulle göra en pälsmössa av ett rävskinn. Om det nu är så hemskt att din lilla pinntjur hänger och samlar damm så får du väl plocka ner den och ge den till din dotter så hon kan snida smycken eller vad hon nu ville göra…Jag tycker det däremot är konstigt att en sådan dam som du själv med med mål i mun lät sig övertalas.
Jag orkar tyvärr inte läsa allt du skriver eftersom jag anser att det är svammel av den högre skolan så jag skummar tyvärr igenom dina inlägg lite för fort ibland men har jag fattat det rätt att du Kerstin, går på Bjärwalls linje och anser att vargvalparna borde avlivas i lyan?
När jag nu ändå är på gång, så kan jag väl passa på att kommentera det du skrev 18:18 också.
Kunskap om var lyor kan finnas, behöver ju inte nödvändigtvis var sådant som kommer från t ex länsstyrelsens spårningar och märkta vargar i området. För en som vistas mycket i markerna, och har kunskap om varg, så tror jag inte det är så svårt att lista ut vilka platser som är lämpliga, och vilka som är olämpliga för valpning.
Sedan undrar jag när vi får svar på de tre frågorna du ställde? Det borde väl vara klart vid det här laget vem som blev vinnare, eftersom du själv aldrig kom iväg på ”björnmötet”. Själv är jag också intresserad av att veta vad du har för svar att ge Fredrik, m a av mitt ”påstående” 15/1 kl 18:52 att vargarna vanligtvis lämnar föräldrarna innan nästa kull föds. På SJF står det något som man uppfatta som att de är kvar tills de blir könsmogna, vilket inte alltid verkar stämma med verkligheten.
Gunnar! Du skriver: ”Din sista fråga förvånar mig. Du kallar ju dig själv för jägare. Borde vi slå ihjäl älgkalvar också, så att vi slipper jaga dem? Varför jagar du?”
Jag jagar till stor del för köttet, men jag jagar också för att det inte finns några andra än människorna för tillfället, som beskatta de växande stammarna av t ex klövvilt. Det är ju dock lite skillnad på stammar på mer än 100 000 djur, och runt 200.
Jag ska erkänna att jag väldigt sällan själv har bössan med mig, utan är mer behjälplig vid jakterna med mina hundar. Det här med trofé har jag aldrig förstått mig på, och hornen på min första älg, en liten pinntjur, hade jag tänk min dotter skulle få att göra smycken av. Blev dock övertalad att få dem uppmonterade på en sköld, och där hänger de nu och samlar damm – till vilken nytta?
Jag har en bekant som då och då jagar i Afrika. Jag har sett – i mina ögon makabra bilden – där han sitter som på en tron med en massa troféer efter några veckors jakt, samlade runt omkring sig.
Kanske det är det som är ”felet” hos mig? Jag ser inget vettigt samband mellan att samla troféer och den jakt som människan alltid har bedrivit för sitt eget uppehälle.
När det gäller varg, så äter vi i Sverige inte kött från hunddjur, och vill jag ha en varm mössa, så kan jag köpa en i syntetpäls eller kanske göra en av någon fin räv som sambon skjutit.
Som jämförelse kan jag väl säga att jag inte skulle ha något emot en varm björnfäll (utan skalle) ligga på framför en sprakande brasa. Jag skull aldrig själv ha skjutit den, för så bra skytt är jag inte, men björnstammen är nu så pass stor att den måste beskattas, och då bör man också ta tillvara vad man kan av den.
Gunnar, jag talar enbart om mindre avelsvärda TIKAR, och då menar jag tikar som etablerat revir tillsammans med en hane. Det är ju inte alla valpar i alla revir som ska tas bort, för att hålla stammen på runt 210 vargar, och för att komma upp i det antal vargar som tilläts skjutas i år, så kanske det skulle räcka med att märka 12-15 revirhävdande tikar, om man räknar med att max 50% av dom får valpar under en säsong. Det skulle – med dina siffror – då röra sig om så där en 360000-600000 kr.
Talade man inte om så där en 4 miljoner kr som beräknad kostnad för den jakt som bedrevs i år? Nu tror jag inte det blir så mycket, eftersom jakten var avklarad på ett par dagar, men så behöver det inte bli nästa år om det är brist på snö.
Gör man selektionen av tikar efter ålder, och att de verkligen kan få ungar (inga reproduktionsproblem hos tik eller hane), så kan man undvika en del onödiga kostnader också.
I år, liksom kommande år, så kommer också ett antal vargar som ställer till med oacceptabelt mycket problem, behöva tas bort genom skyddsjakt. Där kan man också reglera det antal vargar som skjuts, genom att reglera antalet tillstånd för skyddsjakt.
Jag ställer åter den frågan jag inte fått svar på: Vad är det man vinner på att döda vargarna först när de vuxit upp, dvs licensjakt där vilka vargar som helst kan skjutas och också riskera att bli skadskjutna?
Ditt senare inlägg svarar jag på separat.
”Din sista fråga förvånar mig. Du kallar ju dig själv för jägare. Borde vi slå ihjäl älgkalvar också, så att vi slipper jaga dem? Varför jagar du?”
Det är alltså NÖJET med dödandet av vargen som är drivkraften, det som gör att du föredrar något som riskerar att påföra djuret som ska dödas mer lidande än som egentligen är nödvändigt?
Det är väl den enda konklusionen som man kan dra av ditt svar till Kerstin?
Sven: Skulle du även få samma ”problem” eller va det nu är du fiskar efter, om man skötte dödandet på ett ”inte jägarmässigt sätt”?
”Kerstin, varje märkt varg kostar 30 000-40 000 kronor”
Och slänger vi ut några tusinlappar till så får vi även den märkte och bedövade vargen transporterat från renbeteslandet ner till den civiliserade delen av landet.
Men, hmmmmmmm, tänke tänke
Va var det nu att Liberg sade det skulle kosta att flytta en varg. Jag har för mig att det var helt andra belopp. Någon som inte talar sanning?
Kerstin igen. Jag har bara haft kännedom om en enda lya på alla år, den på bilden. Faststän jag skött vargtelefonerna i flera år har vi kommit överens om att jag inte vill/bör ha tillgång till uppgifterna under yngeltid. Helt enkelt för att slippa diskussion om vad jag, eventullet skulle, i värsta fall, kanske, utan anledning, för säkerhets skull, av misstag, på flit kan göra med uppgifterna.
Kerstin, varje märkt varg kostar 30 000-40 000 kronor, kanske mer! Inte tror du väl på allvar att det skulle vara lösningen att märka alla ”icke” värdefulla vargar. Dessutom går sändare sönder i ett och vargar dör av olika anledningar. Hur mycket får vargar kosta?
Din sista fråga förvånar mig. Du kallar ju dig själv för jägare. Borde vi slå ihjäl älgkalvar också, så att vi slipper jaga dem? Varför jagar du?
Anders T, om jag kunde vända debatten skulle jag göra det. Men det är inte jag som sätter journalisternas agenda.
Men du kan vara säker, utplanteringsfrågan kommer att få sin lösning. Arbetet har redan inletts, även om vissa vill påskina att inget görs.
Genom att märka de – ur genetisk synpunkt – minst avelsvärda vargtikarna, så blir det nog inte vare sig så dyrbart eller svårt att hitta eventuella lyor. Jag tror du själv är ganska kunnig om var lyorna i vissa revir finns Gunnar.
Hur många vet föresten av att 100-tals, kanske tusentals hundvalpar avlivas årligen?
Anledningen kan vara fel färg, fel kön, eller något annat fel. Lyckas man inte sälja sina 8 veckors valpar, så händer det inte så sällan att även dessa avlivas. Hur många har det klart för sig, och var finns etiken där?
Vad är egentligen mest etiskt? Att döda valparna i lyan, eller vänta tills de har växt upp, och då jaga dom och samtidigt riskera att de blir skadskjutna och inte hittas? Vad är det egentligen man vinner på det sistnämnda Gunnar?
Rakryggad: Vet du varför det tog tid att spåra och avliva vargen i dalarna som blev skadeskjuten?
Gunnar och Co: Ni kan väl andå försöka vända debatten och få frågan till hur man bevarar vargstammen, stödja forskarna om bäraktigt antal, nya gener genom inplantering. Ni fokuserar allt på ”skjuta eller inte skjuta, varg eller ingen varg” och sedan när allt detta är på plats är det väl inget problem med att vinna gehör för jakt ? Men det verkar finnas noll intresse, jaga vill ni men politikerna får lösa utplanteringsfrågan och nya gener. Vargen tar för många älgar helt enkelt och det kan inte accepteras av jägarna.
Nej där har du helt klart ett stort poäng Gunnar!!!
Det jag pratar om är att döda djur på ett säkert och smärtlöst sätt, medan det du och dit förbund förslår och jobbar för, innebär ökad risk för att skadade djur får springa i timmar och dagar efter att ha bli skadeskjutna, alltså ett förbannat djurplågeri!
Om jakt är så mycket bättre, så kör aldrig till veterinären för avlivning av din hund eller katt.
Låt jägarna sköta detta under jägarmässiga förhållanden, med djuret springandes i full fart och påskjuten på lång håll, och gärna av någon nybörjare.
Jan du har helt rätt i ditt svar. Det Rakryggad föreslår har inget med jakt att göra. Dessutom skulle jag vilja se noten på ”valpavlivningen”. Hur många mandagar tror ni det skulle gå åt till att hitta en lya? Speciellt som nästan hälften av alla vargpar inte har några valpar.
Om det bara handlar om säkert skott eller avlivande så är ju att skjuta älg från bil säkert eller björn på åtel. Nu tillåter vår jaktlagstiftning inte detta. Jag har inte mandat att svara för SJF men har svårt att tro att SJF kommer att verka för en förändring.
Men varför inte dra ut valparna från lyan och skjuta på dom på avstånd? Jägarmässiga förhållanden, som att skjuta rävungar i augusti, eller dovhjort i Augusta Vilthägn eller vart ni nu gör sånt.
Vi kan väl, du och jag, vare eniga om att detta, att döda vargarna direkt i lyan eller skjuta dessa på avstånd när de är så små, minimerar risken för att det skiter sig och att det blir djur med avskjutna ben som springer i timmer eller som vid aktuella vargjakten i dagar, innan de hinnas upp och avlivas.
Varför vill ni INTE minimera risken för att vargarna utsätts för ett enormt lidande?
Det är svårt att tro att de gamla metoderna att rensa lyorna finge gehör här i Sverige igen. I princip all jakt eller störningar under känsliga yngelperioder är ju förbjudet idag. Om tidningarna publicerade bilder på dödade valpar skulle det säkert skapa mer uppmärksamhet än vargjakten.
Rakryggad, det är okey att just du tycker att det var virrigt.
Vad gäller järvstammens förvaltning i Norge är du dåligt påläst. De har en stor licensjakt, precis om vår vargjakt. Om inte tillräckligt många järvar skjuts under licensjakten tar statens naturuppsyn över och skjuter resten, eller avlivar ungar i lyan. Licensjakt är förstahands alternativet. De tilldelade järvarna skall fällas, precis som med vargarna i Sverige.
Varför vill du inte döda vargunger?
I Norge är det en uppskattad sätt att förvalta Jervstamen, och man undgår ju helt den oetiska hets ni bedrev vid årets slakt med många skadeskjutningar och flera påskjutningar.
Förlåt att jag sån går vid sidan om blogginlägget, men det var ett av dina absolut sämsta och mest virriga jag läst till nu.
Det är jag som frågar dig vad du vill bevisa med bilden och medföljande text? Om det är så att du tycker bilden är fin,(hade varit finare utan dig), och gillar att gulla med vargungar så gör det för all del, din och SJF:s trovärdighet höjs knappast av det om det skulle vara orsaken. Bespara oss onödiga och låga kommentarer.
Men Gunnar, det kan väl inte ha gått dig förbi, hur just den här bilden har diskuterats på olika håll? Det är ju inte första gången den visas. Finns många mer eller mindre galna analyser kring vad den ”betyder”.
Själv tycker jag bilden är trevlig som den är – och jag upprepar – den grå luvan/mössan tycker jag verkar skön å mysig – t o m gullig!
M, varför frågar du? Jag tycker att det är en fin bild.
Ref. bild…vad är det du vill visa med detta.???
Ha, ha! Du får grunna på den frågan Jan! Jag tänker inte komma med något svar.
Fast den där grå luvan va ganska gullig!
Undrar vem Kerstin tycker är sötast G.G eller valpen?
I saklighet och framställan slår du Mikael Karlsson med hästlängder! Bara ett bevis på att personliga åsikter fick ligga till grund för dessa ”experters” bedömningar.