Midvintersnön ligger djup…

Nästan hela Sverige har nu ett ordentligt snötäcke. Här i Uppland går rådjuren med snö upp på magen, och det verkar som om det blir mer snö. Det är med andra ord viktigt att nu verkligen regelbundet se över foderplatserna, så att det finns foder kvar som kan nås av viltet. När det är mycket snö kan man också hjälpa till genom att ploga upp vägar för viltet till och från foderplatserna. Det är annars lätt hänt att djuren utnyttjar plogade vägar för att röra sig, med ökade risker för viltolyckor som följd.

Tänk också på att utfodra så att klövviltet har uppsikt över omgivningarna. Lodjur lägger sig gärna på lur nära utfodringsplatserna, och man bör alltså utfodra så att rådjuren kan hålla uppsikt över omgivningarna såväl på vägen till och från foderplatsen som medan de äter. Jag har till och med hört från trovärdiga källor att uppländska lodjur ligger ovanpå ensilagebalarna och väntar på rådjuren… Skulle vi nu få skare så kommer även räven att kunna ta rådjur, som lätt sjunker igenom snön medan räven springer ovanpå.

Småfåglar uppskattar talg, här direkt ifrån ett vildsvinsskinn.   Foto © Fredrik Widemo

För småfåglar och fälthöns är det istället viktigt att mata i direkt anslutning till skydd. Fågelbord och foderautomater bör sitta i direkt anslutning till risiga buskar, där fåglarna kan finna skydd. När fåglarna känner sig säkra tillbringar de också mer tid med att faktiskt äta, istället för att spana efter predatorer på foderplatsen.

Jag får ofta frågan om man verkligen behöver utfodra viltet? Våra inhemska viltarter är förstås anpassade till vårt klimat, och någon större risk för att en art helt slås ut finns knappast eller åtminstone sällan. Däremot kan många individer komma att dö under en sträng vinter, och genom stödutfodring kan man ”kapa” de värsta dalarna i de naturliga populationssvängningarna och minska lidandet för de individer som annars skulle svälta. Stödutfodring gör dessutom att viltet är i bättre kondition när våren och reproduktionstiden kommer. Fälthöns och rådjur tillhör de mest utsatta arterna.

I takt med att vi går mot ett mildare klimat är det möjligt att vi inte längre kommer att behöva gynna samma arter längre. Samtidigt sprider sig dock arter med mer sydliga anpassningar norrut, och fåglar som tidigare flyttade försöker övervintra. Ett exempel på detta är koltrasten. Normalt flyttar de flesta koltrastarna, men på senare år har allt fler försökt övervintra i södra Sverige. I år hade vi en mild höst med mycket rönnbär, vilket gjorde att många trastar stannade även i mellersta Sverige. Blir det sedan kallt och sammanhängande snötäcke över stora områden kan sådana arter få problem. Det ser onekligen exotiskt ut med koltrastar som susar runt bland snötyngda träd, men här kan du göra en viktig insats! Äpplen och frukt uppskattas, och havregryn indränkta med rapsolja eller liknande funkar också bra.

Du kan ladda ner mer information om stödutfodring här.