Medvind för jägarna, motvind för veganerna…

Sitter i snöyran och förbannar att jag inte kommer ut i spårsnön förrän imorgon men gläds ändå åt min senaste trendspaning. Samhället där utanför börjar äntligen inse hur etisk och klimatsmart jakten kan vara samtidigt som det börjar gå tungt för veganismen och lightveganerna, vegetarianerna, i klimatdebatten och den etiska diskussionen. Nu behöver det egentligen inte vara något motsatsförhållande emellan jägare och veganer, men av tradition har man haft svårt att skilja på tamdjursskötsel och jakt, det kanske är dags nu? Det första tecknet på detta tycker jag själv var vissa djurrättsföreträdares kommentarer till ”grisskandalen” härom veckan. Flera föreslog faktiskt vildsvinsskinka till jul…

Nåväl, min trendspaning baseras främst på två debattinlägg från den senaste veckan, dels bloggen här:

http://traditionochfason.wordpress.com/2009/12/05/inte-sa-bra-med-tamdjur-battre-med-vilt/

och sedan också raderna från Mats-Eric Nilsson, matskribent och nyhetsjournalist på SvD, som skriver ”märkligt nog tycks köttet ha vunnit den moraliska striden mot vegetarianismen. Man talar om ekologiskt kött och etisk köttproduktion. Och kanske mest häpnadsväckande; det är jägarna som är de nya djurvännerna. Man jagar för djurens skull, för jakt är inte död. Det är viltvård”.

Helt klart är det mer klimatsmart att äta en älg än en växthusodlad gurka eller sojaprotein från sydamerika och helt klart är det också så att jakt medför minimalt med lidande. Allt vi gör här i världen medför lidande för djur och natur på något sätt men just jakten torde stå för en mycket liten del.

Jägareförbundet har trummat ut detta budskap i något år nu och jag tror faktiskt det börjar ge resultat. Vi bildades för snart 180 år sedan som en ren naturvårdsorganisation och ingenting är annorlunda idag. Vi vårdar det vilda och dess natur även om många ännu har svårt att förstå hur död kan vara att vårda. För mig är det dock självklart och det får jag säkert anledning att återkomma till i nya bloggar.

Hur som helst så tycker jag att vi jägare med rak rygg och en känsla av medvind  kan ställa fram vårt hemskjutna vilt på årets julbord. Själv kör jag skinka och revbensspjäll från vildsvin, gravad älg, viltprinskorv, hjortkorv, sälkorv, marinerade andbröst och en hjortpaté. Även om jag inte kokar min egen julsnaps så tänkte jag i samma anda krydda med gran och kummin samt prova mina vänner mårdhundsspecialisterna i vårt grannland i östers egna snapskrydda, bär från en orrkräva.