varför vill alla tro på dåliga nyheter?

Tillbringade gårdagen borta i Haparanda med att utbilda folk i föreningskunskap och viltvårdsområdesstadgar. Otroligt att över 20 personer tog en solig lördag i april till detta! Vad jag inte förstår riktigt är varför man har så lätt att sprida rykten om elände och att såna rykten sedan alltid lever kvar medan goda nyheter har mycket svårare att nå ut!? Just i det här fallet är det viltvårdsområdenas vara eller inte vara. Några tycker att dom ska bort och deras argument, hur ogrundade de än är, blir snabbt en ”sanning” för många. Att sedan andra med god insikt i juridik säger att läget är lugnt verkar väldigt sällan nå hela vägen ut. Jag undrar varför vi människor är på det här viset – alltid redo att tro det värsta men vara misstrogna mot det som verkar positivt. Till och med världsekonomin tror jag drabbas av detta fenomen! Själv försöker jag medvetet göra tvärtom! En nyhet som är positiv tror jag på tills den är motbevisad, dåliga nyheter får passera tills någon verkligen har bevis för att det stämmer. Prova själv någon vecka, jag lovar att man mår bättre! För att återgå till starten, jag är övertygad om att viltvårdsområdet är en bra organisation som kommer att bestå, får se hur många som tror det samma!