Man litar på myndigheterna när det passar!
Så är då i princip denna säsongs älgjakt över. Sista dagen blev en grå och blöt tillställning med en del älgkontakter men själv gick jag i ganska tomma områden. Året har varit positivt med betydligt mer kalv än tidigare år och inte lika dåligt med älg som många grannlag rapporterar om. Naturligtvis leder det här till diskussioner inom jaktlaget. Hur mycket har vi i tilldelning? Ska vi sluta innan vi har fyllt kvoten av vuxna? Varför det, vi har ju fått en licens av Länsstyrelsen! Grannlagen skjuter ju hela sin tilldelningen, varför ska vi spara??
Känns det igen från andra håll? Vad jag funderar över är hur man tänker i jaktlagen. Först sitter man på möten under vårvintern och funderar över hur mycket älg man borde skjuta för att balansera stammen på den nivå man anser är lämplig. Sen anser markägarföreträdarna i samrådet att det borde tilldelas mer älg ”för att ge jaktlagen handlingsutrymme” vilket också Länsstyrelsen beslutar. När sen jakten inleds och det visar sig att det inte fanns så väldigt mycket älg så kan man naturligtvis tycka att det är självklart att den tilldelning man själv ansåg var lämplig under våren ska styra avskjutningen under hösten. Men då verkar det som om myndigheterna i form av Länsstyrelsen plötsligt har fått en betydligt bättre koll på älgstammen än de jägare som jagar på markerna (vilket i det här området är det samma som markägare). På annat sätt kan man väl inte tolka det faktum att man jagar med utgångspunkt i den licens man fått och inte hur älgstammen ser ut i skogen!? Problemet är nog att många fortfarande anser att licensen är ett mål som ska uppnås när den i själva verket har blivit ett maxtak som det inte är tänkt att speciellt många jaktlag ska nå upp till. Man övertilldelar älgar och hänvisar till jägarnas ansvar att sluta i tid, vilket i princip är det samma som att säga att på myndighetsnivå har vi ingen koll klara er själva! Men då måste också budskapet bli klarare hur jaktlagen ska se på sin licenstilldelning. I alla andra sammanhang klagas det ofta över myndigheternas dåliga verklighetsförankring och att det är på gräsrotsnivå man har bästa kunskapen att besluta om hur det ska vara. Det gäller både jaktfrågor och i princip vilka andra frågor som helst. Oavsett om detta stämmer eller inte så har man i denna fråga faktiskt möjligt att ta helt egna beslut! Men just i denna fråga så frånsäger man sig istället sitt ansvar och sitt kunnande och säger att ”har vi fått så här mycket älg i tilldelning så måste det ju vara möjligt att kunna skjuta så många”. Ska vi slippa alltför kraftiga kast i älgtillgången uppåt och nedåt så måste jaktlagen själva och i samråd med grannarna besluta vad som är rätt nivå på avskjutningen. Inte stirra på några papper utan analysera vad man ser i skogen! Nu hoppas jag på att snön väntar ett tag till i kusten så att norrbottenspetsen får sig några jaktdagar till också!
