Jägarbloggen

Viltvård för 2,1 miljard

Foto Magnus Rydholm

Foto Magnus Rydholm

 

Vet du hur många dagar jägarkåren lägger på viltvård varje år?
Svaret är cirka 3 miljoner. Man har räknat ut att de 300 000 jägarna i snitt lägger cirka tio dagar varje år på viltvård. Nu är det inte hela åttatimmarsdagar vi pratar om utan några timmar per tillfälle.

Som jägare tänker vi kanske inte på de timmar vi sätter ut saltstenar, ser till att det finns skydd längs åkerkanterna, pysslar med viltåkern, planterar några lövträd, ser till att det finns en vattenspegel vid naturkällan, sätter upp knipholkar vid sjön, sätter ut minkfällor och så vidare. Men alla dessa åtgärder gynnar den biologiska mångfalden. Vårt incitament – som jägare – är kanske det hjälpa det jaktbara viltet, men åtgärderna gynnar också insekter, växter och fåglar. Har du tänkt på att jägarnas viltvård troligtvis är bland de största satsningarna som görs för biologisk mångfald i landet?
Uppmärksammas vi för detta? Är det någon jägare som fått något pris eller utmärkelse? Knappast.
Detta arbete oerhört betydelsefullt. Problemet är att väldigt få i samhället ser eller förstår vad vi gör.

Låt mig exemplifiera med ett enkelt räkneexempel, eftersom vi själva sällan kvantifierar vårt arbete.  3 miljoner dagar x 2,5 timmar = 7,5 miljoner timmar som ägnas åt viltvård.
Skulle staten göra samma insats skulle de tvingas anställa cirka 4 100 människor på heltid för att klara av uppdraget (7,5 miljoner timmar/ årsarbetstid 1800 timmar = 4 166).
Om varje person av dessa 4 100 människor har en total kostnad på 400 000 kronor, för lön inklusive skatter och sociala avgifter, får vi fram en summa på vad vår viltvård är värd. Summan blir hela 1,64 miljarder kronor.
Jägarna i Sverige ägnar fritid för 1,64 miljarder kronor för att göra viltvård, biotopvård och naturvård. Då har jag inte räknat med de 500 miljoner kronorna vi lägger på foder och andra viltvårdande insatser.
Jägarnas viltvård är med andra ord värd cirka 2,1 miljarder för samhället eftersom den gynnar den biologiska mångfalden.
Vi jägare måste bli bättre att beskriva vad vi gör och vad detta betyder. Jag är nämligen övertygad om att allmänheten inser att jakt är bra för såväl naturen som samhället – bara de får höra argumenten.

, , ,

13 svar till Viltvård för 2,1 miljard

  1. Mats S Johansson 2015-12-18 kl. 18:31 #

    Per Bengtson

    Hade varstammen GYBS då?

    God Jul och Gott Nytt År Magnus och resten på SJF.

    Ni gör ett jättejobb när det gäller att försvara den senska biologiska mångfalden mot krafter som styrs av, ja vad styrs de av tro… ?

    Tack!

  2. Magnus Rydholm 2015-12-18 kl. 18:02 #

    Per. Vi ska inte hålla på att bråka om detaljer. För mig är det viktigt att jakten ses för allt den gör. Både dåliga och bra saker. Tyvärr lyfts oftast de dåliga fram i media.
    Den internationella viltforskarkonferensen i Japan i somras pekade nästan enhälligt ut invasiva arter som det största hotet mot biologisk mångfald. Det finns säkert andra som har en annan agenda.

    Passar också på att önska alla som kommenterar bloggen en God Jul. Ämnar slå ihop datorn ikväll för en välbehövlig ledighet.

  3. Per Bengtson 2015-12-18 kl. 17:55 #

    Mats S Johansson, det finns domslut där omfattningen av vargjakten berörs från både förvaltningsrätt och kammarrätt (angående licensjakten på varg 2013 och 2014).

    Magnus, jag är helt enig om att alla insatser som görs av individer och organisationer för att värna miljön och biodiversitet är bra, inklusive jägarnas. Däremot är jag lite allergisk mot att man sätter monetära värden på det eftersom det antyder att det finns en marknad, öppnar för diskussioner om att pengarna kan användas på bättre sätt, sänder ut signaler om att naturvård är extremt dyrt och kanske samhällsekonomiskt olönsamt, osv. Om man vill kvantifiera insatserna tycker jag personligen att det är bättre att tala om vad och hur mycket man gjort och inte falla för frestelsen att sätta monetära värden på det. Förhoppningsvis kan de flesta se samhällsnyttan med själva insatsen, utan att det sätts en fiktiv kostnad på den. Men det är bara min personliga åsikt.

    Sen är nog inte forskarna så eniga som du antyder om att det behövs fler anpassningar i brukade områden istället för att bevara inte fler eller större skyddade område. Tvärt om är det en ganska het potatis. Personligen tycker jag diskussionen till viss del är meningslös eftersom det inte bara finns ett rätt svar. Vilken åtgärd som är lämpligast är givetvis beroende av vilka miljöer, arter och ekosystemfunktioner det är man försöker skydda.

  4. Björn Isaksson 2015-12-18 kl. 09:42 #

    Per Bengtsson,
    Vi är helt eniga om att lagar och riksdagsbeslut gäller, att vi ibland i ditt exempel bryter mot dem är väl legio. Det jag har problem med är att det handlar om en myndighet som med alla möjliga och omöjliga motiveringar försöker se till att riksdagens beslut om att vargstammen ska minska i de mest förtätade områden inte kan genomföras. 7% är löjligt! Vi har enligt Viltskadecenter ca 600 vargar, om vi plockar bort 100-150 av dessa saknar betydelse, nästa år har vi ändå 600.
    Jag har över huvud taget problem med myndigheter som har egna agendor och anser sig stå över Riksdagen.
    Det kan vara svårt att motivera företag och medborgare att riksdagens beslut gäller när vi mar myndigheter som uppvisar det här beteendet.

  5. Mats S Johansson 2015-12-18 kl. 08:33 #

    Per Bengtson,

    senare idag avgörs det i högsta förvaltningsdomstolen om organisationer som WAS, Nordulv, Rovdjursföreningen, Naturskyddsföreningen m.fl ska återfå rätten att överklaga jaktbeslut.

    Oavsett hur det går med den saken innebär det inte att ni har tolkningsrätt hur lagen ska tolkas.

    Vad jag känner till finns det ingen dom på vad ”begränsad mängd” innebär för varg.

    Oscar Alarik, miljöorganisationernas taleman i jusridiska frågor länkar på sin Twittersida idag till följande artikel:

    http://phys.org/news/2015-12-carnivore-policy-align-science.html

    Läs den och ställ den mot ert tolkning att 7% ska gälla för varg i Sverige. (tips, 50%)

    Jag läste också med stort intresse författarnas argumentering omkring inventeringsmetoder och beräkningssätt.

    En invers version av Rovdjursföreningens resonemang när det gäller snöfria vintrar i Sverige?

  6. Magnus Rydholm 2015-12-18 kl. 08:15 #

    Per: Vargdiskussionerna kommer överallt. Nu över till frågan. Som du förstår är det nästan omöjligt att styra människors engagemang och intresse. Som jag skrivit tidigare på bloggen minskar människornas intresse för kollektiva värden – våra handlingar blir mer egoistiska (exempelvis. vad får jag ut av detta). Det handlar alltså även här om vad jag personligen får ut. Vi ska dock inte se ner på detta beteende – tvärtom. Jag tycker det är fantastiskt att jägarna lägger ner dessa insatser, och där verkar vi vara överens. Istället verkar det som du vilja ha en diskussion kring var nyttan blir störst av olika miljöinsatser.
    Vad jag har förstått är forskningen är ganska enig. Det behövs inte fler eller större skyddade område. Istället behövs fler anpassningar i brukade områden. Små anpassningar över stora områden betyder således mer för mångfalden än stora anpassningar i små (så har i alla fall jag tolkat det). Framför allt behövs betesdjur som håller markerna öppna.

    Och det största hotet mot biologisk mångfald inom några år kommer att vara invasiva arter. Miljöinsatserna kommer tvingas till att gå till insatser mot arter som inte hör hemma i vårt land; mårdhund, tvättbjörn, olika fiskar och fåglar, kanske även insekter. Denna trend är tydlig i ett internationellt perspektiv redan idag. Tyvärr upplever många miljöorganisationer att det blir svårt att ställa om från att skydda djur till att aktivt stödja jakt och utrotning av djur som inte hör hemma i faunan – vilket är förståeligt.
    Så min slutsats blir ungefär så här: Är det fel att människor skänker pengar till forskning om en ganska sällsynt sjukdom när deras pengar hade gjort större nytta om de gått till cancerforskning eller någon annan stor sjukdom? Vi ska naturligtvis vara glada för alla privata bidrag. Politiken får sedan göra val kring vad samhället har störst behov av – och anslå allmänna medel. Det går inte styra mina eller dina känslor och behov, det hade skapat ett samhälle som inte jag hade velat leva i. Jag ser heller inget fel med att vi får sekundära vinster av en kantzon i odlingslandskapet. Syftet var kanske att gynna rapphönan, men remissen gav skydd och mat åt andra fåglar, förutsättningar för olika insekter, fjärilar och växter, att monokulturer splittras av mångfald och så vidare.

    Men mitt syfte med detta blogginlägg var att öka kännedomen om vilken samhällsnytta jakten bidrar med. Alltför få reflekterar över det.

  7. Per Bengtson 2015-12-18 kl. 01:50 #

    Magnus, kommentarerna till ditt inlägg tycks handla mer om varg än om det budskap du ville framföra. Jag hoppas att du inte misstycker att jag svarar på dessa inlägg eftersom du valt att publicera dem, trots att de tar fokus från de viktiga frågor du väcker. Jag vill kort vända mig till Björn Isaksson: Du tycker skrivelsen är briljant. Jag håller inte med dig. Jag kör dagligen om människor som kör i 70 km i timmen på 70-vägar. Jag blir dagligen omkörd av massor med människor på samma vägar. Jag har aldrig blivit straffad för det, och antagligen har ytterst få av de som kört om mig blivit det. Innebär det att man ska tolka lagen som att 70-gränsen inte håller i domstol? Det är väl trots de lagar och domar vi har i nuläget vi måste förhålla oss till? Dessutom, du och SJF tycks glömma bort att vi i tillägg till licensjakten årligen har en nästan lika stor skyddsjakt. Vad blir procenten när denna räknas in, för rent juridiskt är det just vad den ska göra när det pratas om ”begränsad mängd”.

    Till sist till dig Magnus: Ditt inlägg gör mig kluvet. Det är tveklöst så att en bieffekt av viltåkrar och viltvatten som anläggs för att gynna jakten även gör nytta för andra arter, men jag kan inte låta bli att fråga mig själv om de 2.1 årliga miljarderna inte skulle göra ännu större miljönytta om de investerade i en vårdplan som inte utgick från att det ultimata syftet var att gynna jaktbart vilt. De skulle till exempel kunna användas köpa loss och skydda ganska stora arealer skog årligen, till att rovdjurssäkra mulbetade marker, för att skapa större buffertzoner mot sjöar och vattendrag, och så vidare. Jag håller alltså med dig om att de 2.1 miljarderna gör nytta, men skulle de inte kunna göra ännu större nytta om de nyttjades på ett sätt som verkligen var riktat mot att skydda hotade miljöer och arter istället för att detta bara var en bieffekt av något helt annat syfte?

  8. Björn Isaksson 2015-12-17 kl. 17:27 #

    Problemet är att fakta inte spelar någon roll för NV. De har en gemensam agenda med kommissionen och miljörörelseindustrin. Den agendan är enkel: Maximalt med vargar oavsett konsekvenser. Riksdagen är överspelad och politikerna för fega för att göra något åt saken. Först måste det gå riktigt illa innan något händer…

  9. Mats S Johansson 2015-12-17 kl. 11:33 #

    Björn Isaksson.

    Följande citat är hämtat ur SLUs rapport Vargen – Artfakta
    en sammanställning av data från det skandinaviska
    vargforskningssprojektet SKANDULV 2007 på uppdrag av
    utredningen om de stora rovdjuren:

    Citat ”Fruktsamheten hos varg är hög jämfört med andra stora rovdjur i Skandinavien. Den totala livstidsreproduktionen för en björn-, järv- eller lohona uppgår maximalt till ca 15-20 ungar. En vargtik kan däremot producera upp till ca 40-60 valpar under en livstid (Mech & Boitani 2003). Detta medför att vargen också har en betydligt högre potentiell populationstillväxt (40%) jämfört med de andra stora rovdjuren (<25%)." slut citat.

    Min fråga till NVV blir då:

    Varför skulle ens en jakt på 11-14% på en vargstam som uppnått GYBS med råge utgöra ett så stort hot mot den svenska vargstammen att en överklagan av licensjakten skulle gå igenom?

    Fortfarande har svenska politiker en chans att visa om de, som jag påstår i en tidigare kommentar, dansar efter miljöorganisationernas pipa eller följer folkets vilja (Riksdagens beslut). Försvara den svenska positionen och tvinga frågan in i EU-domstolen.

    Om det visar sig i en dom i EU att de s.k. miljöorganisationernas tolkning av begränsad mängd är riktig så skulle jag vilja se svenska politiker i ögonen när de säger att de inte ställer upp på att försöka förändra A&H-direktivet.

    Om aldrig förr blir det ju då uppenbart om någon redan har sålt den svenska landsbygden och mycket av den svenska biologiska mångfalden till EU.

  10. Björn Isaksson 2015-12-17 kl. 10:39 #

    Mats S Johansson,
    Skrivelsen är briljant, ingen tvekan om det, men eftersom NV fullständigt skiter i vad riksdagen beslutar så kommer man att använda skrivelsen som toalettpapper.
    Man hänvisar till avskjutningar av lodjur för 13 år sedan för att förhindra vargjakt i så stor utsträckning som möjligt, man bortser från senare avskjutningar eftersom de är högre.
    NV har utvecklats till något som står över Riksdagen och endast lyder under EU-kommissionen. Följaktligen borde skrivelsen i stället skickats till Justitieombudsmannen, är inte det här myndighetsmissbruk så vet jag inte vad som skulle vara det?

  11. Mats S Johansson 2015-12-16 kl. 17:30 #

    Tack SJF!

    Jag har just läst SJFs skrivelse till NVV i frågan om ”begränsad mängd”.

    http://jagareforbundet.se/Documents/Skrivelser_Yttranden/2015/Skrivelse_ang_NVVs_tolkning_av_begransad%20_mangd.pdf

    Logiskt sett borde den slå undan benen på de s.k. miljöorganisationernas överklagan av 2016 års licensjakt.

    Den som lever får se om vargfrågan äntligen ska börja styras av logiska beslut….

  12. Mats S Johansson 2015-12-15 kl. 23:13 #

    Jag är ledsen Magnus, men dina 2,1 miljarder är växelpengar i förhållande till de tvåsiffrigt antal miljarder EURO som ligger i potten när EU ska göra den minst bördiga delen av Europa till vildmark på samma sätt som Sverige hittills har offrat mellansverige.

    http://www.svtplay.se/klipp/2591767/jan-terstad-naturskyddsforeningen

    Svenska politiker har själva gjort sig till gisslan hos organisationer som bokstavligen är beredda att gå över lik (landsbygdsbefolkningen och 1400 rödlistande arter) i sin strävan efter makt och under parollen ”vi ska rädda jorden från undergång”. De enda som står i vägen och som inte kan köpas är de som verkligen vårdar naturen för naturens skull, d.v.s de du beskriver plus de som driver skogs- och jordbruk.

    De här organisationerna erbjuder svenska politiker det alla politiker önskar över all annat.
    – De lobbar så bra för nya skatteintäkter att politikerna inte ens hinner sätta namn på skatterna.
    – De driver urbaniseringen med ursäkten att en urbaniserad svensk släpper ut mindre CO2 är en som bor på landbygden. (för att inte tala om en ko som fiser metan!)
    – En urbanisering som i sig driver den ack så nödvändiga inflationen genom att driva på bostadpriserna i städerna medan hus står tomma eller rivs med skattemedel på landsbygden.
    – Indirekt är de en motor för den tillväxten som alla ekonomiska system bygger på men som också är det största hotet mot allas vår jord.

    Tala om contraditions. V och MP driver småfolket till ruin och saboterar den svenska biologiska mångfalden. Kan det bli bättre.

    Aldrig förr har sagan om Kejsarens Nya Kläder varit mer aktuell!

    Här har du det senaste exemplet på idiotin:

    http://www.rovdjur.se/objfiles/1/Overklaganlicen_43284500.pdf

    Vi (Jägarförbundet) ger aldrig upp, säger Bo Sköld. Jag hoppas, för den svenska naturens skull, han visar att han menar allvar snart.

  13. Lennart Johansson 2015-12-15 kl. 22:32 #

    Vore roligt att veta hur många timmar vargkramarna lägger på viltvård.