I ryggdunkarnas korridor
Håller du till i ryggdunkarnas korridor? Vad menar jag med detta? Jo, i många sociala medier samlas grupper som tycker likadant. Motocrossförare, whiskysamlare och jägare för att nämna några exempel. Där hittar man likasinnade. Tillsammans får man en värdegemenskap av att alla gillar sin hobby. Här utbyts erfarenheter och information.
Min vänskapskrets på Facebook består av cirka 50 procent jägare. Därtill är jag med i några slutna grupper, som bara är till för jägare.
I denna värdegemenskap odlas den enda och rätta bilden av verkligheten, det diskuteras vitt och brett. Och vi är i slutänden ganska eniga om att de som bor i stora städer inte förstår oss. Stockholmare bär skulden för mycket, politiker ännu mer och Naturvårdsverket mest av alla.
Vi är rörande överens om dessa saker. Och vi hjälps gemensamt åt att hitta tidningsartiklar, bloggar och andra fakta som stödjer vår värdegemenskap. Ibland fångas det upp något som är riktigt dumt, exempelvis en korkad debattartikel med åsikter tvärt emot våra, eller något annat skojigt. Den delas och alla kommenterar friskt om hur korkat resonemanget är. Vi skrattar, förlöjligar och har så trevligt ihop.
Jag tror att vi i gruppen är ganska eniga om att de som inte jagar saknar förmågan att se hur allting hänger ihop i naturen, att vår sanning är den rätta.
Vi bekräftar varandra och det dunkas rejält i ryggarna. Vi gillar och vi delar. Mellan ryggdunkarna växer gruppgemenskapen och bekräftelsebegäret.
Tillsammans springer vi i korridoren och öppnar de dörrar som ger oss mer bekräftelse för våra åsikter.
Skulle någon – mot all förmodan – tycka att allt sedan inlandsisen smälte inte är Naturvårdsverkets fel får denna person ett koppel av arga inlägg emot sig. Inte sansade, balanserade eller argumenterande. För någonstans i värdegemenskapen uppskattas också humor, raka besked, enkla lösningar och fräcka ordvitsar. Hårt och skoningslöst ska meningsmotståndaren förgöras.
Ju fräckare variant, desto mer gillas den.
Känner ni igen ryggdunkarnas korridor?
Ja, jag kanske överdriver en hel del. Och nej, jag tycker inte som jag skrivit ovan. Men syftet var att förklara detta sociala fenomen som många olika intressegrupper kan hamna i. Och då använde jag mig själv som exempel för hur det kan se ut.
Men nu kommer det viktiga: Är detta fenomen bra för oss jägare, som grupp?
Jo, det kan det vara i många olika perspektiv.
Men det finns även stora risker. Vi får aldrig bli så indoktrinerade av varandra att vi inte ser, förstår eller tar hänsyn till vad andra människor tycker. Ingen värdegemenskap har rätt i allt. Kanske kan det även vara klädsamt och sunt att faktiskt lyssna in vad de andra 97 procent av samhället – som inte jagar – tycker. Och ur denna diskussion faktiskt hämta kraft och slipa på sin argumentering.
För det är hur vi argumenterar och bjuder in dessa 97 procent av befolkningen som avgör om de tar avstånd från oss, eller om de är med oss. De är dessa vi måste nå för att säkra jaktens framtid. Lägg därför några minuter att förklara det som är uppenbart för oss istället för att förlöjliga okunskap. Fundera också på hur du skulle vilja bemötas, om du ville börja jaga idag och inte kunde någonting? Är vi, som kollektiv, tillräckligt inbjudande?
Om vi är inbjudande, toleranta, faktafyllda och sanningsenliga så är det svårt att vara emot en hållbar jakt, som ger klimatsmart kött och bidrar till en biologisk mångfald. Men vi behöver vända oss mot de 97 procenten som inte jagar med detta budskap – inte till oss själva som redan vet.
Svenska Jägareförbundets värdegrund är Öppenhet, Respekt och Ansvar. Det är tre bra ord som man kan möta människor med – även i ryggdunkarnas korridor.
Mats S Johansson, det tackar vi för.
Jag noterar också att alla politiker som aktivt varit för vargjakt har släppt frågan efter valet som en het potatis.
NV försöker desarmera SJF eftersom det är den enda kraft som granskar dem. SJF är ju de enda som visat på sifferfiffel och hur verket försöker desarmera riksdagsbeslutet.
Hur stor chans är det att den MP- och V-styrda regeringen ser till att riksdagsbeslutet verkställs?
Noll.
Björn Isaksson
Jag ska gärna vara den första att dunka dig i ryggen, men tyvärr tror jag det är värre än så.
Via insynsrådet har svenska politiker hela tiden, utan att agera, haft insyn i det Maria Ågren gjort vare sig det är att pumpa ett tvåsiffrigt antal miljoner in i en jakthatarförening bestående av f.d. NVV-anställda, sponsra jurister som ska överklaga hennes egna beslut eller att låta egna tjänstemän öppet opponera sig mot sin uppdragsgivare regeringens beslut.
Den som lever får se om Stefan Löven blir den som går till historien som den som minskar den svenska arbetslösheten genom att ersätta ideellt arbete med arbete utfört av arbetslösa statliga tjänstemän och säljer den svenska landsbygden billigt till dem som står bakom Rewilding-rörelsen, eller om han står fast vid, och försvarar, den politik som tidigare S-ledare stått för och som givit Sverige europas bästa natur- och vilt-vård.
Jag sa bara att allt ont kommer från NV.
Det kommer säkert något gott från dem också.
Björn: Precis som du vet är det inte så enkelt. Det kommer positiva saker också. De finansierar bland annat mårdhundsprojektet. Men när det gäller det att de vill ha allmänna uppdraget så ser jag inga fördelar med det. Inte för jakten, förvaltningen, jägarna eller allmänheten. Det skulle bara bli dyrare och sämre.
Vad var det jag sa: Allt ont kommer från Naturvårdsverket!
Apropå att de vill ta över det allmänna uppdraget från SJF.
Dunka mig nu i ryggen och håll med.
Ha, ha, personligen anser jag allt ont kommer från Naturvårdsverket. Jag skulle kunna vara med i er ryggdunkarklubb om jag använde Facebook.
Skämt åsido, tyvärr är diskussionen på olika forum alldeles för polariserad. Jag brukar läsa på SRF:s officiella sida som väl får anses vara bland de mest inskränkta, där de som inte tycker vargar är viktigast i världen antingen är fullblodsidioter eller helt enkelt genomonda. Vad samer, jägare och jordbrukare beskrivs som ska vi bara inte tala om!
Allt med moderatorns goda minne.
I många bloggar släpps bara kommentarer fram som står i paritet med vad bloggägaren tycker och vill man diskutera en åsikt så släpps den inte fram ens för en sågning.
Jag tycker att de diskussioner som förs i dessa ”asociala” medier är tämligen meningslösa då tonen är alltför föraktfull. Det är inte bara i de jaktkritiska bloggarna det här förekommer, vissa jägarbloggar har en liknande ton där de som inte tycker jakt är det enda som är viktigt i livet inte har förstått någonting.
Men om alla bara tycker att NV är grundproblemet och att Tysk Jaktterrier är de överlägset bästa jakthundarna så är jag nöjd. Gudskelov tycker inte alla som jag, det vore tråkigt att vara nöjd. Men jag har svårt att få diskutera mina synpunkter under respektfulla former, det blir därmed svårt att utveckla och eventuellt ändra mitt synsätt.
Det här forumet är ett undantag, här kan man säga emot bloggägaren och få ett respektfullt bemötande även om man har en avvikande åsikt.
Klart man måste informera om sina fritids intressen för andra. Även för dom som inte jagar. Det gäller att hålla tungan rätt i munnen och välja sina ord i olika sammanhang. Oavsett om det är i sociala medier, fika rummet eller runt läger elden mellan såter.
Ryggdunkare eller föreningen för inbördes beundran!
Blir man någonsin bättre om man bara pratar med sig själv, perspektiv och lite självkritik med influenser utifrån kommer i alla lägen att ge oss en bättre värld på sikt, annars hade vi jagat med träklubba och spjut än idag.
På något vis försöker vi likrikta en grupp att tycka lika, köp lika bössa som jag har den är jättebra och mycket bättre än alla andras, behöver jag säga mera än vilken kaliber du behöver och vilken jakthund du ska skaffa.
Likt maffian så dyker olika rasgrupperingar upp i valet av jakthund, en del tycker det är jobbigt och köper väl den där av samma ras som alla andra har, kan nog våga påstå att alla hundar har sina förtjänster, det handlar inte om vilken ras som är bäst utan urvalet av valp ur rasen och ingen ras kommer tjäna på att bli populär, för då avlas det på vad skit som helst.
Tänk utanför boxen och våga var dig själv!