Jägarbloggen

Hundförbud eller inte?

Julstämningen infann sig tidigt i år och klimatmötet i Cancun känns för många inte sådär högaktuellt och livsavgörande längre, även om jag förstår att klimat och väder är invecklade saker…

För oss jägare är det givetvis snön som ställer till det. Med fjolårets vinter färskt i minnet börjar man ivrigt diskutera hundförbud och begränsningar i jakten. Jag har själv pratat med flera Länsstyrelser de senaste dagarna och flera av dem förbereder hundförbud om inget drastiskt inträffar på snöfronten. Det finns dock några intressanta och tänkvärda vinklar på det här med hundförbud.

För det första införs det regelmässigt aldrig norr om Dalälven, fast man regelmässigt har mer snö där uppe, varför då? Är jägarna mer ansvarsfulla i norr? Kanske… Det är dock intressant att man även i jägarleden och bland våra kretsar och Länsföreningar nu börjar höra ropen på hundförbud. Klarar vi inte friheten under ansvar som vi så ivrigt förespråkar i alla möjliga sammanhang? Min fasta övertygelse är att vi inte behöver några hundförbud, hur mycket snö vi än har. Jägarna själva är de som är bäst skickade att avgöra när man kan släppa sin hund. Alla hundar är individer och i stora län, som nu i t ex Västra Götaland, har vi allt ifrån en meter snö till nästan barmark. Ett hundförbud blir då kusligt trubbigt. En hund kan vara olämplig att släppa när vi har en decimeter snö medan en hund av samma ras kan vara lämplig så länge den kan ta sig fram.

Som argument i denna diskussion brukar då ofta ”grannen” användas. Han släpper minsann hund oavsett snödjup. Hjälper ett hundförbud mot de värsta rötäggen? Knappast… Jägarna är den grupp i samhället som ivrigast värnar det vilda, vilket inte minst märks på det flitiga intresset för utfodring just nu. Rötägg finns alltid men varför införa trubbiga hundförbud, som de antagligen skiter i, när den absoluta majoriteten för länge sedan anpassat eller ställt in sin hundjakt?

Dessutom är det visserligen mycket snö nu men den är på de flesta håll lös och det vilda har inga problem med att ta sig ned till blåbärsris och andra godsaker. Fryser det till blir det en annan femma men då släpper vi inte våra hundar eftersom det blir för skarpt för tassarna.

Ett annat problem är hur dessa hundförbud utformas. Idag är samordningen mellan Länsstyrelserna inte alltid den bästa och när jag sneglar på förra vinterns hundförbud hittar jag inte två identiska. Alla län hade sina egna regler om vilka arter som omfattades och vilka hundtyper det gällde. Här riskerar vi samma förvirring som vid t ex rovdjursjakten där varje län med sina regler skapar ett snudd på ointagligt informationsberg som gör lagbrytare av hederliga människor som vill göra rätt. Jag jagar själv mot länsgränser på några ställen och gudarna ska veta att det inte alltid är lätt att hålla tungan rätt i mun eller hundarna på rätt sida länsgränsen…

Näe, ta det lugnt med hundförbuden och lita på jägarnas omdömme och vilja att värna det vilda. Och jägare där ute, visa att vi är mogna för frihet under ansvar även söder om Dalälven och släpp inte era hundar där det finns minsta risk för komplikationer. Tänk också på kylan, stövarklubben har en köldgräns på – 15 grader för jaktprov, den är inte satt av en slump. Stugvärmen kan vara att föredra även för en hund trots att spårsnön lockar.

29 svar till Hundförbud eller inte?

  1. Torgny Karlsson 2010-12-26 kl. 21:27 #

    Håller helt med Daniel ang. hundförbud men då får ju inte jägarförbundet stå och applådera länsstyrelsen i sörmland….Vi har en jaktlag att följa så låt jägarna ta ansvar och åklagarn ta hand om RÖTÄGGEN ……..god jakt!!!!!!!!!

  2. Daniel Ligné 2010-12-20 kl. 11:41 #

    Kerstin: Jag har redan angett var du finner det du söker; Bogesundsstudierna. De har tittat på i stort sett allt du efterfrågar. Nu tror jag inte alla dessa dokument finns på nätet så du får söka via Rådjursprojektet, som numera drivs av Petter Kjellander på Grimsö.

    Jag håller helt med dig om att man inte ska dra några långtgående slutsatser av hemsnickrade teorier eller trender man själ observerar. Därför är det väl också tämligen irrelevant huruvida dina kid överlever eller inte.

  3. Kerstin Fredin 2010-12-17 kl. 20:10 #

    Daniel, hur många studier finns det kring frågan om rådjurens förmåga att överleva svåra förhållanden med kyla en bit under –10 grader och mycket snö under längre tid – eventuellt även uppdelat på med eller utan hård skare/isbelägning, OCH i jämförelse med de två parametrarna som utfordring och icke utfordring utgör? Du får gärna ge länkar eller referenser till det som finns – men då ska just huvudfrågan vara förmågan att överleva under svåra förhållanden.

    Studier ger svar på de frågor man ställer – i bästa fall – men man kan absolut inte dra några klara slutsatser av trender man upptäcker kring sådant som inte hör till studiens huvudsyfte.

    Annars kan jag väl säga att min personligen stora tveksamhet kring det etiska att jaga rådjur vid foderplatserna – där djuren ska ha lugn och ro – tycks delas av en av de mer välkända yrkesjägarna.

    På vår foderplats här hemma, så har vi 2 + 1 helt ensamma kid. Det ska bli intressant att se hur de klarar sig under vintern, med den mat de får här. Någon anledning att skjuta något av dom där de och andra rådjur äter, ser vi inte. Inte ens för att undvika att de, högts osäkert, knappast troligt, möjligtvis, kanske – dör av svält.

  4. Daniel Ligné 2010-12-17 kl. 09:45 #

    Kerstin: Du behöver nog läsa på om rådjurets biologi. Börja med Bogesundsstudierna… En sådan här vinter kommer endast någon procent av rådjurskiden att överleva och de bidrar knappast till något genetiskt urval eftersom vi har en sådan mängd andra dödsorsaker som inte beror av fitness; jakt, trafik och lodjur till exempel.
    I mina ögon är det lättare att avgöra vilka som inte klarar vintern än vilka som gör det. Helt enkelt eftersom det är relativt enkelt att se vilka som är små medan det är betydligt svårare att se vilka som blir tagna av lo eller påkörda. Dessutom vet vi att drygt 9 av 10 kid dukar under, en sådan hög sannolikhet har vi inte att välja ”rätt” individ i någon annan jakt.
    Visst kan vi gå på din linje men då ska vi välja bort såväl utfodring som jakt. Är det så du menar?

  5. rotemästare 2010-12-16 kl. 21:47 #

    det talar väl för sej självt,är det över 2 dm snö i medeltal över marken så låt bli

  6. Kerstin Fredin 2010-12-16 kl. 20:30 #

    Daniel, jag antar att du läste Thomas Ekberg inlägg och: ” Vi kan gå till yrkesjägarkollegor i branschen som säljer vakjakter vid ensilagebuntarna, alltså vid djurens foderplatser där dom ska ha lugn och ro, kallar du det att ta sitt ansvar?”

    Sedan blir jag näst intill bestört över detta ditt uttalande: ” Ett år som detta kommer, om vädret fortsätter på den inslagna vägen, en väldigt hög andel av rådjurskiden att dö. Då kan det i mina ögon vara försvarbart att skörda några nu medan vi kan tillgodogöra oss dem, istället för att de ruttnar bort till våren.”

    Vad menar du egentligen? Klarar du av att avgöra vilka kid som ändå kommer att dö? I annat fall riskerar du att skjuta bort kid med anlag att klara dessa svåra vintrar! Det är just de svåra tiderna som låter de för tillfället bäst anpassade visa sina anlag.

    Men vissa jägare tycks inte vara intresserade av annat än att ”tillgodgöra” sig något för sig själva. Mycket dåligt!

  7. Arne 2010-12-16 kl. 20:00 #

    Så tidig och så djup snö har inte förekommit i Sydsverige sedan 60-talet om ens då. Men idag har vi helt andra klövviltstammar och på många håll behöver de beskattas på så sätt som sker ”normala” år. Då man inte kan eller bör släppa hund är det nästan nödvändigt att sköta den beskattningen vid foderplatser för att i synnerhet kiden inte ska dö svältdöden. Det är inte att vårda viltet att låta dem svälta ihjäl. Utfodring kan inte rädda alla, de starka kör undan de svaga. Bättre med en mindre men vital rådjursstam.
    Tycker mig spåra den gamla vanliga avundsjukan: ”Jag vill inte jaga nu och då ska ingen annan heller få göra det!”

    F ö håller jag med Västerbottenjägarna, kan de jaga i snö så kan vi.

  8. Daniel Ligné 2010-12-16 kl. 15:50 #

    Kerstin: Självklart ska man skilja på åtel- och foderplatser, i den händelse foderplatserna har en avledande funktion. Ett år som detta kommer, om vädret fortsätter på den inslagna vägen, en väldigt hög andel av rådjurskiden att dö. Då kan det i mina ögon vara försvarbart att skörda några nu medan vi kan tillgodogöra oss dem, istället för att de ruttnar bort till våren. Om man sedan skjuter dem på en ensilagebal, vid en plogad blåbärsbacke eller mitt i skogen tycker jag är tämligen oviktigt, bara jakten sker på ett OK sätt.
    Vad du menar med ditt pengapåhopp förstår jag inte men du kanske kan utveckla?

  9. Kerstin Fredin 2010-12-16 kl. 13:54 #

    Fredrik!

    När räv och vildsvin skjuts vid matplatser, så är det åtlar man talar om – eller hur!

    Vilken seriös jägare åtlar för rådjur? Här verkar det enbart vara pengar som styr. Det finns t o m vissa jägare som förkastar vaktjakt, eftersom man då ofta skjuter djuren vid naturliga matplatser. För dom är den enda riktiga jakten, jakten med hund med allt vad det innebär av ”action”.

    På matplatserna ska djuren kunna känna sig trygga – och det gäller även vildsvinen, så att de hålla sig borta från områden där de kan ställa till skada. Även om det djur som skjuts vid en matplats själv dör snabbt, så skapar det stress bland de andra när de tvingas fly hals över huvud.

  10. jörgen bergmark 2010-12-16 kl. 13:20 #

    Fredrik, jag håller som västerbottning med dig till hundra procent. Det verkar som man grips av panik vid snöfall i södra sverige!

  11. Fredrik 2010-12-16 kl. 07:10 #

    Jag håller fullständigt med Daniel i detta fall. Här uppe i det ”riktiga” norrland (Västerbottens inland) är det inte ovanligt med 50cm snö redan i mitten av oktober. Nu har inte vi rådjur i några större mängder, men vi jagar hare, räv, fågel och älg med våra hundar oavsett snödjup. Nu blir inte jakten så effektiv om snödjupet närmar sig metern, det som då tar hunden 2 timmar att utföra, kanske på barmark tar 10 minuter. Hunden får i alla fall röra på sig och visst, det skjuts lite vilt även i det snödjupet.
    Det känns som att södra Sverige har mycket att lära sig vad gäller snö (oavsettom vi talar om jakt eller bilkörning), så fort som det ligger ett decimetertjockt snötäcke så är det katastrof på alla fronter och ”experterna” och förbudsivrarna tävlar om uppmärksamheten.
    Vad gäller skytte vid utfodringsplatser så håller jag också med. Varför i hela fridens namn är man en hjälte om man skjuter en räv eller en gris på det sättet, men skall i det närmaste lynchas om man skjuter ett rådjur vid en höbal eller en älg vid en saltsten?
    Skall vi vara riktigt ärliga så mår nog rådjuret eller älgen bättre av det, än att först jagas av en hund eller en drevkedja innan den skjuts.

  12. Daniel Ligné 2010-12-15 kl. 21:35 #

    Kerstin: Helt rätt, kylan påverkar oss alla. Men även här spårar jag en liten dubbelmoral eller ovana vid ”riktiga” vintrar. När jag var ung i Norrland jagade vi ofta i minus 10 – 15 grader. Vi har också en del studier från Grimsö som tittat på jakt med drivande hund i bister vintermiljö och inte fann några mätbara negativa effekter. Så det är svårt att veta var gränsen går. Själv kör jag på stövarklubbens riktlinjer om – 15 grader…
    Vi ska också komma ihåg att det är fullt ”normalt” att en majoritet av t ex rådjurskiden inte överlever en ”riktig” vinter. Se bara på Bogesundsstudierna… Nu känns det som om katastrofen är nära trots att allt är ungefär som det alltid har varit. Därmed givetvis inte sagt att vi ska plåga djur med hundjakt i kyla och skarsnö. Jag menar bara att vi nog vant oss en smula vid gröna vintrar och jakt i plusgrader i januari…

  13. Daniel Ligné 2010-12-15 kl. 21:29 #

    Thomas: Etik är inte alltid enkelt. Varför är det egentligen finare att skjuta en stor bock på hösten? Visst den hinner avla en gång till men är den kapital så har den nog gjort det rätt många år redan. Varför är det fult att skjuta vid en ensilagebal men inte vid en räv- eller vildsvinsåtel?
    Du får gärna tycka att mina argument är usla men de är definitivt inte gripna ur luften. Jag var inne på NV ett flertal gånger när den där soppan begav sig, jag såg inte dig där…
    Visst är det kallt vissa dagar och visst är det mycket snö fläckvis, så de dagarna och på de ställena ska vi givetvis inte jaga men det är jägarna bäst skickade att avgöra.
    Vad gäller utfodring så utfodrar de svenska jägarna för astronomiska summor och mer än någonsin så där behöver du nog inte oroa dig.
    Jag förstår nog heller inte i vad vi har så låg kunskap, där måste du nog precisera.
    Om vi ska använda vårt allmänna uppdrag till att omyndigförklara jägarna och begränsa deras jakt så mycket som möjligt tror jag att vi avsäger oss det. Har du alltför många med dåligt omdömme ikring dig så är det ditt ansvar att konfrontera dem. Vi som sköter oss ska inte behöva lida för att några rötägg inte kan hålla sig.

  14. Arne 2010-12-14 kl. 20:43 #

    Länsstyrelsernas hundförbud är en kvarleva från gamla tider och dess ”hundhållning” med långbenta rådjursdrivare som sprang vind för våg. Så är det inte idag då de flesta jägare är rädda både om sina hundar och det vilda. De få rötägg som finns motiverar inget hundförbud. 100% av de som förespråkar generellt hundförbud idag är avundsjuka på grannarna och kan/vågar inte prata med dem.
    Att släppa kortbenta hundar i djup lössnö är helt ofarligt för det vilda men hundarna har kul och får motion. Alla seriösa jägare vet att man inte ska släppa på skare och de som gör det bryr sig inte om hundförbud heller.

    En utmärkt artikel Daniel, den har du inte förankrat i din organisation där det vimlar av förbudsivrare av alla de slag…

  15. Kerstin Fredin 2010-12-14 kl. 18:48 #

    Kylan är ju av betydelse även för viltet Daniel! Djuren kan ha svårare att hitta mat och vatten, och brukar inte röra sig mer än de måste. Att då låta även en långsam hund ”motionera” t ex rådjuren kostar dem energi, som de i kylan kan behöva för att överleva en kall och snörik vinter.

  16. Thomas Ekberg 2010-12-14 kl. 09:33 #

    Hej Daniel!

    Läste inlägget mellan dig och Torgny, får först och främst säga att jag stöder Torgnys inlägg till fullo.

    Jägarna har generellt sett en god moral men är sig själv närmast i slutändan som i det övriga livet.
    Vi kan exempelvis bara se hur vårbocksjakten fungerar, en tid på året där man kan selektera bort sämre djur men detta till trots skjuts mängder med fina bockar bort som borde få sin tid samt medaljbockar.

    Vi kan gå till yrkesjägarkollegor i branschen som säljer vakjakter vid ensilagebuntarna, alltså vid djurens foderplatser där dom ska ha lugn och ro, kallar du det att ta sitt ansvar?

    Det jagas fortfarande med kortdrivare som jagar längre än brukligt, vidare så tycker jag dina argument om både spetsar och drivande hund är urusla och helt gripna ur luften!

    Jag favoriserar inga hundraser och jag tycker att kunskapen från jägarförbundsleden är synnerligen låg. Snömängden är så pass stor och kylan så ansträngande för det vilda att ingen jakt borde bedrivas alls.

    Det man ägnar en sådan här vinter åt är att försöka få tag i foder om man är en ”riktig” jägare och låter djuren vara i fred.

    Det är ert ansvar som har det allmänna uppdraget att se till att ett omedelbart hundförbud införs eftersom allt för många tydligen inte kan lita till sitt goda omdömme.

  17. Daniel Ligné 2010-12-13 kl. 20:10 #

    Jäger: Tyvärr finns det rötägg som sagt. Det finns ingen mirakelmedicin i detta läge men ge inte upp och försök hålla dialogen levande…

    Kan för övrigt med stor tillfredsställelse konstatera att såväl Halland som Östergötland gått ut med budskap till jägarna att tänka sig för innan de släpper hund men undvikit ett konkret hundförbud. Bra! Precis så tacklar man det här. Ge jägarna frihet under ansvar och sedan är det upp till oss med hundar att sköta oss och se till att förbud inte behövs…

  18. Håkan H 2010-12-13 kl. 18:48 #

    I norra Skåne har vi en jaktmark med ca 35cm snö och mer på väg, i mellersta Skåne så har vi 3cm snö såklart kan man släppa hund på den ena marken men inte på den andra.
    Ett hundförbud hade varit helt förkastligt

  19. Jäger 2010-12-12 kl. 14:20 #

    Hej igen!
    Det som är snett är dels att jaktledaren inte alls tar sitt ansvar, vi har bett denne kommunicera med oss om det uppstår frågor, men detta sker inte. Tre jämthundar släpps på strax över 200 ha som inte är särskilt kuperad terräng. Det råd vi fått av Jägareförbundet är att polisanmäla det vi kan vad gäller mänskligt beteende, samt fortsätta koppla hund enligt § 17 lagen om hundar och katter, dvs göra konsekvenserna tråkiga. Fortsatt kontakt med Jägareförbundet kommer ske för att försöka nå någonstans.

  20. Daniel Ligné 2010-12-09 kl. 06:42 #

    Jägare: Då har ni definitivt tagit er ansvar, bra!

    Tyvärr är det väldigt lite vi som Jägareförbund kan göra då det gått snett, vi är ingen myndighet med befogenheter att agera med sanktioner, här bör polisen kopplas in om det gått riktigt snett. Jag tycker dock fortfarande det riskerar att bli riktigt fel om man inför förbud över hela län bara för att ett jaktlag missköter sig rejält.

    Av ren nyfikenhet, vad är det de gör som är tokigt? Många hundar, fel hundar?

  21. Jäger 2010-12-08 kl. 21:32 #

    Hej Daniel,
    vi har pratat med dem, inte alls vår stil att gömma oss bakom något förbud, om och om igen, men utan resultat. Det är väl en självklarhet att börja med rak och ärlig kommunikation i min värld, men när det inte hjälper, det är kanske då det är dags att bli mer formell? Alla tveksamheter löses givetvis inte genom lagstiftning, men det är kanske rötäggen som behöver lagen som ”stöd i rätt riktning”, inte majoriteten?
    Har även kontaktat Jägarförbundet i frågan.

  22. Ingemar 2010-12-08 kl. 08:30 #

    Hej, det var en av de mest förnuftiga artiklar jag läst på länge. Tack Daniel Ligné

  23. Daniel Ligné 2010-12-07 kl. 17:00 #

    Jäger: Jag har aldrig hört talas om någon dispens från ett hundförbud… Om du nu har jaktgrannar som använder hund felaktigt tycker jag att det är ditt och andras ansvar att ta ett snack med dem, inte gömma er bakom ett blint slående hundförbud. Ska vi lösa alla tveksamheter i jakten genom lagstiftning och förbud är vi i min värld riktigt illa ute…

  24. Daniel Ligné 2010-12-07 kl. 16:58 #

    Lars: Jag håller helt med dig om att vi behöver damma av rådjursrenhetkraven och – träningen igen. Särskilt när vi nu börjar jaga klövvilt med rena stövarraser. Här slarvas det en hel del och jag ser oroväckande tendenser att man jagar med ”klövviltshundar” redan under september som definitivt inte är rådjursrena.
    Jag tycker däremot inte att jag ser den tendens bland ”kortdrivarna” som du ser. Jag tycker snarare många av dem idag driver lite för kort. Vad vi dessutom glömmer är jaktsättet. Jag tror att vi är en smula skadade av tidsaspekten från jaktprovsverksamheten här. 10 minuter kan vara på tok för mycket för en vinddrivande wachtel i djup snö men nästan olämpligt kort för en kusligt spårnoga wachtel. Tiden är nog inte det viktiga, vi bör nog diskutera jaktsättet även om det är betydligt mycket svårare.
    Det som idag ifrågasätts absolut mest av jaktkritiker nere i Europa är vår traditionella jakt med långdrivande hund på hare och räv samt jakten med spetsar som förföljer långa sträckor. Så vi behöver nog diskutera alla jaktformer med hund och se till att vi kan försvara allt det vi idag förordar, kan vi inte det måste vi nog vara tydliga med att det här inte duger…
    Jag vet att det fortfarande finns rötägg, men det är du och jag och alla andra som ska skicka hem dem, inte ett hundförbud, för det håller möjligtvis oss hemma men inga rötägg…

  25. Daniel Ligné 2010-12-07 kl. 16:51 #

    Torgny: För det första finns inget som heter varken stöthundar, kortdrivare eller något annat i rent juridisk mening. Det finns bara förföljande hundar. Det roliga när man skriver något om hundar är att man direkt får en massa reaktioner från olika jakthundsdiscipliner som vill försvara sin egen verksamhet genom att racka ned på en annan. Nu antar jag att du har någon annan typ av hund än ”kortdrivare” och jag skulle kunna komma på åtminstone 5 riktigt bra rgument för att vi ska förbjuda smådrivare och istället satsa på kortdrivare, men vad tjänar det till? Varenda jaktform som inbegriper jakthund av något slag kan missbrukas och misskötas, men vi förvsrar aldrig en genom att hävda att en annan är bättre. Enda vägen är att ingripa när det blir fel och rensa i de egna leden och bland de olämpliga hundarna. Förbud leder ingen vart.
    Sedan skrev jag väl om kylan på slutet?
    Sist men inte minst så har vi under hösten för första gången på 180 år kommit ut med en skrift om hur Jägareförbundet ser på jakt med hund i landet:

    http://www.jagareforbundet.se/Documents/Policys/Hundriktlinjer%202010.doc

    Helt klart finns alltid rötägg och olämpliga hundar där ute. Men jag tror inte som du att de är överrepresenterade i någon särskild ras eller kategori, de finns nog både här och där. Därför blir också förbud trubbiga och orättvisa. Förbud har också en tendens att slå tillbaka. Ta t ex spetshundsägarna som klagade offentligt på Plotthundarnas olämpliga arbetssätt. Forskarna tittade då på hur en björn mår om den jagas av en spårnoga skallande Plott kontra en vindspringande tyst spets, vilka tror du är mest olämpliga? Gör samma sak med ett rådjur eller en hjort som är byggt för att fly snabbt, effektivt men relativt kort. Jag är inte säker på att en kortdrivare i 20 minuter är sämre än en drever i ett par timmar…

  26. Jäger 2010-12-07 kl. 13:56 #

    Goda reflektioner och intentioner och i de bästa av världar tar var och en ansvar och jagar etiskt. Men ett hundförbud kan stötta oss som ha jaktgrannar som inte tar sitt ansvar. Idag finns § 17 Lagen om hundar och katter, samt Jaktlagen och Brottsbalken som stöd ”i rätt riktning”. Ett hundförbud kan slå orättvist, men bör väl ses som ett stöd i rätt riktning. Frågan uppstår om det finns dispens att söka från hundförbudet?

  27. Lars Karlsson 2010-12-07 kl. 11:00 #

    Självklart skall vi lita på jägarnas moral och jaktetik. Men en del utbildnin och upplysning om hur jakt med ”olämpliga” hundar kan påverka viltet och hur den svenska jaktetiken vad gäller drivande hundar på klövvilt håller på att sakta förändras enligt min mening till det sämre.
    Under 70 och början på 80 talet jaggades rådjur och dovhjort nästa enbart med kortbenta långsamt drivande hundar, en snabb långbent hund fyades och togs snabbt av rådjurslöpan för att den skulle bli rådjursren lyckades det inte togs hunden bort från jakten. detta gjorde att snödjupet på ett bra sätt begränsade möjligheten att jaga hjort och rådjur med drivande hund när förhållandena blev svåra för djuren, benen på hundarna räckte helt enkelt inte till. Med rådjurs explosionen blev stöthundarna populära dessa var mycket effektiva i vilttäta såter ,dessa hundar skall endast stöta djuren under ett fåtal minuter några hundra meter. Som stöthund används ofta mycket snabba hundar . Denna jaktform kan vara ok om hundarna släpper efter max 5 min men tendensen har varit att längre och längre drevtider accepteras. Används dessa hundar till klöviltsjakt sätter snödjupet inte längre samma gräns som för tex. en drever detta ställer stora krav på jägarens omdömme. Jag tycker att det är hög tid för jägareförbundet att lyfta fram och diskutera denna jaktform med stöthund som tenderar att övergå till jakt med snabbt drivande hund. Är detta svensk jaktetik att jaga dovvilt efter brunsten när kylan kommer tidigt som i år och hjortarna behöver lungn och ro för att återhämta sig.Svenska jägare har gott omdömme men det finns som du skriver rötägg därför tycker jag att det vore bra om länsstyrelsen stoppar hundjakten när förhållandena bli för svåra.

  28. Torgny Gunnarsson 2010-12-07 kl. 08:06 #

    Nej Daniel, tyvärr så är det så idag att vi jägare inte klarar av friheten du pratar om. Vi klarar ju inte ens av att avstå från att släppa sk stöthundar som driver betydligt längre än 5 min vilket anses lämpligt. Fortsätter man dessutom att jaga med dessa när snön och kylan kommit blir det ju inte bättre av det. I dina rader nämner du inte ens kylan, den är minst lika besvärlig för framförallt dovhjorten som snön. När vintern kommer så här tätt inpå brunsten har de stora handjuren vare sig kraft eller energi till att fly bort från stöthundar som gärna jagar 30 minuter eller mer, det är en katastrof!
    Här har förbundet en viktig uppgift, informera om vilka regler som gäller och se till att få bort alla avarter av hundar som ej är lämpade för klövviltsjakt. Gör vi inte något tämligen omgående slutar det med ett generellt hundförbud för all framtid när ”de gröna” och deras anhängare får vetskap om hur sällskapsjakt på klövdjur fungerar idag.

Trackbacks/Pingbacks

  1. Hundförbud på klövvilt | Anders Falk - 2010-12-27

    [...] Läs Daniel Lignés blogginlägg som berör just detta ämne [...]