Jägarbloggen

Vuxna män i "godisaffären"…

Bland det mest tillfredsställande som finns är att se andra människor lyckliga. Det kan handla om att se mina barn i godis- eller leksaksaffären, en jägare som just nedlagt ett vilt eller min bättre hälft som hittat (ännu) en suspekt svamp som är ”jättegod”…

Det är få förunnat att få uppleva detta på arbetstid och det är inte alla dagar som fylls av lyckliga människor på Jägareförbundet heller, men idag var vi tre kollegor som hade oförskämt kul på jobbet och nog log omotiverat mycket på eftermiddagen. Vi var nämligen och provsköt den nya inomhusskjutbanan på ”Jaktmarkerna” vid Virå bruk. Sällan har jag haft så kul och sällan har jag blivit så medveten om mina begränsningar som jägare och skytt.

Vi har idag ett problem bland de svenska jägarna. Vi skjuter inte så bra som vi borde. Vi har stenkoll på två jaktformer i Sverige, varg- och björnjakten, där varenda avlossat skott ska redovisas. Årsrapporterna redovisar skadeskjutningsfrekvenser som skrämmer, i alla fall mig. Faktum är att i en internationell jämförelse framstår vår svenska rovdjursjakt som mycket dålig och det är inte helt enkelt att förklara att de ”stora” jakterna på klövvilt ger helt andra skadeskjutningsfrekvenser. Vi börjar få allmänhetens ögon på oss och till viss del är det nog tyvärr motiverat. Vi är snart ett av de få europeiska länderna där man inte har någon form av årligt skjutprov och gör vi inget mer eller mindre drastiskt åt dagens situation lär det komma som ett brev på posten även här hemma, vare sig vi vill eller inte.

Vad är det då som är så fel? I mina ögon är svaret självklart, vi skjuter för lite. En stor norsk studie som gjordes för några år sedan visar helt klart att om man övningsskjuter mer än 100 övningsskott / år mer än halverar man sin ”skadeskjutningsfrekvens”. Inte bara för att man blir en bättre skytt utan också för att man lär sig sina begränsningar och hur man själv och kanske främst vapnet fungerar. Tyvärr tror jag skrämmande få jägare skjuter mer än 100 övningsskott / år och det är här eftermiddagens övningar kommer in i bilden.

Vi måste hitta nya former för vårt övningsskytte. Björnpasset har varit en succé, det har nog inte gjort oss till så mycket bättre björnskyttar, tyvärr, för jag tror att där spelar andra delar än skjutskickligheten in (”björnfrossa”). Men det har fått oss att skjuta, det visar inte minst det faktum att man skjuter väldigt många björnpass i södra verige där inga björnar finns…

Vi jobbar just nu med att hitta nya, enkla och lättillgängliga skytteformer som ska stimulera till ökat övningsskytte, på frivillig väg. Men jag vill också slå ett slag för skyttet på ”Jaktmarkerna”. Mer realistiskt skytte än på en filmduk som visar riktiga djur i riktiga miljöer där du skjuter med ditt eget vapen som smäller på riktigt kan det inte bli. Det är dessutom den ultimata miljön för att hitta sina gränser, misstagen kostar inte mer än en blick och ett fniss från kamraterna. Dessutom kostar det inte mer än några hundralappar / timme att skjuta där och du kan göra det året runt och inne i värmen. På två timmar hinner du lätt skjuta dina 100 övningsskott, jo så kul är det, och då har du mer än halverat din skadeskjutningsfrekvens och därmed gjort en insats för såväl min som din jakt i framtiden. Sist men inte minst får du se dina polare riktigt lyckliga, bara det kan vara värt en hundring eller två…

6 svar till Vuxna män i "godisaffären"…

  1. Daniel Ligné 2010-11-12 kl. 14:29 #

    Willy: Jag är inte riktigt lika säker som du att det verkligen behövs 200 skott på banan. Självklart är det alltid bra ju fler övningsskott man skjuter men det är också en avvägning där jag tror att vi får större effekt på skadeskjutningarna om alla sköt minst 100 skott istället för om hälften sköt 200. Det handlar om att få de som inte skjuter idag att börja.
    Sedan är denna nya simulator i mina ögon mer ”realistisk” än vilken älgbana som helst. Du skjuter med ditt jaktvapen och riktig ammunition på filmer av riktiga älgar som springer i ”riktig” skog. Det är inget fel på älgbanan men det här skyttet var faktiskt ännu mer ”realistiskt”.

  2. Willy 2010-11-12 kl. 10:36 #

    Skjutsimmulatorn är ju bra för mängdträning och för plånboken,
    men sin måste det till minst 200 skott/ år med älg/grisbössa på
    tavla och älgbana.

  3. Daniel Ligné 2010-11-03 kl. 20:16 #

    Bjärven: Personligen tror jag en finess med denna typ av anläggningar är anonymiteten. Du behöver bara omge dig med dem du känner dig trygg med. Samma känsla försöker vi nu skapa med en del nya skyyttemoment, som man likt Björnpasset, kan skjuta med kompisgänget i ett grustag eller på ett hygge. Då slipper man allt vad bullerkrav och blysanering av skjutvallar heter också.
    Rune: Jag tror inte vi har särskilt stora problem med jägare som inte vill lägga av. Jag har jagat i rätt många hundra jaktlag och aldrig upplevt gamla stötar som inte har vett att stanna hemma som ett problem. De kanske inte skjuter så ofta, eller över huvud taget, men de skadeskjuter å andra sidan inte heller… När vi jämför vår skadeskjutningsproblematik med Norge och Finland, som har årliga respektive 3-åriga obligatoriska prov så hittar vi inga skillnader alls. Årliga skjutprov känns med ruggmärgen som det som ska fixa biffen men det är nog i slutändan inte det. Vi måste bara skjuta mer, lära oss hur vi själva och vapnen fungerar i ”konstiga” situationer med hög puls i kroppen. Ett skjutprov som de vi ser runtom i världen kan vem som helst klara en bra dag, det kan aldrig efterlikna en verklig situation i skogen till fullo… Det man kommer ifrån med ett skjutprov är egentligen de rena tekniska problemen med felmonterade och / eller ej inskjutna kikarsikten, till exempel.

  4. Rune 2010-11-03 kl. 13:58 #

    Jag trodde att de flesta jägare hade samma diciplin som min far och det jaktlag han deltog i innan han insåg att han är för gammal för jakt. Årligt skytteprov som sållade ut dåliga skyttar ur jaktlaget. Det är inte vettigt att bära ett skarpladdat vapen om man inte kan hantera det. Det är väl så att det behövs en lag som reglerar detta, så dåliga skyttar skaffar sig en annan hobby – annars kommer inte kvaliten att öka.

  5. Lalle-Bonde 2010-11-03 kl. 11:05 #

    Amen.

  6. Bjärven 2010-11-03 kl. 08:40 #

    Word!
    Jag håller med till 100%, här finns en stor uppgift att ta tag i för förbundet. I vårt lag ska vi vi inför älgjakten klara bronsmärke så i snitt skjuts det kanske 50 skott, alldeles för lite!
    Hur många av oss tillbringar mer än en kväll under sommaren på trapbanan?
    Svaret är givet, alla tränar för lite, dessutom är det en färskvara, precis som all träning.
    Ett problem är bristen på banor som av miljöskäl dessutom blir färre.
    Det måste till lösningar som den du beskriver, men det behövs många. Sedan kan man önska sig minibanor för luftgevär och 22 long. Det borde inte vara så dyrt att anlägga, dessutom är det ju möjligt att göra detta inomhus. Visst kommer man sakna den tunga rekylen från 9,3an, men den får man njuta av på älgbanan.
    Nu har vi dessutom nya viltarter att skjuta på, gris, björn och varg. Det går inte att tro att man kan skjuta som om det vore en älg, träffområdena är mindre och rörelsemönstret ett annat.
    Nu vore det väl inte hela världen om det infördes obligatoriska skjutprov, vi har det i jägarexamen. Men som vanligt är det bättre att förekomma än att förekommas!